Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förhandlingsprincip ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
431
Förhandlingsprincip-Förhårdning
432
åstadkomma en sådan, såsom fallet är, där ett
verkligt advokatstånd saknas. I alla händelser
kräfver icke förhandlingsmetodens genomförande en
fullständig passivitet å domarens sida. De nyaste
civilprocesslagarna, hvilka med ett utbildadt
advokatväsen tilllämpa denna metod, medgifva
likväl domaren en vidsträckt "processledande
verksamhet". I.Afz.
Förhandlingsprincip. Se Förhandlingsmetod.
Förhandsbukt, sjöv. Se Förhand.
Förhandskarl, sjöv. Se F ö r h a n d.
Förhandsman, sjöv. Se Förhand.
Förhistoria, Förhistorisk tid, den del af hela
mänsklighetens eller enskilda folks historia,
rörande hvilken vetenskapen ej har att tillgå
några berättande - skriftliga eller muntliga -
källor, utan h. o. h. måste hämta sin kunskap
från öfriga bevarade rester af mänsklig
kultur. Se härom vidare Fornkunskap och
Fornlämningar.
Förhistorisk fornkunskap. Se Fornkunskap.
Förhistorisk tid. Se Förhistoria.
Förhud, anat., den hudfålla, som betäcker den
yttersta delen af mannens könslem, ollonet,
och som hos en del af de österländska
folken aflägsnas genom "omskärelsen".
Rsr.*
Förhuggning. 1. Fortif., utgöres af en mängd
korsvis öfver hvarandra fällda träd eller
större grenar, med topparna vända mot den
fientliga sidan. De läggas i flera rader bakom
hvarandra, så att de bilda ett bälte af 20 till
40 m. bredd, men vid deras anordnande tillses
noga, att de ej skymma egen eld. För att försvåra
förhuggningens undanröjande brukar man, om den
skall anbringas på platsen, där träden fällas,
s. k. naturlig förhuggning, ej fullständigt af
hugga dessa från stubbarna. Skola träden släpas
till annan plats, släpförhuggning, fastpålas
stammarna sedan vid marken. Förhuggningar ha
stor passiv motståndsförmåga och användas därför
såsom stormhinder (se d. o.), syn-nerligast vid
skogars och bebyggda orters inrättande till
försvar. De användas dock företrädesvis att
stänga befästningars mellanrum. Grenförhuggningar
utföras af stora grenar eller mindre träd,
som väl fastpålas. De ställas vanligen i djupa
grafvar utmed ytter- och innerbranten, för att
försvåra ned- och uppklättrandet; eller ock
göras de liggande och anordnas då som vanlig
släpförhuggning. Vid alla förhuggningar böra
grenarna sammanflätas med järntråd, hvarigenom
undanröjning försvåras.
2. Skogsh., en utglesning af äldre skogsbestånd
för att bereda nya plantor tillfälle att
uppspira. 1. O. A. B. (L. W:son
M.) 2. W. E-n.
Förhyda, skpsb., med plåtar af koppar, zink eller
annan metall bekläda ett fartygs botten för att
hindra sjögräs och skaldjur att sätta sig fast på
densamma, hvarigenom dels farten skulle betydligt
minskas, dels fartygets botten, när densamma
är af trä, utsättas för borrmaskens skadliga
inverkan. Såsom skyddsmedel nyttjades, innan
kopparförhydning var känd, en svaf-velsalfva,
hvarmed fartygets botten öfverdrogs. Innan
ett fartyg koppras, skall det vara "drifvet",
hvarvid tjocka garnlängder läggas ofvanpå
becket i nåten. Sedermera öfverdrages bottnen
med en blandning af beck och tjära, hvilken
"afbrännes", på det betäckningen må blifva
slät och jämntjock. Den bec-kade ytan belägges
med ett lag tjockt, tjäradt papper eller filt,
hvarefter förhydningsplåtarna med koppar-
eller mässingsspik fästas så, att kanterna
täcka hvarandra liksom fjällen på en fisk. -
Kopparplåten oxiderar i vatten och bildar arg,
hvilken håller sjöväxter och djur borta. Om
ett järnfartyg skall kop-parförhydas, måste
fullständig tätning anbringas mellan järnplåten
i fartygssidan och förhydningen, emedan i annat
fall galvanisk ström uppkommer, hvilken fräter
järnet. Fördenskull anbringas vanligen utanpå
järnsidan af sådana fartyg dubbel, väl tätad
träbordläggning, till hvilken förhydningsplåten
fastspikas. Detta byggnadssätt är tungt och
dyrbart, också förekommer sällan kopparförhydning
å järnfartyg. Zinkens skyddande verkan beror
däremot i väsentlig grad på, att galvanisk
ström mellan järnet och zinken småningom förtär
den senare, som då aflagras och bortspolas,
medtagande växter och djur. Å zinkklädda
järnfartyg användes därför blott enkel,
icke tätad träbordläggning. Kopparförhydning
är öfverlägsen zinkförhydning, men dyrare
än denna. På senare-tiden har särskildt
å handelsfartyg s.- k. Muntzr metall (60
proc. koppar, 40 proc. zink) kommit mycket i
bruk såsom förhydningsplåt. - Ett annat slag
af förhydning, förekommande å fartyg, hvilka
trafikera isuppfyllda farvatten, ärisförhydning
1. i s h u d af järnplåt, som anbringas
i närheten af vattenlinjen för att minska
risken, att fartygssida» genomskäres af isen.
C. K. S.
Förhydningspapp, en tunn pappsort, som användes
vid husbyggnader till inre beklädnad af väggar
samt till underlag under golfplank för att
hindra drag samt isolera värme och ljud.
G- H-r.
Förhyra. Se Hyresaftal och Legoaftal.
Förhållande, mal. Mellan två storheter säges
förhållande ega rum, då den ena storheten kan
på något sätt uttryckas i den andra såsom
mått. Det tal, som angifver, huru många
gånger den första storheten innehåller den
andra, kallas förhållandetal eller, kortare,
förhållande (r a t i o n s e x-ponent 1. ration)
och uttryckes algebraiskt med kvoten mellan de
båda storheterna. Så är förhållandet mellan en
fot och en tum lika med 10 r
förhållandet mellan a och b lika med -r-
o. s. v.
o
Jfr Proportion.
G. E.*
Förhållandetal. Se Förhållande.
Förhållning, mus., det dissonerande fördröjandet
af en stämmas fortskridning, i det att en
eller flera toner från ett föregående ackord
kvarligga i ett efterföljande, för hvilket de
äro främmande, och först på en senare taktdel
upplösas i det sistnämnda ackordet. Vid
förhållning har man alltså att särskilja
förberedelsen, själfva förhåll-ningen och
upplösningen. A. L.*
Förhållningsbok. 1. Skolv., detsamma som
anmärkningsbok (se d. o.). - 2. Sjöv., en bok,
som föres för hvar och en af flottans stammanskap
och upptager ålder, klass, tjänsteförteckning,
kunskapsbetyg, tjänstbarhet, uppförande
m. m. Förhållningsbokeo förvaras ombord af
sekonden och i land af kompanichefen. För hvarje
beväringsman vid flottan föres en "beklädnads-
och förhållningsbok". 2. O. E. G. N.*
Förhårdning 1. Induratiõn, med. Hvarje
ansvällning i kroppen af sjuklig beskaffenhet
kan, då den är mera fast, kallas induration;
men termen nyttjas egentligen om sådana fasta,
större eller mindre, partier, som kvarstå
efter en inflammationsprocess, hvilken hvarken
h. o. h. gått tillbaka eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
