Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fästningskrig ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
321
Fästningskrig
322
stöd utnyttja de särskilda anfallsvapnens
stridssätt. I stort sedt fordrar visserligen
fästningsanfallet samma taktiska tillvägagående
som det fältmässiga anfallet och kan
ej framgångsrikt genomföras utan snabbt
begagnande af alla tillgängliga anfallsmedel och
åstadkommande af en afgjord eldöfverlägsenhet,
i skydd af hvilken man kan nalkas inom
stormhåll; men genom de jämförelsevis oviga
anfallsmedlen kan målet dock ej uppnås utan
stor tidsuppoffring. Redan vid anfall på en
tillfälligt förstärkt ställning måste man ju
räkna med betydligt längre tidsutdräkt än vid
strid å öppna fältet; och liksom vid dylikt
anfall börjar äfven i fästningskriget infanteriet
att blifva hufvudvapnet för eldöfverlägsenhetens
ernående och närmandet till fästningen öfver
anfallsfältet, hvilket de andra vapnen,
artilleriet och ingenjörtrupperna, ha att på an-
för hejdande af fästningsbesättningens
offensivföretag, f j ärrstriden, under hvilken
man närmade sig fästningen, och stormningen;
men i följd af den ringa kastvidden och
skjutvapnens relativt obetydliga ?er-kan
blef emellertid alltsammans hopträngdt på ett
helt smalt anfallsfält i fästningens närmaste
grannskap. Ej ens uppfinningen af krutet och
eldvapnens införande tvingade den anfallande
att börja sin strid så synnerligen långt från
fästningen; men anfallet, belägringen, drog
det oaktadt mycket ut på tiden. Det gällde
nämligen att systematiskt förstöra fästningens
stridsmedel, omintetgöra dess stormfrihet och
samtidigt därmed i skyddande anfallsgrafvar steg
för steg nalkas fästningen inom stormhåll. Den
regelbundna belägringen, hvilken redan af Vauban
sattes ’ i fullkomligaste system, som sedermera
föga förändra-
iflOO 487CSV32 l
2000
30 oo.Meter.
Fig. 1.
damålsenligaste sätt understödja. -
Anfallets normala förlopp resulterar i en
regelbunden belägring, som sönderfaller
i fem moment, nämligen inneslutning
eller cernering samt inledande strider,
förberedelser, artilleristriden, närstriden och
stormningen. Blott i följd af särskildt gynnsamma
förhållanden blir en ändring häri möjlig och kan
då bestå uti försök att bemäktiga sig fästningen
antingen genom öfverrump-ling eller genom
våldsamt anfall. En afkortning i det långsammare
tillvägagåendet kan möjligen också ernås, om
man genom bombardering kan föranleda den civila
befolkningen inom fästningen att utöfva tryck på
kommendanten. I allmänhet förutsätta emellertid
dessa afkortade anfallssätt ett betydligare
kraftöfver-skott hos den anfallande; men å
andra sidan kan brist på nödig kraft, särskildt
beträffande anfallsmedlen (groft artilleri och
tekniska trupper) tvinga till ett töfvande i
första anfallsmomentet, d. v. s. till ett försök
att ensamt genom cernering vinna målet. - Redan i
forntiden framträdde flera anfallsperioder, såsom
inneslutningen med sina kontravallationslinjer
Tryckt den 22/4 08
des, föregicks af cerneringen, hvarefter
anfallsfronten bestämdes och belägringsplanen
uppgjordes. Under tiden vidtogos äfven anstalter
för förläggning af belägringskåren samt
belägringsparkerna. Själfva anfallet börjades
sedan med anläggandet af första batterilinjen,
A-A och B-B (fig. 1), från hvars gruppvis ordnade
batterier elden sedan skulle oroa fästningen,
försvåra anfallsfrontens bestyckning,
un-dandrifva försvararna ur framskjutna
ställningar, bekämpa deras artilleri och sålunda
förbereda löp-grafvarnas öppnande. Skjutningen
fortgick dag och natt, och när den gjort behörig
verkan, påbörjades de egentliga anfallsverken
och utfördes sedan medelst löpgrafs-
eller sapparbete. Sålunda anlades första
parallellen, D-D, och förbindelsegrafvar från
densamma bakåt, hvarefter andra batterilinjen,
G-G, anlades något tillbakadragen, och från
densamma utkämpades sedan hufvudstriden med
fästningsartilleriet. Alltefter sin olika uppgift
kallades batterierna enfilerbatterier, afsedda
att beskjuta fästningslinjerna längs efter,
demonterbatterier för förstörande (demoa-
9 b. 11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
