Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fältarbeten ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
221
Fältarbeten-Fältbefästning
222
Fältarbeten, krigsv., kallas med ett gemensamt
namn alla de tekniska arbeten, som i fält
utföras för att främja egna eller försvåra
fientliga truppers krigsföretag. Fältarbetena
omfatta anläggandet af befästningar,
beredandet, förbättrandet eller förstörandet af
förbindelser samt utförandet af lägerarbeten.
L-W :son M.
Fältarmé, Fal t trupper 1. Aktiva
trupper, krigsv., den del af ett lands
stridskrafter, som är bestämd att utföra de
egentliga krigsrörelserna, i motsats till
besättningstrupperna (se d. o.). I fältarmén
ingår vanligen största delen af de i fredstid
befintliga trupperna, hvilka hastigt uppbringas
från fredsstyrka till krigsstyrka (mobiliseras)
och bestå af det mest krigsdugliga manskapet. Den
svenska fältarmén består af de i fredstid
befintliga trupperna, bragta till krigsstyrka
genom insättande af beväring (dock afses vissa
af de i fredstid befintliga trupperna till
besättning i fästningarna). Se för öfrigt Armé.
C. O. N.
Fältartilleri, krigsv., det artillerislag, som
skall åtfölja fälthären och vara så stridsberedt,
att det kan understödja de öfriga vapenslagen
genast i början af en strid. Hufvudmassan af
fältartilleriet är numera åkande; endast en
mindre del, som skall åtfölja kavalleriet,
är ridande. Utom stor stridsberedskap måste
fältartilleriet besitta stor rörlighet,
d. v. s. förmåga att förflytta sig i hastiga
takter, och stor framkomlighet, d. v. s. förmåga
att taga sig fram i svår terräng. Fördenskull
måste pjäser och fordon vara relativt lätta
och smidiga; de väga i allmänhet - med full
last, men utan åkande manskap - 1,800 kg.,
äro sexspända och köras af kuskar, som rida
på de tre vänstra spannhästarna. Fältkanonerna
voro under tiden närmast före fransktyska kriget
1870-71 refflade framladdningskano-ner, men efter
detta krig infördes öfverallt bakladdningskanoner
med 8-9 cm. kaliber. Svenska fältkanonen antogs
1881, senare än de flesta af utlandets, och var
på grund häraf en af de bästa i Europa under
denna period. 1897-1903 skedde en betydelsefull
omskapning af fältartillerimaterielen, i det
att i alla länder infördes snabbskjutande
och sköldskyddade kanoner af omkr. 7,5
cm. kaliber. Samtidigt förbättrades riktmedlen
och ammunitionen, så att granatkarteschelden
(fältkanonens verksammaste eldslag)
kunde utsträckas ända till 5,500 m. Eidande
artilleriet hade fordom väsentligt lättare och
mindre verksamma kanoner än det åkande, men
numera ha de båda artillerislagen i hufvudsak
samma kanon, och skillnaden är blott, att
vid det förra inga åkande sitta på fordonen,
hvarigenom dessa bli lättare att förflytta. En
mindre del af det åkande artilleriet har sedan
slutet af 1890-talet i några länder blifvit
försedd med fälthaubitser af 10-12 cm. kaliber.
G. af Wdt.
Fältbageri, krigsv., ett sådant tillfälligt
bageri, som upprättas i krig för att förse
trupperna med deras behof af bröd, hvarvid
antingen redan befintliga bagerier eller enklare
byggda fältbakugnar begagnas. Ett fältbageri
vid en svensk arméfördelning är deladt i två
sektioner, hvardera försedd med tre flyttbara
fältbakugnar och en materialvagn. Den svenska
fältbakugnen utgöres af ett trespändt fordon och
förmår baka 1,900 kg. bröd på ett dygn. C. O. N.
Fältbakugn. Se Fal t bag e r i.
Fältballongtrupper, krigsv. Sedan den
stora
nytta, som förtöjda ballonger vid spanings- och
eldledningstjänsten kunna göra stridsledningen,
genom de senaste krigen till fullo ådagalagts,
ha fältballongtrupper numera uppsatts i de flesta
länder och i allmänhet tilldelats ingenjörvapnet,
inom hvilket de i Danmark, Bajern,
Nederländerna, Spanien, Italien och Förenta
staterna tillhöra fälttelegraforganisationerna.
Fältballongmaterielen, som föres på vagnar,
utgöres af ballonger (vanl. drakbal-longer) med
tillbehör, slangar för fyllning, ventila-tor
för undersökning, kabelvinda med stålkabel,
gasflaskor af stål, sandsäckar m. m.,
hvartill kommer vid truppens förläggningsort
uppförda vätgasverk, komprimerverk, ballonghus
m. m. Fältballongtrup-perna böra öfvas äfven i
frifärder; och i den mån fria ballonger blifva
styrbara, komma sådana naturligtvis att ingå
äfven i fältballongtruppernas utrustning. -
I 1901 års härordningsförslag påpekades
väl önskvärdheten af fältballongtruppers
uppsättande i Sverige, men bildandet af
någon sådan organisation påyrkades dock ej,
hvadan svenska armén fortfarande saknar sådan.
L. W :son M.
Fältbatteri. 1. Krigsv., ett taktiskt
fältartilleriför-band bestående af 4-8 pjäser med
tillhörande am-munitionsvagnar och trängfordon;
det kallas fältkanon- eller fälthaubitsbatteri,
beroende på pjäsernas beskaffenhet. Batteriet
är liksom kompaniet och skvadrouen vid de
öfriga truppslagen det minsta truppförband,
som har egen ekonomisk förvaltning. Jfr B a
11 e r i. - 2. Fortif. Se F ä s t-ningskrig.
1. G. af Wdt.
Fältbatterivärn, fortif., den sammanhängande
linje af artilleribefästningar, som uppkommer,
då flera markkanonvärn eller kanongropar förenas
medelst förbindelsegrafvar. Disponeras
tillräcklig arbetsstyrka och tid,
kan ett fältbatterivärn anläggas äfven
direkt. Fältbatterivärnen kallas m a r k b a
t-terivärn 1. nedsänkta batterivärn, allteftersom
pjäserna ställas på naturliga marken eller i en
nedskärning. Ett fältbatterivärn låter lättare
maskera sig samt medför lättare eldledning
och bättre skydd än enskilda kanonvärn.
L. W :son M.
Fältbefästning, Tillfällig 1. Passagerbefästning
1. Förskansning, krigsv., kallas hvarje med hjälp
af fältarméns eller andra å platsen tillgängliga
medel utförd förstärkningsanordning, sorn afser
ett direkt stridsändamål, d. v. s. gynnande
af egna vapens bruk och beredande af bättre
skydd mot fiendens än det terrängen ensamt
erbjuder. Fältbefästningarna böra vid behof kunna
utvidgas från de på kortaste tid utförda hastiga
befästningarnas lätta former till de starkare
förskans-ningar, som kräfva dagars arbete
och afse en viktigare orts eller ställnings
stärkande i högsta möjliga grad. Lämpliga
byggnadsmaterialier äro jord eller snö,
sten och i nödfall trä samt, om tillfälle
därtill gifves, järnvägsskenor, korrugerad
plåt för hålrumstäckning, m. m. d. Med hjälp
af dels burna, dels å stridsträngen medförda
verktyg måste trupperna själfva kunna utföra
erforderliga fältbefästningar. Det tillkommer
därför hvarje befälhafvare att väl känna de
allmänna föreskrifterna för tekniska fältarbetens
utförande och de lätta fältbefästningarnas
normalformer samt att kunna för hvarje
särskildt fall lämpa dem efter rådande taktiska
förhållanden; ty det gäller speciellt för den
underlägsne att genom ett skickligt utnyttjande
af fältbefästningskonstens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
