Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 9. Fruktodling - Gossensass / 219-220 (1908) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fäktkonst ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

för ett laxfiske, som 1660 och 1668 donerats till
Piteå stad. Kronan betraktar sig följaktligen
som egare till fallet, och Vattenfallskommittén
anser, att F. lämpligen kan användas för
elektrisk drift af

Fällforsen i Ume älf.

någon del af statsbanan genom öfre Norrland, för
hvilket ändamål den lämpligen kan sammanbindas
med den omedelbart nedanför belägna Jönsforsen,
som har 3,7 m. fall på en längd af 600 m. och
beräknas ha en medelkraft af 1,735 hkr.

Fällgaller, befästningsk., ett af starka
järnstänger sammansmidt galler, medelst kedjor
och motvikter upphängdt bakom en fästnings
port i en därför särskildt murad fördjupning i
hvalfvet och afsedt att hastigt kunna nedfiras
för att sålunda spärra vägen för en inträngande
fiende. Fällgaller förekommo ofta i fästningar
under forntiden och medeltiden. O. A. B.*

Fällning. 1. Kem., hvarje olöslig eller
svårlöslig kropp, som afskiljer sig ur en
vätska vid tillsats af något ämne. Fällningar
kunna vara amorfa, flockiga, ostlika, tunga
eller lätta, gelatinösa, slemmiga eller
kristalliniska. Oftast uppkommer en fällning
genom en kemisk reaktion, men fällningen kan
åstadkommas äfven genom tillsats af något ämne,
som minskar en förut löst kropps löslighet (se
Lösning). I andra fall uppstår fällning till
följd af lösningsmedlets förändring, så t. ex. fälles
gummi ur vattenlösningar genom tillsats
af alkohol, emedan gummi är olösligt i sprit.

2. Skpsb., det sätt, hvarpå ändan af ett timmer
förenas med sidan af ett annat. Fällning
säges vara hel (a) 1. half (b), beroende af
huruvida ändan af det ena timret h. o. h.
eller blott till en del nedfälles i det
andra. Ändan af det infällda timret afskäres
antingen vinkelrätt eller med vinning nedåt
(a) eller med vinning uppåt (b). Fällning
med laxstjärt kallas föreningen, då den
infällda ändan är formad såsom i fig.
c. l. P.T.C.(H.E.) 2.O.E.G.N.» Fäilrens.
Se Bomullsindustri, sp. 1059.

Fällström, det smala inloppet till Baggensfjärden i Stockholms
skärgård. 1677 uppfördes vid F. en befästning,
som dock efter krigets slut lämnades att
förfalla. 1878 års befästningskommitté yttrade
sig öfver erforderliga befästningar vid F.,
för så vidt
en föreslagen upprensning af Baggensstäket
(se d. o.) kom till utförande; och från
1893 har, i samband med ett förslag till
kanal genom Moranedet, frågan om ett fast
försvar vid F. åter blifvit aktuell,
och plan härtill har äfven uppgjorts,
utan att dock leda till något resultat.
L. W:son M.

Fällsöm sys med två sömmar; vid den första
sammansys de två tygstyckena, vid den andra
invikes och tillsys den ena kanten öfver
den andra.

Fälltjärnliden, kronopark i Degerfors socken
och revir, Västerbottens län, har förr utgjort
privilegieskifte till Baggböle sågverk, men är
numera enligt Domänstyrelsens beslut 6 okt. 1903
öfvertagen såsom kronopark. Areal 836 har.
G. Sch.

Fält. 1. Bergsv., en malms längdutsträckning,
d. v. s. malmens utsträckning i
strykningsriktningen. Emellertid begagnas
ofta ordet "fält" (gruffält) äfven för att
beteckna sammanfattningen af flera grufvor,
t. ex. Stribergsfältet, hvarmed menas alla
grufvorna vid Striberget.

2. Fys., en rymd, där mot hvarje
punkt svarar en mätbar fysisk egenskap.
Om man exempelvis flyttar en elektriserad
flädermärgskula omkring i närheten af en
elektriskt laddad kropp, så finner man, att
den lilla profkulan öfverallt är påverkad af en
kraft, hvars storlek och riktning variera med
kulans läge. Omgifningen till en elektrisk
laddning bildar sålunda ett elektriskt
kraftfält. I en flod rinner vattnet fram
olika fort på olika djup, hastigheten är
obetydlig vid bottnen och stiger mot ytan;
vidare är den för samma djup vanligen störst i
flodens midt och aftager mot kanterna. I hvarje
punkt af ett tvärsnitt genom floden har vattnet
en bestämd hastighet; flodens rörelsetillstånd
kan beskrifvas såsom ett hastighetsfält.
Andra fysiska fält äro magnetiskt fält,
temperaturfält, tyngdkraftens fält etc.
Man skiljer på vektorfält och
skalära fält. Vid de förra urskiljas
för hvarje punkt fältets både intensitet
(styrka) och riktning. Hastighetsfält och
elektriska kraftfält äro exempel på vektorfält.
Vid de skalära fälten räcker angifvandet
af en enda kvantitet, nämligen intensiteten,
som dock tydligtvis kan ha olika belopp i olika
delar af fältet. Temperaturfördelningen i en
upphettad metallmassa kan tjäna som exempel på
skalärt fält, ty för en fullständig kännedom om
kroppens temperatur behöfver man endast veta
värmegraden i hvarje punkt. Jfr Magnetiskt
fält, Potential och Vektor.

3. Her., en skölds yta.

4. Sportt., det sammanlagda antalet hästar,
som deltager i en kapplöpning eller
vid parforsjakt. 1. Th. N-m.*
2. G. N. 4. B.C-m.

Fältaflöning, krigsv., kallas vanligen
den särskilda aflöning, som utgår under
krig åt arméns personal. Fältaflöningen är
endast förslagsvis bestämd i Sverige (enligt
förslagen till fältförvaltningsreglementen
af 1892-98) och utgöres af fälttraktamente,
beräknadt för dag med visst belopp för
hvarje grad, och fältutrustningsbidrag med
ett en gång utgående belopp. Vid åtnjutande
af fälttraktamente bortfalla dagaflöning och
vissa andra för fredsförhållandena afsedda
förmåner. Fältaflöning utgår till enhvar, som
efter mobiliseringsorders utfärdande tjänstgör
vid trupp eller anstalt, som beröres af densamma.
C. O. N.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>