Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - För efterkommande ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
401
För efterkommande-Föreningen för arbetarskydd
402
från italienska språket hämtade och i notskriften
(till stor del i förkortning) utsatta anvisningar
för ett riktigt utförande 1. föredrag af ett
tonverk. De afse hufvudsakligen antingen
tempot, t. ex. adagio, allegro con moto,
moderato, eller dynamiken, t. ex. forte (f),
pianissimo (pp), crescendo (<), sforzato (s/z),
eller stämningsuttrycket, t. ex. appassionato,
dolce, scherzando, eller särskilda tekniska
behandlingssätt, t. ex. legato (^), glissando,
pizzicato. Föredragsbeteckningar började på
1600-talet utsättas i notskriften, men först
fr. o. m. klassikerna i slutet af 1700-talet
blef bruket af dem mera vidsträckt och noggrant.
E- F-t-
För efterkommande, Vetenskapsakademiens valspråk.
Föreläsningskurser for arbetare. Se
Arbetarinstitut.
Förenade elektriska aktiebolaget. Se E l e
k-trot’eknisk industri.
Förenade mötespassevolansfonden, förv. Se
Mötespassevolans.
Förenade provinserna, brittisk-indisk provins. Se
United provinces.
Förenade vänstern, Den, danskt politiskt
parti. Se Danmark, sp. 1300.
Förening, sammanslutning emellan personer
för vinnande af något gemensamt syfte. Det
juridiska föreningsbegreppet sammanfaller dock
icke med detta allmänna föreningsbegrepp. I
svensk juridisk teori och lagstiftning skiljer
man emellan sådana personsammanslutningar,
som äro bolag, och sådana, som äro föreningar i
trängre mening. Den teoretiska gränsbestämningen
är emellertid ganska sväfvande. Man säger, att
medan bolaget har ett själfständigt ändamål,
vanligen ekonomiskt förvärf, föreningen är
en form för samverkan af accessorisk natur;
föreningens uppgift är att stödja eller
hjälpa medlemmarna i den verksamhet, hvar och
en bedrifver för sig, eller, ännu allmännare
uttryckt, vid fullföljandet af de syften, hvar
och en för sig uppställt.
Man skiljer med hänsyn till föreningsändamålet
emellan föreningar för ekonomisk verksamhet
och s. k. ideella föreningar. Beträffande de
förra märkes lagen om registrerade föreningar
för ekonomisk verksamhet 28 juni 1895. Enligt
§ l i denna lag kan "förening för ekonomisk
verksamhet med syfte att åt medlemmarna anskaffa
lifsmedel eller andra förnödenheter, eller att
af-sätta alster af medlemmarnas verksamhet,
eller att bereda bostäder åt medlemmarna, eller
att på annat därmed jämförligt sätt främja
medlemmarnas intressen" genom registrering
vinna rättssubjektivitet. Undantagna från lagens
tillämpningsområde äro enligt § 70 sparbanker,
försäkringsföreningar och föreningar för
anskaffande af lån mot säkerhet af inteckning
i fast egendom, hvarjämte är föreskrifvet,
att genom lagen icke göres ändring i hvad
om föreningar för visst ändamål eljest är i
lag eller författning särskildt stadgadt. Af
förarbetena till lagen torde, om ock ej fullt
otvetydigt, framgå, att densamma af setts skola,
bortsedt från angifna undantag, ega tillämpning
på alla personsammanslutningar, hvilka under
föreningsform bedrifva ekonomisk verksamhet af
den art, att den kan och bör under denna form
utöfvas. Då § l i lagen närmare angifver olika
syften, skulle meningen således ej
vara att göra någon ytterligare begränsning
af lagens tillämpningsområde, utan endast
att underlätta uppfattningen, huruvida en
förening bor betraktas såsom en förening
för ekonomisk verksamhet. Den registrering,
genom hvilken rättssubjektivitet enligt
ifrågavarande lag förvärfvas, sker hos
K. M:ts bc-fallningshafvande, som har att föra
föreningsregister.
De ideella föreningarna äro ännu ej genom lag
reglerade. Till frågan, huruvida och under
hvilka betingelser sådana föreningar äro
själfständiga rättssubjekt, ställer man sig i
praxis tveksam. Medan ännu föreningsväsendet
var så godt som fullständigt oregleradt,
ifrågasatte man i allmänhet ej annat, ärr
att föreningar egde rättspersonlighet, men
sedan 1895 års lag tillerkänt föreningar
för ekonomisk verksamhet rättspersonlighet
under villkor af registrering, ha tvifvelsrnål
beträffande öfriga föreningar, hvilka ej kunna
erhålla registrering, yppat sig. Bc-hofvet af
lagbestämmelser ang. ifrågavarande föreningar
torde snart blifva tillgodosedt. En kommitté
har 21 dec. 1903 af gifvit förslag till
lag om registrerade föreningar för annan än
ekonomisk verksamhet. Enligt § l i förslaget
må förening, som fullföljer ett religiöst,
välgörande, politiskt, socialt, vetenskapligt,
konstnärligt eller sällskapligt syfte eller
afser vårdande af yrkesangelägenheter eller
eljest icke har ekonomisk verksamhet till sin
uppgift, så franit stadgar blifvit antagna och
styrelse utsedd, kunna varda registrerad. Genom
registreringen, som skall ske hos K. M:ts
befallningshafvande, skall föreningen erhålla
rättssubjektivitet. Lagförslaget har (dec. 1907)
undergått granskning i Högsta domstolen. E.K.
Förening, De blindas, stiftades i Stockholm 25
mars 1889 af ett antal blinda personer och har
till syfte att genom samarbete mellan rikets
blinda söka höja deras ställning andligt och
materiellt, framför allt att främja deras
sträfvan för själfförsörj-ning. Föreningen,
som 1907 räknade 553 årsafgift betalande
blinda ledamöter jämte många ständiga och
stiftande och hvars tillgångar vid årets slut
utgjorde 90,861 kr. 23 öre, utdelade 1906 i
pensioner och gåfvor 11,059 kr. 75 öre; dess
sjukkassa, som l jan. 1907 egde 505 medlemmar och
127,705 kr. 58 öre i fonder, utgaf i sjukhjälp
1906 4,850 kr. Föreningen eger huset n :r 12
Majorsgatan, där industriell verksamhet af blinda
bedrifves. A- ^-g.
Föreningar, Kemiska. Se Kemiska föreningar.
Föreningar för ekonomisk verksamhet. Se Förening,
sp. 401.
Föreningar för välgörenhetens ordnande. Se
Föreningen för välgörenhetens ordnande.
Föreningen Barnavärn. SeBarnarärn.
Föreningen "De blindas vänner", stiftad af
prinsessan Eugenia 1888, har till ändamål dels
att utöfva en understödjande och uppmuntrande
verksamhet för fattiga blinda i Stockholm,
dels, och huf-vudsakligast, att uppehålla ett
Ålderdomshem för blinda kvinnor, grundadt
likaledes 1888. Å detta hem, beläget nära
Eugeniahemmet (se d. o.), voro 1906 intagna 15
skyddslingar, somliga från Stockholm, andra från
landsorten. Ålderdomshemmet eger ett kapital af
cirka 100,000 kronor.
Föreningen för arbetarskydd stiftades i
Stockholm 1905 vid ett sammanträde med för
saken intresserade personer under prins Eugens
ordförande-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
