Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 9. Fruktodling - Gossensass / 379-380 (1908) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fönster ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

betydligt tunnare mur med fönster, omfattningar
och bröstningar. Sålunda förklaras uppkomsten
af denna egendomliga anordning (se fig. 28),
hvars inflytande på den franska renässansens
fasadbildning kan spåras långt fram i tiden
och icke helt utplånas förrän med barockens
fullständiga genombrott, då på annat sätt
– förmedelst från sockeln till taklisten
genom flera våningar gående pilastrar – den
vertikala indelningen af muren dock fortfarande
blir förhärskande. – De första skisserna till Riddarhuset i
Stockholm af fransmannen Simon De la Vallée
visa en byggnad i 3 våningar med fullständigt
fransk fönsteruppställning (se fig. 31).

Fig. 27. Parti af västra fasaden å Stockholms slott (1697).

Byggnaden hann aldrig
öfver jord, förrän Simon var död, och andra
män öfvertogo ledningen, först en tysk under
några få år, därpå en holländare vid namn
J. Vingboons, som uppgjorde helt nya ritningar,
efter hvilka byggnaden i hufvudsak utfördes
(se fig. 32). Från den tid Simon De la Vallée
studerade sin konst och tills Vingboons ritade
Riddarhuset, d. v. s. från början af 1600-talet
till dess midt, hade alltså smaken för de
genomgående pilastrarna hunnit bryta igenom.

Den allra modernaste smakriktningen inom
arkitekturen, som söker afskudda sig all romersk
och renässans-tradition med dess mer eller mindre
schematiska listverk, pilaster- och kolonnformer,
har gifvetvis därigenom gjort sig tämligen renons
på kraftigt
rytmiskt verkande medel. I nödens stund
har emellertid från England till all världen
exporterats en fönsteranordning, som vi nu äfven
här i landet se med förkärlek användas såväl i
den enkla villan som i 6-vånings-hyreskasernen.

Fig. 28. Fönster, under 1500-talet upptagna å gamla borgtorn på slottet S:t Agil, Frankrike.

Det är det utbyggda fönstret, det engelska bow-window
(se fig. 33).

Fig. 33. Engelskt "bow-window" (Cowdray house, Sussex; 1500-talet).

Det är visserligen en anordning
af samma natur som det från
Tyskland importerade burspråket eller erkern
(se dessa ord), men det moderna utbyggda
fönstret är bredare, det ökar effektivt rummets
storlek, äfven om det icke springer så långt
framom murlifvet, det lämnar tillfälle till
friare utsikt än ett vanligt fönster och kan
t. o. m. locka in några solstrålar i ett

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>