- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 9. Fruktodling - Gossensass /
509-510

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Försäkra ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

509

Försäljningsauktion-Försöksdjur

510

naJekonomi och läran om den sociala försäkringen,
försäkringshistoria, försäkringsstatistik,
försäkringsrätt och i någon mån äfven
försäkringsmedicin. - Jfr "Försäkringsföreningens
tidskrift", 1904, sid. 65 ff., och 1906,
sid. 214-215. J-Lr.

Försäljningsauktion. Se Auktion, sp. 418.

Försändelse (da. forsendelse), föremål,
afsedt att från vederbörande afsändare
(ty. aufgeber, ab-sender-, fr. expéditeur,
i fråga om postanvisning äfven envoyeur-,
eng. sender, om postanvisning remitter) genom
förmedling, i vanligaste fall af allmänna posten,
fortskaffas till angifven adressat (ty. adressat,
om postanvisning empjänger; fr. desti-nataire, om
postanvisning äfven bénéfidaire; eng. addressee,
om postanvisning payee). Ordet är sålunda från
början ungefär liktydigt med sin sammansättning
postförsändelse (ty. postsendung; fr. envoi
postal; eng. postal packet, mail artide,
postal artide), om det ock efter hand fått en
mera vidgad användning. Det synes ha inkommit i
vårt språk i samband med öfverenskommelser, som
träffades 1847 med Danmark och 1849 med Norge om
införande i postförbindelserna mellan Sverige och
dessa länder af befordran af s. k. försändelser
under band (se Korsbandsförsändelse). Först 1864
bereddes tillfälle till dylik befordran äfven i
post-utväxlingen mellan inrikes orter. I afseende
å postbehandlingen skiljes mellan vanliga b r e f
p o s t-försändelser och värdeförsändelser. Till
de förra räknas sådana bref ,kortbref, bref
kort och korsband, för hvilka icke begärts
rekommendation, assurans eller postförskott,
äfvensom postanvisningar (när de icke åtföljas af
penningar). Såsom värdeförsändelser anses alla
rekommenderade och assu-rerade försändelser,
vidare sådana orekommenderade och oassurerade,
å hvilka begärts postförskott, slutligen
(i regel) äfven oassurerade paket, med
eller utan postförskott. Försändelser, som
behandlas å postanstalt, utan att fortskaffas
med post eller af landt-bref bärare, benämnas
lokalförsändelser. De, å hvilka hvila oguldna
postafgifter, benämnas lösenförsändelser. De,
som i tjänsten af-låtas af myndigheter m. fl.,
hvilka ega rätt att för sin tjänstekorrespondens
begagna tjänstefrimärken och tjänstebrefkort
(tjänstebrefsrätt), kallas tjänsteförsändelser.
R. L-n.

Försänkning, fortif., en fast undervattens
stängsellinje tvärs öfver en farled, afsedd
att hindra fientliga fartyg att passera
densamma. Försänkning är den verksammaste af
alla fasta stängselanordningar, men kräfver
lång tid för att uppföras. Den måste sålunda
anordnas redan under fred, för så vidt man ej
vill nöja sig med att vid krigsberedskap sänka
stenlastade farkoster. En vanlig försänkning
utföres af grus med eller utan genomslagna
pålar eller af sprängsten till risst djup under
högsta vattenytan och med en krönbredd af minst
5 m. För fredsbehof lämnas ofta i försänkningen
en mer eller mindre djup och bred genomfart, men
materialier för dennas fyllande eller spärrande
på annat sätt, när behof däraf göres, böra då
på förhand uppläggas. För att fienden ej må
få tillfälle att ostörd upptaga genomfart i en
försänkning, bör denna försvaras från ett härför
anlagdt stormfritt flankeringsbatteri, såvida
den ej behärskas från andra försvarsverk. - Vid
de svenska kustfästningarna ha sedan lång tid
tillbaka försänkningar användts för spärrande
af mindre viktiga

leder eller för att i viktigare
sådana minska segelrännans bredd.
L. W:son M.

Försänkningsmaskin, maskinb. Se Fräsmaskiner.

Försätta, metall. En masugn eller annan
schaktsmältugn försättes 1. blir försatt,
då temperaturen i smältrummet af en eller
annan orsak faller, så att smältningen ej
vidare obehindradt kan fortgå, utan godset
nere i ugnens ställe stelnar och stället gror
igen. Försättning kan framkallas af för mycket
malm, felaktig beskickning, sura kol o. s. v.
C. A. D.*

Försättningstecken, Förtecken, mus., de tecken,
som genom att anbringas före en not angifva, att
motsvarande ton höjes eller sänkes kromatiskt
eller återställes igen efter att sålunda ha
varit höjd eller sänkt. Dessa tecken äro $
(kors), som höjer tonen med en half ton
(t. ex. c till dss), j? ("be"), som sänker
den med en half ton (t. ex. d till dess), x
(dubbelkors), som höjer tonen med 2 halfva toner
(t. ex. / till fississ, = g), fift (dubbel-be),
som sänker den med 2 halfva toner (t. ex. e till
essess, = d), och fy (återställningstecken),
som i alla fallen upp-häfver verkningen af kors-
och be-tecknen (det är öfverflödigt att någonsin
skrifva fy dubbelt, liksom ock att för half
återställning begagna tecknen fcjjj eller fc|j7;
i de sistnämnda fallen kan enbart $ eller t? göra
till fyllest). När ett eller flera fl eller p>
anbringas för att ange tonarten (se F ö r e
t e e k-n i n g) i början af ett musikstycke
(och med upprepning på hvarje dess notplan),
gälla de hela stycket igenom eller tills
de upphäfvas; tillfälliga förtecken framför
enskilda noter gälla däremot endast inom den
takt, hvari de stå. Om tecknens uppkomst se B
(mus.), sp. 555, och Återställningstecken.
E- F-t.

Försättsblad. Se Bokbin der j, sp. 949.

Försök. Se Experiment.

Försöksanstalt, en anstalt, hvars uppgift är dels
försöksverksamhet på landtbrukets, skogsskötselns
och de tekniska vetenskapernas områden, dels
spridande af kunskap om denna verksamhets
resultat, dels, i viss mån, meddelande af
upplysningar och råd i dithörande frågor. Se
vidare Försöksväsendet på jordbruksområdet och
Statens skogsförsöksanstalt. Jfr äfven A g r
i k u 11 u r k e m i sk försöksanstalt, Använd
botanik ’och Trädgård.

Försöksarbete, bergsv., det arbete, som
inmutare af en mineralfyndighet enligt
svenska grufstadgans kap. 2 eger att inom det
inmutade området anställa för fyndighetens
undersökning och blottande. För den mark,
som inmutaren sålunda begagnar, skall han
gifva jordegaren ersättning i årlig afgift. I
händelse anläggningen öfvergifves, innan utmål
därför blifvit lagdt, är inmutaren skyldig att
ersätta jordegaren all skada, som marken genom
försöksarbetet för framtiden kan ha tagit.
G. H-r.

Försöksballong. Se B a 11 o n och Blankare.

Försöksdjur, beteckning för sådana djur, på
hvilka nian anställer iakttagelser i syfte att
belysa, fysiologiska, patologiska eller andra
medicinska frågor. I vidsträcktaste omfattning
taget, kan begreppet "försöksdjur" utsträckas
till alla möjliga djurgrupper, från de lägsta
kända upp till män-niskan, från de minsta,
blott med mikroskopet upp-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 01:55:18 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbi/0273.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free