Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gagliano ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
569
Gainsborough-Gaité-teatern
570
Lindsey (Lincolnshire), vid högra stranden af
Trent, som är f ärbar dit för skepp af 200 tons
dräktighet. 17,660 inv. (1901). Tillverkning
af jordbruksredskap, maskiner, frökrossarc;
handel med oljekakor. Gainsborough [géYnåbore],
Thomas, engelsk målare, f. 1727 i Sudbury
(grefsk. Suffolk), d. 1788 i London. Som gosse
dref han omkring i skog och mark och utförde
efter naturen sina första försök att tolka det
engelska landskapets skönhet. Vid 14 års ålder
kom han till London och bedref där konstnärliga
studier under ledning af franske gravören och
illustratören Gravelot, af Frank Hayman och i
W. Martins Lane academy. 1744 återvände han hem,
gifte sig 1745 med en flicka af burgen familj
och slog sig därefter ned såsom porträttmålare
i hennes hemort Ipswich. På tillstyrkan af en
aristokratisk gynnare började han
Master Buttall ("The blue boy"), målning af
Gainsborough.
1760 att om somrarna regelbundet besöka den
fashionabla badorten Bath. Där tillvann han sig
snart en ställning som den förnäma världens
eftersökte porträttör. Han utställde nu sina
taflor i London i Society of artists of Great
’Britain och fortsatte
därmed, tills han 1768 blifvit medlem af
Roy al academy. Med denna kom det senare
till en brytning i anledning af en i G :s
tycke oförmånlig placering af en hans tafla
vid utställningen 1784. För att äfven under
vintern kunna vara i förbindelse med sitt
lysande klientel af hof och aristokrati flyttade
konstnären 1774 in till London. Utom måleriet var
musiken G :s älsklingssyssla, och den musikaliska
läggningen röjer sig äfven i hans bilder,
där stämning och tonskönhet äro det första och
sista. Den finaste förståelsen röjer mästaren för
det veka och utsökta väsendet hos unga högförnäma
damer och herrar, stämningen i hans konst är
merendels ett trånande natursvärmeri, färgerna
äro kyliga och silfverskimrande. Betecknande för
honom äro de båda porträtten af skådespelerskan
mrs. Siddons och en yngling i blå sidendräkt,
The blue boy (se fig.). Konstnären är ståtligt
företrädd i Londons offentliga och enskilda
gallerier, medan taflor af honom i samlingar utom
England höra till sällsyntheten. Jfr mrs. Arthur
Bell, "Thomas G." (1897), Armstrong, "G. and his
place in english art" (1898; praktverk), och lord
Gower, "G." (1903). A. L. R.
Gairdner [gä’dno], stort saltträsk i
Syd-Australien, på Eyria-halfön, 112
m. ö. h., 200 km. långt, 15-50 km. bredt
och omgifvet af flera mindre saltträsk.
(J. F. N.)
Gairdner [gä’dno], James, engelsk historiker,
f. ’22 mars 1828 i Edinburgh, blef 1846 anställd
i engelska statsarkivet, där han 1859 avancerade
till vice-arkivarie ("assistant keeper of public
re-cords"). I "Rolls series" utgaf han 1861-63
i 2 bd "Letters and papers illustrative of the
reigns of Richard III and Henry VII". G. har
numera tagit afsked ur aktiv tjänstgöring, men
fortsätter alltjämt på officiellt uppdrag sitt
utgifningsarbete med urkundsserien "Calender
of state papers of Henry YIII’s reign". I
denna serie har han hittills utgifvit bd 5-20
(fr. 1880) samt har dessutom bl: a. ombesörjt
en kritisk edition af "The Paston letters" (3
bd, 1872-75, ny uppl. med suppl. 1900). Bland
G :s själfständiga historiska arbeten, hvilka
utmärkas genom mycket samvetsgrann forskning,
märkas de öf-versiktliga handböckerna The houses
of Lancaster and York (1874) och The early Tudors
(1902) samt vidare en värdefull History of the
life and reign of Richard III (1878, reviderad
ny uppl. 1898), Studies in english history
(1881), Henry VII (1889, i serien "Twelve english
statesmen") och A history of the english church
in the sixteenth century to the death of Mary
(1902, utgör del IV af Stephens’ och Hunt’s
"History of the english church"). G. har
därjämte skrifvit ett stort antal artiklar
i "Dic-tionary of national biography" och
"English histo-rical review" samt anses som den
grundligaste nu lefvande kännaren af källorna
till 1400- och 1500-talens engelska historia. Han
blef 1897 juris hedersdoktor i Edinburgh.
V. S-g.
Gais, by i schweiziska kantonen
Appenzell-Ausser-Rhoden, 934 m. ö. h. Mycket
bekant vassle- och luftkuranstalt, besökt för
medicinskt ändamål sedan 1749 af patienter, som
lida af börjande lungförtät-ning, spetskatarrer
m. m. Säsong början af juni- början af okt.
Ln-
Gaiserik. Se G e i ser i k.
Gaité-teatern [gätë-], fr. Thédtre de la Gaité
(af gaité, glädje), en af de äldre teatrarna
i Paris,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
