- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 9. Fruktodling - Gossensass /
395-396

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förbudslagstiftning ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

395

Förbättringshusarbete-Fördelning

396

kön användes ett diakonissanstalten tillhörigt
skyddshem å Viebäck i Almesåkra socken,
Jönköpings län. - I Finland har man på
senare tider med statsmedel inrättat flera
s. k. tvångsuppfostringsanstalter för minderåriga
brottslingar, nämligen Koivula (grundl. 1891)
i Tusby, Nyland, för 100 gossar, och Kotiniemi
(grundl. 1905) i Ruovesi, Tavastehus län,
för 120 gossar samt Vuorela (grundl. 1895)
i Vichtis, Nyland, för 60 flickor (internernas
antal är endast 40). Dessa anstalter lyda direkt
under fångvårdsstyrelsen. Lagstiftningen rörande
försummade och vanartade barn återfinnes i
förordn, om allmän fattigvård af 17 mars 1879
(kommuns skyldighet att taga vård om barn, som
sakna omvårdnad af annan), lagen om förmynderskap
af 19 aug. 1898 (domstols rätt att i vissa fall
frånkänna föräldrar rätt att uppfostra sina barn)
och strafflagen af 9 dec. 1889 (domstols rätt att
förordna, att barn, som fyllt 7 år och begått
straffbar gärning, skall insättas i allmän
uppfostringsanstalt, hvars vård det kan vara
underkastadt, tills det fyllt 18 år). 1905 af
gaf en af regeringen tillsatt kommitté förslag
till lag ang. beredande af skydd samt uppfostran
och vård åt barn under 15 (event. 18) år af
vissa kategorier. Förslaget åsyftar att från
dylik uppfostran ("skyddsuppfostran") borttaga
karaktären af dom och straff. - Enligt den nya
danska barnavårdslagen skall staten för de groft
vanartade barnen och minderåriga brottslingarna
upprätta särskilda opdragelsesanstalter, en för
50 gossar och en för 30 flickor. Bland privata
anstalter märkas de gamla uppfostringsanstalterna
å Flakkebjerg (se d. o.) och Holsteinsminde på
Själland samt Landerupgaard (se Flakkebjerg)
och Bögilgaard på Jylland m. fl. Bland de norska
förbättringsanstalterna - de benämnas skolehjem
- märkas den af staten 1900 upprättade stora
anstalten å Bastö (i Kristianiafjorden
nära staden Horten) äfvensom flera privata
anstalter, såsom den 1877 upprättade Toftesgave
(på Helgeön i sjön Mjösen) m. fl.
F. F-t. T. C.

Förbättringshusarbete. Se Frihetsstraff.

Förbättringsteori, jur. Se Straffteori.

Förbön, teol., bön för andra, hör för den
kristne, såsom redan formuleringen af "Fader
vår" (gif "oss", förlåt "oss" o. s. v.) kan
sägas antyda, oskiljaktigt samman med bönen i
egna angelägenheter. Jesus visar Matt. 5:44
hän till förbönen såsom den sista väg, som,
där all annan gemenskap mellan oss och andra
människor genom deras fientlighet är upphäfd,
ännu står oss åter att bevisa dem kärlek; och
många andra maningar till förbön (särskildt
ock för den hedniska öfverheten l Tim. 2:
l ff.) liksom Jesu (Luk. 22: 32; 23: 34;
Joh. 17: 9 ff.) och apostlarnas (jfr särskildt
inledningarna till Paulus’ bref) förebilder
visa, hvilken viktig plats för det kristna
medvetandet denna plikt intager. Då den kristna
åskådningen åtminstone ej utesluter tron på en
möjlighet för människan till utveckling äfven
efter döden, bör ock förbönen kunna utsträckas
jämväl till de aflidne. Ej heller tanken på en
de "saliges" förbön för oss har den evangeliska
kyrkan helt velat afvisa, om den än, med tanke
på den katolska helgondyrkan, i detta stycke
iakttagit den största återhållsamhet. -. Kristi
förbön (intercessio) hos Gud för människorna
och speciellt de återlöste plägar i dogmatiken
(i anslutning till Rom. 8: 34) nämnas

vid sidan af hans försoningsoffer
(satisfactio) såsom det "andra stycket"
i hans "öfversteprästerliga ämbete". Den
reformerta kyrkan ser häri egentligen blott
ett symboliskt uttryck för försoningens
evigt förtverkande giltighet, medan den
lutherska kyrkan lägger en viss vikt vid den
däri inneslutna tanken på en den lefvande
Kristus’ fortsatta verksamhet. Jfr B ö n.
E. Bg.

Fördel af bo oskifto, jur., en ekonomisk
förmån för änkling eller änka. Vår allmänna lag
(Gifter-målsb. 17 kap.) berättigar, vid makes
dödsfall, den efterlefvande att från det odelade
boet uttaga "det han eller hon helst vill,
af lösören", i regel dock högst 1/2o af boets
nettobehållning i samfälld lös egendom. Enligt
äldre rätt egde efterlefvande make att för
sin enskilda räkning från det gemensamma boet
undantaga vissa till rent personligt bruk afsedda
föremål (säng med sängkläder och högtidsdräkt,
mannen äfven häst och vapen). Sammanhanget med
denna äldre ordning röj es i det ännu alltjämt
fortvarande bruket att från uppteckning af
afliden persons kvar-låtenskap utesluta dess
efterlefvande makes personliga lösörepersedlar
(säng, kläder, ur, ring m. m.), hvilka sålunda
utöfver nyssnämnda lagbestämda fördel förbehållas
den efterlefvande enskildt. Likaledes, när makars
förmögenhet delas dem emellan, medan bägge äro i
lifvet (vid boskillnad och äktenskapsskillnad),
får hvardera behålla sina personliga
lösörepersedlar. Den egentliga fördelen utgår
däremot blott vid makes frånfälle. - Motsvarighet
till vår rätts fördel (som förekommer äfven
i den finländska rätten) utgör hvad tyska
"Bürgerl. gesetzbuch", § 1932, under benämningen
Voraus tillerkänner efterlefvande make.
C. G. Bj.

Fördelande kryddor. Se Fördelande m e -d e 1.

Fördelande medel (lat. remedia resolventia),
med., kir., sådana medel, hvilka anses kunna
åstadkomma eller bidraga till försvinnandet af
svullnader eller ansvällningar, utan att dessa
öfvergå till varbildning Såsom fördelande medel
användas dels köld eller värme, dels uppmjukande
medel (remedia emollientia; se Emollientia),
dels äfven retande medel (remedia excitantia; se
E x c i t a n t i a). Isblåsa, omslag med kallt
eller varmt vatten, grötar, vissa aromatiska
örter - t. ex. de numera ur Svenska farma-kopén
uteslutna s. k. "fördelande kryddorna" (species
resolventes 1. sp. ad j omentum resolventes),
bestående af humle, malört, kamomillblommor och
krusmynta - samt blyvatten m. m. kunna verka
fördelande på en svullnad, så att densamma
eller, rättare, den i väfnaderna utgjutna
vätskan resorberas, d. v. s. åter upptages
i Iymf- och blodkärlen, hvarigenom spänning
och smärta aftaga och varbildning undvikes. _
O. T. S.*

Fördelning. 1. Krigsv., i Sverige namn
på den truppenhet, som i öfriga arméer
benämnes division. Af fördelningar finnas
arméfördelningen, som vanligen räknar 12
bataljoner, 4 skvadroner och 36-44 kanoner
(och haubitser), samt kavalleri fördelningen,
som innefattar 16 skvadroner och 12
kanoner. Fördelningen står under befäl
af en fördelningschef (generalsperson)
med biträde af fördelningsstab, förde
1-ningsintendenturm. m. Fördelningskavalleri,
fördelningsartilleri m. m. benämnes det till
fördelningen i dess helhet hörande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:46:22 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbi/0216.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free