- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 9. Fruktodling - Gossensass /
193-194

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fångdamm ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

193

Fångvårdskongresser

194

ordet långvård, hvilket knappast i andra språk
eger sin motsvarighet. Den närmaste fångvården
hand-hafves af fängelsernas tjänstemän och
bevakning, i följd hvaraf det ligger stor
vikt på valet af dem. Ett noggrant fullgörande
af gifna föreskrifter är icke .enbart för sig
tillfyllestgörande. Af en god fångvårdsman måste
också begäras personligt välförhållande i hans
enskilda lif, så att detta för fången verkar som
det bästa exempel, äfvensom ett jämnt och lugnt
sätt samt vaken uppfattning om och kärleksfullt
intresse för uppgiften att söka bidraga till
iångens upprättelse. Fångvårdsmannen bör,
i den mån sådant är honom möjligt, sträcka
sin omsorg om fången äfven framåt till den
tid, då denne lämnat straffinrättningen,
söka bereda honom arbetsauställ-ning och
ädelsinnade människors stöd. Ty blott på
sådant sätt tillförsäkras fångvårdsarbetet
bestående frukter. Öfveruppsikten öfver
fångvården har i Sverige ursprungligen
varit anförtrodd åt olika myndigheter och
var ännu i början af 1800-talet fördelad å
länsstyrelserna, Krigskollegium, öfverstyrelsen
för flottans förvaltning, Kommerskollegium och
Kammarkollegium. Tillsynen öfver fängelserna
var för alla dessa myndigheter en underordnad
angelägenhet, och några reformsträfvanden
kunde i brist på enhetlighet knappast göra sig
gällande, äfven om insikten om deras behöflighet
förefunnits. Också inträdde förbättringar i
fängelseväsendet först med inrättandet år 1825
af en särskild Styrelse öfver rikets fängelser
och arbetsinrättningar, hvilken 1859 ombildades
till det centrala ämbetsverk, som under
benämning Fångvårdsstyrelsen allt fortfarande
hos sig förenar öfvarled-ningen öfver kronans
samtliga "fängelser och arbetsinrättningar",
bestående af l ä n s f ä n g e l s e r, k r
o n o- och transporthäkten, centralfängelser
samt tvångs arbetsanstal-t e r. Styrelsen, som
lyder under Justitiedepartementet och enligt
nu gällande instruktion af 22 nov. 1877 har
att förordna om hvad till god ordning och
hushållning hör såväl inom samtliga dessa
inrättningar som ock vid fångtransporter,
utgöres af en allena beslutande generaldirektör
samt två byråchefer, föredragande den ene för
kansli- och den andre för kameralärenden. Hos
styrelsen äro anställda sekreterare, notarie
(på samma gång ombudsman), registrator (och
aktuarie), kamrerare, kassör {och bokhållare)
och två revisorer, hvarjämte särskild läkare
och arkitekt samt e. o. tjänstemän under namn
af amanuenser äro fästa vid verket. På grund
.af skedd omorganisation af fångarbetet i
syfte att använda detsamma direkt för statens
ändamål är numera för arbetsledningen ett
särskildt kontor inom styrelsen bildadt, lydande
närmast under en arbetsintendent. Styrelsen
afger årligen berättelse öfver sin verksamhet
("Bidrag till Sveriges officiella statistik,
Litt. G", fr. o. m. 1859). - Såsom ett led mellan
Fångvårdsstyrelsen och länens fängelser kvarstå
K. M :ts befallningshaf vande, som ha att yttra
sig i fråga om tjänstetillsättningar, förordna
om fångars extra judiciella bestraffningar
och öfvervaka den ekonomiska förvaltningen
m. m. vid länsfängelserna, under det att samma
åligganden i fråga om kronohäktena tillkomma
de s. k. tillsynings-männen. - l Finland ledas
fängelserna sedan 1881 af .en Fångvårdsstyrelse
med en öfverdirektör som chef och med ung. samma
åligganden som mötTryckt den J/4 08

svarande styrelse i Sverige. - I Danmark
lyder fängelseväsendet sedan 1884 under en af
justitie-ministeriet utnämnd Overinspektion. -
I Norge förestås fängelseförvaltningen af
F æ n g s e l s-styrelsen, en afdelning af
Justits- og politi-departementet, under en
expeditionschef. V- A-t. Fångvårdskongresser,
Penitentiärkon-g r e s s e r. Redan tidigt
blefvo de . penitentiära frågorna föremål för
gemensam behandling af intresserade fackmän från
skilda länder. 1846 samlades i Frankfurt am Main
enskilda medlemmar från flera af Europas stater,
bland dem Sverige, till ett penitentiärt möte,
hvilket efterföljdes af sådana 1847 i Bruxelles
och 1857 ånyo i Frankfurt am Main. Dessa möten
hade dock ingen officiell prägel. Först 1872
samlades i London den första internationella
fångvårdskongressen. Förslaget härtill hade
framställts af Förenta staternas regering,
och genom dess utsända ombud, d:r E. C. W i
nes, väcktes för saken ett allmänt intresse,
som medförde, att vid kongressen 24 stater
läto officiellt representera sig. Sedan vid
de föregående mötena företrädet af de olika
fängelsesystemen teoretiskt diskuterats, tog
man nu itu med den praktiska tillämpningen. Man
behandlade fångvårdsstatistikens ordnande
och sökte verka för genomförandet af erkända
reformer. En för ändamålet tillsatt kommission
beslöt, då den första gången sammanträdde,
i Bruxelles 1874, anmoda de skilda staternas
regeringar att låta sig representera
vid kommissionens nästa möte, i Bruchsal
1875. Sverige sände till detta möte ett ombud,
som på grund af de framsteg, fängelseväsendet
då redan i Sverige gjort, fick hedern hemföra
kommissionens beslut om att nästa kongress skulle
sammanträda i Stockholm. Svenska regeringen
utfärdade inbjudningar till alla stater att
deltaga i densamma, och för kostnadernas
bestridande beviljade riksdagen ett anslag af
15,000 kr. Bevistad af inemot 150 utländska
medlemmar och omsorgsfullt förberedd, hade denna
kongress, som sammanträdde 15 aug. 1878 och
där 26 stater voro officiellt representerade,
en synnerligt stor betydelse. Eedogörelsen
för dess förhandlingar omfattar i tryck
omkr. 1,650 sidor. Kongressens skandinaviska
ledamöter hade särskilda sammanträden för vissa
frågors behandling och bildade en Nordisk
peniten-tiäjförening med syftemål att genom
samverkan mellan personer i Sverige, Finland,
Danmark och Norge, hvilka intresserade sig
för fängelseväsendet, bidraga till danandet
af en sakkunnig och, så-vidt möjligt,
samstämmande åsikt om de till detta område
hörande frågorna. Föreningen, som sammanträdde
i Köpenhamn 1880 och i Kristiania 1882,
har sedermera upplösts. Däremot har den
ofvan omnämnda kommissionen under benämning
Commis-sion pénüentiaire Internationale alltjämt
fortlefvat och tagit fast form såsom ett slags
fångvårdsutskott med en ständig byrå. Reglemente
för kommissionen utarbetades i Stockholm och
antogs 6 nov. 1880 i Paris. Enligt detta har
kommissionen, som består af delegerade från för
ändamålet intresserade regeringar, till uppgift
att insamla dokument och underrättelser i alla
penitentiära frågor för att kunna tillhandagå
regeringarna med upplysningar i dithörande
ämnen. Kommissionen, som skall sammanträda
hvartannat år, förbereder blifvande kongresser,
utger en "Bulletin" och har till uppgift

9 b. 7

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:33 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbi/0113.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free