Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Födoämnen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
351
Födoämnen
352
l
l
S
It
^
Svagdricka, gr.
j iiO -tj O I l
Ägg, gr.
CO 1 CO l
CO
:M 1 1
Fisk, gr.
O CO 00 (M ^ t>
t- rH CO (M
rH
Fläsk, gr.
f- (M rH CO rH
CO
O O CO *O rH CO
Kött, gr.
rH r- co -^ r> co
CO 00 O 10 kO 0
Ost, gr.
-f CM O I
»O
Smör, gr.
-f CO lO rH ^
r- CO CO -* CO
rH
Grädde, gr.
O CO F-
i
rH 10 10
1
Skummad mjölk, gr.
l CM
Oskummad mjölk, gr.
CO ’
Sirap, gr.
\ iO CM ^f O .
1 CM rH
Socker, gr
1 00 (M 00 (N
1 (M rH
Gryn o. mjöl, gr.
CM 00 rH CO
Potatis, gr.
r- co o io co >o
iO Cvl O CO iO CO rH lO
rH T- 1 rH
Bröd, gr.
(M CO Oj ^ -t CO CO
"^f >;O ^t1 CO ^t1 CM
t>- CM CM rH CM
S : i :
O ;
rt - ~-
.
För fullvuxna män ur de bättre
situerade kl » svenska arbetare
.......................... » kvinnor
af medelklass (vid mcdelarbctc » ammor
....................................... »
barn (3-6 år)
........................... » » (6-
U år) ..........................
rH cg CO -^ 0 CO
De flesta födoämnen måste för att för människan
blifva njutbara undergå särskild behandling. Så
t. ex. användas kött och fisk vanligen i kokt
eller stekt form, mjöl hufvudsakligen till
bakning af bröd, gryn och mjöl till gröt,
puddingar och vällingar o. s. v. Genom dylika
beredningssätt erhålla födoämnena tilltalande
smak och lämplig konsistens. Samtidigt förändras
gifvetvis den procentiska samman-
sättningen. Så förlorar exempelvis kött vid
kokning eller -stekning omkr. 40 proc. af
sin vikt i rått tillstånd och fisk bortåt
20 proc. l följd häraf stiger ägghvitehalten
i dessa födoämnen efter tillredningen högst
betydligt (i kött vid stekning t. ex. från
17 till 28 proc.). Beträffande vegetabiliska
födoämnen gäller i allmänhet motsatsen, i det
dessa vid tillredningen upptaga ansenligt med
vatten; så räcka exempelvis 12-15 gr. hafre-
eller korngryn till 100 gr. gröt. Födoämnenas
tillredning afser att bringa dem i ett
smakligt tillstånd och att möjliggöra eller
underlätta matsmältningsarbetet (se därom Ko
k-konsten). - Näringsämnena tillgodogöras i
tarmkanalen olika hos olika slag af dem; detta
kan hps samma slags födoämne i väsentlig grad
vara beroende af tillredningssättet, l fråga
om ägghvitans tillgodogörande eger en stor
skillnad rum mellan animaliska och vegetabiliska
födoämnen. Tillgodogörandet ur de förra är vida
fullständigare än ur de senare. Af ägg-hvitan i
t. ex. mjölk och kött tillgodogöras i människans
tarmkanal i medeltal 91 resp. 97 proc., under det
ägghvitan i t. ex. hvetebröd tillgodogöres med
endast 75 proc. och i groft rågbröd (knäckebröd)
med blott något öfver 50 proc. Fettet,som vi här
i Norden hufvudsakligen förtära ur animaliska
födoämnen, tillgodogöres i allmänhet väl: i
mjölk och smör med omkr. 97 proc., i fläsk med
omkr. 83-84 proc. Kolhydraten tillgodogöras i
allmänhet synnerligen väl, de lösliga så godt
som fullständigt. För en vanlig enkel och god
blandad kost, s. k. husmanskost, kan man anslå
tillgodogörandet
af ägghvita ................................ till
90 proc.
» fett .......................................
» 93 >
» kolhydrat................................
» 97,5 >
» födans hela potentiella energi (kalorivärde)
................................ » 95 »
I en vanlig arbetarkost ställer sig
tillgodogörandet något sämre. Man bör där räkna
med 8-15 proc. förlust af födans potentiella
energi.
För att rätt bedöma ett födoämne (eller en föda)
har man att taga hänsyn ej blott till dess halt
af näringsämnen och dessas tillgodogörande, utan
äfven till pris och billighet. Med användande
af olika metoder har man beräknat penningvärdet
af de olika näringsämnena - ägghvita, fett,
kolhydrat - och af förhållandet mellan det
penningvärde, som ett födoämnes näringsämnen
tillsammans representera, och dess salupris
skaffat sig ett uttryck för dess billighet.
Vid förvaring af våra födoämnen skadas de
lätt genom jäsning eller förruttnelse. För att
skydda dem för dessa processer äro många olika
förvarings-sätt (konserveringsmetoder) i bruk,
såsom f rysning, uttorkning, rökning, saltning,
insockring, ättikinlägg-ning, upphettning med
efterföljande inläggning i hermetiskt slutet
kärl. Att för samma ändamål begagna antiseptiska
ämnen, såsom salicylsyra, borsyra, formalin, är
mindre tillrådligt. Mikroorganismer och enzymer
äro ej blott till skada, utan ha vid beredandet
af våra födoämnen äfven en nyttig uppgift. För
att belysa detta behöfver man blott erinra om
mognad af ost, kött och villebråd, surkål,
spickesill, om åstadkommande af surmjölk,
alkohol jäsning o. s. v. Litt.: Aug. Almén,
"Näringsmedlens sammansättning, värde och pris"
(1879) och "Våra vanligaste proviantartiklars
beskaffenhet jämte anvisningar för deras
bedömande till ledning för leverantörer och
kontrollanter" (1891), E. 0. Hult-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
