Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fyt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
171
Fyt-Fågelblomma
172
bred, hans figurer muskulösa, men ofta torra
och utan inre lif. Bland hans målningar
märkas Skuggornas tåg i Elysium, Ugolino i
hungertornet, Stiftarna af Schweiz’ frihet (i
rådhuset i Zürich), Ti-tania och åsnan (London,
Nationalgalleriet). Han visade en af gjord
förkärlek för fantastiska, äfventyr-liga och
gräsliga ämnen (Nattmaran - ett vidunderligt
litet troll sittande på en oroligt slumrande
kvinnas bröst - är alltigenom typisk för hans
fantasis art). Ofta äro hans motiv hämtade ur
folksagor och spökhistorier eller ur Shaksperes,
Miltons och Dantes skaldeverk. F. var under
sin vistelse i Rom Sergels vän och kamrat. De
karikerade hvarandra gärna - flera dylika
skämtporträtt både af F. och af Sergel finnas i
Nationalmuseum, äfven en af F. gjord lavering i
sepia, föreställande Sergel i sin ateljé i Rom,
modellerande Amor och Psyche. F:s biografi och
efterlämnade skrifter äro utgifna af J. Knowles
i 3 bd, 1831. - ö. Hans Heinrich F., son af
F. 2, historieforskare och skriftställare,
f. 1745, d. 1832, var Winckelmanns och Johannes
von Mullers vän. 1775 blef han professor i
fäderneslandets historia i Zürich och sedermera
medlem al kantonens stora råd. Han medverkade
till införandet af en liberal författning. Efter
helvetiska republikens organiserande (1798)
var F. medlem af undervisningsrådet. Genom
mediationsakten 1803 blef han en af de sju,
som skulle införa den nya författningen i
Zürich. Genom restaurationen undanträngdes
han från det offentliga lifvet, men blef
likväl sedermera medlem af stora rådet i
Zürich. Bland hans skrifter må nämnas Allgemeine
blumenlese der deutschen (6 dlr, 1782-88),
Schweizerisches museum (1783-90; fortsatt
med Neues schweizerisches museum, 1793-96),
Ucber das leben und die werke Raphael Sanzios
(1815). Därjämte utgaf han "Sämmtliche schriften
des armen mannes in Toc-kenburg" (1789-92) och
fortsatte (1806-21) det af hans fader började
"Allgemeines künstlerlexikon". - 6. Wilhelm F.,
f. 1830 i Zürich, bosatt i Rom, är en framstående
porträttmålare. (G-g N.)
Fyt [fejt], Jan, flamländsk djurmålare, f. 1611,
d. 1661, lärjunge af Frans Snyders, verksam
i Antwerpen, framställde alla slags djur,
lefvande och döda, med sådant mästerskap, att
han i sina bästa taflor anses komma sin berömde
lärare nära, ja t. o. m. öfverträffa honom i
färgens värme och kraft. En hjort, förföljd af
ett koppel rasande jakthundar (i Berlin) och en
stor Björnjakt (i München) äro vackra exempel
på hans förmåga att framställa ett rörligt
djurlif. Eljest förekomma oftare af hans hand
framställningar af dödadt villebråd; fem sådana
skildringar finnas i Stockholms nationalmuseum.
C. R. N. (A. L. R.)
Fytalbumös. Se C ro t ön öl j a.
Fytobe’nthos (af grek. f y to’n, växt), bot. Se
B e n t h o s.
Fytobiõt (af grek. f y to’n, växt, och
biotéu’ein, lefva), bot. Se Parasit.
FytodomatJer (af grek. f y to’n, växt, och
doma’-tion. litet hus), bot. Se D o m a t i e r.
Fytofäg (af grek. fylo’n, växt, och fågeln,
äta), växtätare.
Fytofysiologi (af grek. f y to’n, växt), bot.,
växtfysiologi.
" Fytogëna bildningar (af grek. fyto’n. växt,
och ge’nem, födas), geol., bergarter eller
aflagringar i
allmänhet, som i öfvervägande grad eller helt och
hållet utgöras af växtrester, ha vegetabiliskt
ursprung, t. ex. stenkol, brunkol, torf. Jfr
Z o o- g e n a b il d n i n g a r. .
E. E.
Fytogeografi (af grek. fyto’n, växt, och
geografi, se d. o.), bot., växtgeografi.
Fytognosi (af grek. fyto’n, växt, och
gnõsis. kunskap), bot., växtkännedom.
Fytografi (af grek. fyto’n. växt, och
gra’jein. beskrifva), bot., växtbeskrifning.
Fytokemf (af grek. f y to’n, växt, och kemi, se
(i. o.), bot., växtkemi.
Fytoliter (af grek. fyto’n, växt, och
li’thos. sten), paleobot., äldre, numera
knappast bruklig benämning på förstenade växter.
A. G. N.
Fytologi (af grek. fyto’n, växt, och lo’gos,
lära), bot., läran om växterna, botanik.
Fytonomi (af grek. f y to’n, växt, och no’mos,
lag), bot., läran om lagarna för växtlifvet.
Fyto-paleontologi (af grek. fyto’n, växt,
och paleontologi) 1. Paleo-fytoiogi,
växt-paleontologi, hellre
Paleobotanik, vetenskapen om de
fossila växterna. Se Paleontologi.
A. G. N.
Fytopatologi (af grek. fyto’n, växt, pa’thos,
lidande, och lo’gos, lära), bot., läran om
växtsjuk-domarna.
Fytopla’nkton (af grek. fyto’n, växt), bot.,
växtplankton (se Plankton).
Fytoptocecidier, bot., zool, gallbildningar
(ceci-dier) på växter, förorsakade af eriofyider
(fytoptider).
Fytoteratologi (af grek. fyto’n, växt, te’ras,
missbildning, och lo’gos, lära), bot., läran
örn växternas missbildningar.
Fytotomi (af grek. fyto’n, växt, och tomë,
snitt), bot., växtanatomi.
Fyzabad. Se F a i z a b a d.
Fz. (/z.), mus., förkortning för forzato (se F
o r-z a t o och jfr sf., sfz. samt Sforzato).
Fåberg. Se F a a b e r g.
Fåborg. Se F a a b o r g.
Fåfne och F å f n e s m å 1. Se F a f n e r.
Fågelarv, bot., namn på Holosteum umbellatum.
Fågelberg, zool., kallar man sådana mer eller
mindre branta klippväggar, å hvilka hafsfåglar
under sommaren häcka kolonivis och ofta i
mycket stora skaror. Bland de fåglar, som i
norra Atlanten befolka fågelbergen, må nämnas
sillgrisslan, tejsten, tordmulen, lunnefågeln
och kryckjan. Det finnes fågelberg, som äro
bebodda uteslutande af en art, men i vanliga
fall dela flera arter berget sinsemellan, och
i så fall häcka de ej blandade om hvarandra,
utan i regel hvarje art för sig i sammanhängande
sträckor. I särskildt stor mängd finnas fågelberg
på Färöarna. Se fig., sp. 173. L-e-
Fågelberget, kronopark i Dorotea socken,
Tåsjö revir, Västerbottens län, afsatt till
kronopark enl. K. M:ts befallningshafvandes
utslag 21 juli 1885. Areal 2,920 har.
G. Sch.
Fågelblomma, bot., blomma, som genom sin byggnad
är tillpassad till pollination genom fåglar,
speciellt kolibrier och melifagider. Fågelblommor
utmärkas i synnerhet däraf, att stödje- eller
hvilo-ställen för andra besökare (insekter)
saknas. Deras färg är ofta röd. Vid besöket
håller sig fågeln sväfvande framför blommans
mynning, hvarvid pollenkorn fastna på hufvudets
fjädrar. Fågelblommiga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
