- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 9. Fruktodling - Gossensass /
213-214

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fäktkonst ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

213

Fäktkonst

214

genom den ovillkorliga föreskriften att, såsom
i äldre tider, båda händerna och sidorna skulle
of vas lika mycket. För färdigställningen,
som är af utomordentlig betydelse för själfva
fäktningen, fordrar

Ling rät vinkel mellan fötternas riktning, två
fotlängder (den ungefärliga axelbredden) mellan
hälarna, hvilka skola stå på en och samma räta
linje som motståndarens båda hälar. Denna linje
har blifvit kallad anfalls- eller fäktlinje. Det
lodräta

delarna. Af anfallsrörelser är
utfallet den förnämligaste. I utfallet
sträckas bakre benet och bakre armen rätt
bakåt, under det att främre foten flyttas en
fotlängd framåt i egen riktning i gärdlinjen, och
främre benet böjes så mycket, att knä-| skålens
lodlinje inträffar strax framför främre foten. j
Hela kroppen öfverlutas så, att öfverlifvet
kommer l i samma lutning som det sträckta
bakre benet; l hufvudet uppbäres väl och
skyddas bakom den i framsträckta främre
handen. Vapenspetsen riktas åt l midten af
motståndarens bröst, där stöten kraftigt l och
säkert bör träffa. Utfall verkställes
under-| stundom bakåt (reträttutfall),
därigenom att bakre l foten flyttas så,
att ofvan beskrifna ställning kan j intagas.
I utfallsställningen må fäktaren likväl icke )
förblifva, utan han bör med stor hastighet
och nog-! grannhet återgå till garden.
Återgåendet är en j rörelse af största
betydelse. Därvid bör den bakre foten noga
bibehålla sin plats och bakre benet genast och
hastigt sammandragas till den för garden riktiga
böjningen; främre benet skall hastigt flyttas
en fotlängd tillbaka, öfverlifvet upprätas,
och den bakre armen skall genom en hastig
böjning intaga sitt läge i gardställningen.
För såväl gardställning som utfall lämnas likväl
icke alltid lika föreskrifter. Utom ut-

planet genom denna linje kallas Jaktplanet-,
båda benen skola vara böjda, det bakre, som
bär kroppstyngden, mest; öfverlifvet bör vara
lodrätt och hufvudet väl uppburet; bakre axeln
skall undandragas, bakre armen bör vara uppböjd,
med handen bakom och högre än hufvudet; främre
handen bör vara riktad åt motståndaren i höjd
med bröstets midt och armen så mycket sträckt,
som då den hänger fritt vid sidan, med handryggen
vänd åt marken; underarm och vapen skola bilda
en rät linje, så att vapenspetsen riktas åt
motståndarens öga. Hela denna ställning,
gardställning 1. färdigställning, som är
själfva utgångsställningen, bör vara mjuk och
spänstig. Gardställningen benämnes höger eller
vänster gärd, alltefter som vapnet föres med
höger eller vänster hand; detta gäller såväl
för enhands- som för tvåhan ds-vapen.

Anfallet, till hvilket höra såväl rörelser med
rapnet som förflyttningar med kroppen, sker
antingen genom utfall eller marscher eller båda

fallet förekomma marscher såväl framåt som
bakåt. Den största förflyttningen utan utfall
är lika med gardafståndet; men förflyttning
kan göras huru liten som "helst. Den mindre
förflyttningen kallas rättningsmarsch, de
större kallas enkelmarsch och halfmarsch. Två
halfmarscher få stundom följa omedelbart
på hvarandra; däraf uppkommer helmarschen
1. pas-saden. - En och annan fäktskola
bibehåller ännu utfall ur fäktlinjen. Dessa
ske inåt, åt motståndarens bröstsida, med
bakre hälen såsom utgångspunkt, eller utåt,
åt motståndarens ryggsida, med främre hälen
såsom utgångspunkt. Somliga bruka därvid äfven
kasta sig ned på marken, med stöd af den lediga
handen, ett förfaringssätt, hvaraf en oerfaren
fäk-tare lätt blir öfverraskad. Till samma
skola hör äfven att genom utrop och åtbörder
skrämma sin motståndare, hvartill appellerna
(stampning med främre foten) äfven användas. I
fäktning med sabel brukas med fördel utfall i och
ur fäktlinjen. - Försvaret sker hufvudsakligast
med vapnet, men

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:46:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbi/0125.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free