Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fältspatsporfyr ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
241
Fältspatsporfyr-Fälttjänst
242
med adular en isomorf blandningsserie, af hvilken
man känner leden Ad (= adular) t. o. m. AdgCels^
d. v. s. en blandning af 67 proc. adular och 33
proc. celsian.
Vanlig fältspat har stor användning inom
porslinsindustrien. Dess praktiskt viktigaste
omvandlingsprodukt är kaolin (se d. o.). Vanlig
fältspat förekommer i Sverige öfverallt inom
urberget; brytvärd i pegmatitgångarna eller
pegmatitkörtlarna, där den förekommer tillsammans
med kvarts jämte glimmer och en del sällsynta
mineral; särdeles ren förekommer den i de sedan
länge kända brotten vid Finnbo, Kårarfvet och
Ytterby. Den gröna fältspaten - amasonstenen -
finnes vid Hornkullen och Lahäll i Värmland,
vid Åmmeberg o. s. v. Såsom half-ädelsten
användas månsten, en hvit genomlysande adular,
hvars skillrande pärlemorglans framkallas
af små inväxta mikroskopiska mineralkorn;
avanturinfältspat 1. solsten, en ljusröd
fältspat-massa med inväxta järnglanskristaller;
l a b r a-d o r, en genomlysande grå
eller brun fältspat med iriserande glans.
A. Hng.
Fältspatsporfyr, petrogr. Se Porfyr.
Fältsten. 1. En inom stensättningsfacket
använd benämning för de naturligt rundade och
någorlunda jämnstora stenar (klapperstenar,
rullstenar), som, mera förr än nu, användas för
gatläggning. - 2. (ty. jeldstein), petrogr.,
föråldrad, i Sverige sällan och numera alls
icke använd benämning för hälle-flinta och täta
hälleflintartade bergarter. E. E.
Fältstorkar, zool. Se P s o p h i i d æ.
Fältstupning, bergsv. Se D o n l ä g e och
Fallande i fält.
Fältstycke, äldre benämning på eldrör tillhörande
fältartilleriet.
Fältstålört, bot., namn på Gentiana campestris.
Fältsyrsa, zool. Se Syrsor.
Fälttecken, krigsv., kallas i allmänhet alla
tecken, som trupper eller deras medlemmar
bära för att skilja sig från fienden och från
hvarandra. Truppernas fälttecken utgjorde i
äldsta tider vanligen en djurbild, buren på
ett spjut. Grekerna använde först en sköld,
en hjälm eller ett harnesk, buret på ett spjut,
sedermera en fana. Romarnas fälttecken (signum)
utgjordes i äldsta tider af en halmkärfve, senare
af en knuten hand, buren Romersk legionörn På
en stång. Legionens fält-meiian två kohort-
tecken var den romerska örnen fälttecken (Efter
i siifver eller guld. Dessutom ett antikt
mynt.) förekommo äfven andra djur-
bilder (jfr Drake, sp. 816, fig. 3) och
tecken. Vid stången af hvarje romerskt fälttecken
var fäst en plåt, försedd med nummer på den
legion samt på den kohort eller manipel, till
hvilken fälttecknet hörde. Efter kristendomens
införande anlade man snart baner, fanor och
standar. - De personliga fälttecknen voro af
vikt för en armés medlemmar, innan bestämda
uniformer anlades. Dessa tecken utgjordes
vanligen af en bindel kring ena armen, ett band
kring hufvudbonaden eller ett märke på densamma
o. s. v. Numera begagnas skärp och portepé af
officerare samt kokarder af alla krigsmän såsom
fälttecken. Huru man med framtidens svårt skönj-
bara beklädnad skall reda sig utan
tydligt framträdande fälttecken är ovisst.
C. O. N.
Fälttelegraf, krigsv., den del af krigstelegrafen
(se d. o.), som tillhör trupprörelsernas
omedelbara område och hvars anordning därför
åligger härtill speciellt utbildade trupper,
särskildt fälttelegraftrupper. Fälttelegrafens
uppgift är dels att vid behof fullständiga
de befintliga permanenta förbindelserna
mellan krigsledningen och de på olika
krigsskådeplatser samt till sjöss uppträdande
stridskrafterna äfvensom fästningarna
och hemorten, dels, och hufvudsakligen,
att förmedla förbindelserna inom samma
krigsskådeplats från vederbörande stabskvarter
(armékvarter, arméfördelningskvarter,
kavallerifördelningskvarter, själfständigt
brigadkvarter o. s. v.) till desamma
enligt ständig eller tillfällig indelning
omedelbart underlydande förband samt
till etappområdet. För möjliggörandet af
dessa uppgifters lösande tilldelas nämnda
stabskvarter vissa fälttelegrafformationer,
som utrustas med telegraf- och telef
onmateriel, materiel för signalering samt
gärna äfven med gnisttelegrafmateriel. Man
söker dock att så mycket som möjligt lätta
utrustningen och öka rörligheten samt öfvergår
därför alltmera från den besvärligare
och mera skrymmande stolpledningen till
kabelledning, hvilket den nyare tunna och
lätta, men dock motståndskraftiga fältkabeln
möjliggör. Materielen föres å lätta fordon samt
å packhästar. Signalmännen utrustas flerstädes
med motorcyklar för hastigare framkomlighet;
och för öfrigt ingå såväl motorcyklar som
automobiler i stormakternas fälttelegraf
utrustningar. - I de flesta länder tillhöra
fälttelegraftrupperna ingenjörvapnet; i Tyskland
tillhöra de dock kommunikationstrupperna,
och i Österrike lyda de direkt under
generalstaben. I vissa länder (Ryssland,
Belgien, Frankrike och Österrike) uppsättas af
telegraftrupperna särskilda fästningstelegraf
af delningar. Bergstelegrafafdelningar finnas
i Österrike (organiserade af telegraftrupperna)
och i Frankrike (organiserade af infanteriet). I
de flesta länder är gnisttelegraf under
införande eller pröfning. I Danmark, Tyskland,
Storbritannien, Österrike, Italien och Förenta
staterna organisera telegraftrupperna äfven
optiska fältformationer. I några länder äro
fältballongtrupper (se d. o.) förenade med
fälttelegraforganisationen. Slutligen ha
flerstädes äfven de företrädesvis stridande
vapnen utrustats med elektriska och optiska
förbindelsemedel (trupptelegraf); de flesta
arméer ha sålunda elektrisk kavalleritelegraf,
och optisk sådan finnes i Ryssland,
Storbritannien och Frankrike, hvarjämte de
båda meddelelsesätten införts vid infanteriet
och artilleriet i Storbritannien, Frankrike,
Österrike och Italien. Jfr Ingenjörtrupper. L-
W:son M.
Fälttelegrafafdelning. Se Ingenjörtrupper.
Fälttelegrafkompaniet. Se Ingenjörtrupper.
Fälttelegrafkåren. Se Ingenjörtrupper.
Fälttelegraftrupper. Se Fälttelegraf och
Ingenjörtrupper.
Fälttjänst, krigsv., i vidsträckt bemärkelse
all den tjänst, som trupper förrätta i fält;
i inskränkt betydelse bevakningstjänst under
marsch och hvila samt de mindre uppdrag, som
tillfalla trupper i fält, såsom rekognosceringar,
öfverfall, indrifvande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
