- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 9. Fruktodling - Gossensass /
191-192

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fångdamm ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

stora granbarkar eller spånor, som utläggas å ett
nyligen afverkadt barrskogshygge för infångande
af snytbaggar. Barkstyckena eller spånorna
utläggas på 20 till 30 m. afstånd från hvarandra
med en färsk tallriskvist inunder. Ofvanpå
lägges en grästorfva eller sten för att hindra
barken från att hoprulla sig. Snytbaggarna,
lockade af lukten frän den friska tallkvisten,
samla sig under fångbarkarna, hvarifrån
de sedan minst en gång om dagen uppsamlas.

C. G. H.*

Fångdamm. Se Damm, sp. 1220.

Fångdiken. 1. Landtbr. Se Täckdikning.
– 2. Skogsh., sådana diken, som
användas för insamling och dödande
af snytbaggar och fjärilslarver.

C. G. H.*

Fångdräkt. K. förordn, om Strafflagens införande
16 febr. 1864 § 19 och verkställighetslagen
22 juni 1906 § 7 medgifva häktad person
(rannsaknings-. iånge) och den, som undergår
omedelbart ådömdt fängelse, att bekosta sig
bättre underhåll och större bekvämlighet än i
häktet allmänneligen bestås, såvida ej ordningen
eller säkerheten därigenom stores. Häraf följer,
att sådana fångar ega bära egna kläder, om de
äro rena och hela. öfriga fångar få ej nyttja
annan beklädnad än som i häktet bestås enligt
den af K. M:t fastställda beklädnadsstaten
(25 nov. 1887): jämte underkläder af buldan,
ullstrumpor, tofflor och i allm. träbottnade
skor, männen byxor, väst, jacka eller tröja
samt kvinnorna kjortlar, tröja .och kofta,
af grått vadmal för vintern och buldan för
sommaren. Dessutom bestås ytterkläder af
vadmal. Manliga tvångsarbetsfångar, som ej
varit straffade, bära persedlar af blått
i st. f. grått vadmal samt tröja med röd
ståndkrage.

V. A–t.

Fångeshandlingar, jur. Se Åtkomsthandlingar.

Fångesman, jur., den, af hvilken man något
fångit, d. ä. undfått eller förvärfvat, på
grund af hans frivilliga öfverlåtelse. Ordet
nyttjas t. ex. i .fråga om den, från hvilken
man förvärfvat (köpt eller tillbytt sig)
fastighet, i 1734 års lag Jordab. kap. 11 §§
3, 4, ö och kap. 15 § 1; om den, af hvilken
lösören förvärfvats, i k. förordn. 16
febr. 1864 ipromulgationsförordn. till nya
strafflagen) § 16 mom. 5 (Missgärningsb. 49, 2).

A. Th. S.*

Fångförpassning. Se Fångtransport.

Fånggevaldiger. Se Fångtransport.

Fånglina, sjöv., tåg, fäst för-ut i en båt, vanligen
i dess stäfring, och tjänande till att förtöja båten med.

O. E. G. N.*

Fångning, sjö-v. Se Fånga.

Fångpredikant. Se Fängelsepredikant.

Fångsedel. Se Fångtransport.

Fångskjuts. Se Fångtransport.

Fångspillning, jur., eger rum, då ämbets-
eller tjänsteman, som har inseende öfver fånge
eller häktad person, släpper honom lös med vilja
eller af vårdslöshet. Straffet för detta brott
är enligt svensk lag i regel afsättning samt
straffarbete eller fängelse. Blott i lindrigare
fall af vårdslöshet kan straffet stanna vid
böter. Äfven de öfriga nordiska strafflagarna
belägga detta brott med allvarliga straff.

J. H–r.*

Fångsporrar, bot., namn på fam. Lentibulariaceæ.

Fångstbrock, jaktv. Se Brock.

Fångtransport, forsling af häktad person
till fängelse, domstol etc. Fångarna fördes i äldre tid
med s. k. fri kronoskjuts, som jordegaren måste
prestera. Efter 1734 utgick för kronoskjutsen
ersättning, och genom k. br. 2 febr. 1819
förordnades, att forslingen skulle ske med
gästgifvarskjuts, där sådan fanns. Numera anlitas
härjämte och hufvudsakligen järnvägarna. För
fångtransport a statens järnvägar är taxa
fastställd 30 april 1881. Med de enskilda
järnvägarna äro i allmänhet kontrakt
uppgjorda, merendels anslutande sig till
nämnda taxa. Kegelbundna transporter, afgående
å bestämda veckodagar och i regel verkställda
med särskilda s. k. cell- eller fångvagnar,
finnas anordnade mellan rikets hufvuddelar. Jämte
dessa ordinarie transporter förekomma s. k. extra
fångtransporter, som anlitas dels i brådskande
fall å dagar, då ord. transporter icke af
gå, dels mellan orter, där ord. transporter
icke finnas. Transportkostnaderna bestridas
af allmänna medel. – Enligt k. instruktion
för fånggevaldiger 21 dec. 1865 ha dessa,
som antagas af K. M :ts befallningshafvande,
att verkställa fångföring och däraf föranledd
bevakning. Numera ha flerstädes fånggevaldigernas
göro-mål öfverflyttats å fängelsernas
vaktkonstaplar, hvilka i tur och ordning
besörja transporterna. Detta skall framdeles,
i mån af ord. ge väldi gers afgång, blifva
regel. Tillfälligt verkställas fångtransporter
äfven af länsmän, fjärdingsman och andra
särskildt förordnade personer. Fångföraren
åtnjuter, jämte den lön han såsom gevaldiger,
vaktkonstapel etc. eger uppbära, dagtraktamente
och resekostnadsersättning enligt bestämda
grunder. Fången erhåller till underhåll på
resan antingen, då han färdas från läns-
eller kronocellfängelse, proviant efter
s. k. torrskaffningsstat eller, i annat
fall, 580 gr. mjukt bröd och 20 öre om
dagen. Andra än straff- och tvångsarbetsfångar
få dessutom på egen bekostnad skaffa sig
bättre underhåll. - Fång-förpassning är den
af K. M:ts befallningshafvande, domstol eller
polismyndighet m. fl. utfärdade order, som
angifver, hvart fången skall föras samt huruvida
och på hvad sätt han bör vara med fängsel
belagd. Jämte förpassningen, i två exemplar,
skall fångföraren medhafva fångsedel, angif vande
dels fångens namn, ålder, utseende m. m., dels
ock hvilka tillhörigheter af fången medföras.

V. A–t.

Fångträd, skogsh., medelålders granar eller
tallar, hvilka fällas strax före eller i början
af bark- och märgborrarnas svärm tid, för att
dessa insekter skola lägga sina ägg i dem. Så
snart träden blifvit fullsatta med insekter
och larverna börjat framkomma, af barkas de,
hvarefter barken, med de däruti sittande larverna
och insekterna, uppbrännes.

C. G. H.*

Fångventil, mus. Se Bälg.

Fångvård, omsorgen om fångars förvaring,
förplägning och upprättelse. Genom att med detta
ord beteckna ombesörjandet af fängelseförvaltning
och straffverkställighet inlägger språkbruket
däri såsom ett hufvudsakligt moment vården om
fångarna. I äldre tid var fångförvararens uppgift
inskränkt till att nödtorftligen uppehålla
fångens lif och att förekomma hans rymning. Om
fångvård kunde icke då vara tal; men med nyare
tiders uppfattning af straffet såsom icke blott
en vedergällning, utan äfven såsom ett medel
till fångens förbättrande och återvinnande åt
samhället, fick fångbehandlingen i vårt land en
både kännetecknande och vägledande benämning i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:19 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbi/0112.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free