- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 9. Fruktodling - Gossensass /
513-514

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Försöksträdgård ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

513

For-teckning-Förtroendeämbete

514

For-teckning, mus. Se F ö r e t e c k n i n g.

Förtenning, beläggning af tenn, i synnerhet
på kokkärl af metall. Förtenning hindrar sura
maträtter o. d. att angripa och upplösa kopparn
samt sålunda förgifta maten. För åstadkommande
af dylik förtenning fordras, att metallföremålen
skola vara väl rengjorda (fria från metalloxid på
ytan) samt att det tillsatta, smälta tennet under
själfva anbringandet hindras att oxidera genom
tillsats af salmiak, harts o. d. Kärl af koppar,
mässing, malm, tackjärn o. s. T. förtennas på
det sätt, att smält, blyfritt tenn ingnides
medelst en med pulveriserad salmiak beströdd
blånsudd på det förut upphettade metallkärlets
insida. Förtenning af järnbleck försiggår så,
att blecket väl "renbetas" genom behandling
med utspädd svafvelsyra, därefter neddoppas i
smältande talg (hvarigenom tennets oxidation
förhindras) och slutligen under någon tid hålles
i smält tenn. Därefter renborstas blecket
från öfverskott på tenn och rengöres med
kli. Det uppgifves vara fördelaktigt, om det
därtill använda tennet är lege-radt med I/IG
nickel. Om förtennt järnbleck behandlas med
syra (helst en blandning af 2 delar saltsyra,
l del salpetersyra och 3 delar vatten), erhåller
det yanligen ett vattradt utseende och kallas
metallmoaré (moiré-métallique). Metallmoarén,
som kan framställas med flera olika utseenden,
skyddas mot luftens inverkan genom bestrykning
med kopal-fernissa. Förtenning kan åstadkommas
äfven på våta vägen. Mässingsknappnålar
t. ex. förtennas ("hvitkokas") genom att
under några timmar i ett förtennt kärl
kokas tillsammans med metalliskt tenn {som
då småningom upplöses) i en vattenlösning af
vinsten eller vinsten, alun och koksalt. Äfven
genom kokning med en alkalisk tennlösning
vid närvaro af metalliskt tenn kunna
metallföremål förtennas. - Förtenning kan
ske äfven på galvanisk väg. Se Galyanoteknik.
S. J-n.*

Förtida arf, jur. SeArfsförening.

Förtidsbörd (Förtidig börd), fysiol. Se Foster.

Förtidspensionering, krigsv., kallar man
vanligen en af arméns fullmäktige af 1903-04
föreslagen, i förhållande till lefnadsåren
rabatterad pension för officerare och
underofficerare, som öfvergå till reserven med
viss tjänstgöringsskyldighet. Förslaget har ännu
ej (1908) blifvit bragt till verklighet. C.O.N.

illustration placeholder
Förtimring.

Förtimring. 1. Bergsv. Se Förbyggnad. –
2. Skpsb., samlingen af alla de timmer, hvilka
å ett träfartyg bilda fartygskroppens skelett,
såsom köl (a), stäfvar (b), spant (c), kölsvin
(d), stäfföljare (e), resning (f) o. s. v. När
fartygsskrofvets stomme sålunda är färdig, säges
fartyget vara uppsatt i full förtimring.
O. E. G. N.*

Förtjänst, förv. Se B e f o r d r a n. Jfr T j
ä n -stebetänkandet.

Förtoning, sjöv., afbildning af ett
land, tagen till sjöss, vanligen på stort
afstånd. Förtoningen upptager företrädesvis
konturerna, men äfven skuggningar, framstående
föremål o. d., som kan tjäna sjöfararen till
ledning och igenkänningsmärke särskildt vid
an-göring af land, men äfven under navigering,
sedan god "landkänning" vunnits, framför allt i
sund och inomskärs. Se Angöra land. O. E. G. N.*

Förtraf, krigsv., vid marschbevakning en
kavalleri-afdelning, som sändes framför
hufvuddelen af en kolonn eller dess avantgarde
(se d. o.) för att spana mot fienden och
därigenom bereda kolonnen skydd. Enligt svenska
föreskrifter afdelas vid marsch mot fienden i
lättframkomlig trakt större delen af en kolonns
kavalleri till förtraf. Denna kan ställas under
befäl af avantgardeschefen (avantgardesför-t r a
f) eller omedelbart under kolonnbefälhafvaren
(kolonnförtraf). Till sin egen säkerhet
framskjuter förtraf ven en skvadron, som
då kallas för-trafsskvadron. Återstoden af
förtraf ven, sedan sidobevakningsafdelningar
blifvit utsända, kallas f ö r-t r a f Y e
n s hufvudstyrka. Själfständigt kavalleri
bevakar sig med en förtraf. Jfr Förtrupp.
C. O. N.

Förtroendeman. Se F a c k f ö r e n i n g,
sp. 1243.

Förtroendesyssla, Förtroendetjänst. Se
Förtroendeämbete.

Förtroendevotum. Se V o t u m.

Förtroendeämbete, statsr., L, såsom det heter
i 1772 års E. F., § 31, f ö r t r o e n d
e t j ä n s t och i 1809 års R. F., § 35,
förtroendesyssla, är

ett ämbete, hvars innehafvare kan af konungen
därifrån entledigas, när denne prof var rikets
tjänst det fordra. Den grundsats, som genomgått
Sveriges statsrätt, har varit ämbetsmännens
oafsättlighet, hyadan förvaltningsordningen
bibehåller sig ostörd af de politiska
strider, som kunna ha inflytande på det
egentliga regeringssystemet. I de länder, där
ämbetsmännens afsättlighet utgör den härskande
grundsatsen, medför ombyte af regering eller
af departementschef ombyte äfven af ämbetsmän,
hvilket alltid måste blifva egnadt att föröka
de olägenheter, som äro

9 b. 17

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:42:52 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbi/0275.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free