- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 9. Fruktodling - Gossensass /
573-574

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gaj ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

573

Galactagoga-Galaktos

574

fessor i rysk litteraturhistoria
vid Petersburgs universitet, skref
bl. a. Russkaja chrestomatija (1842; i 22
uppl.) och Istorija russkoj slovesnosti
drevnej i novoj (1863-75, ny förbättrad
uppl. 1880), ett ännu mycket värdefullt arbete,
särskildt i fråga om 1700-talets litteratur.
A-d J.

Galacta’goga (af grek. ga’la, mjölk,
och a’gein. drifva), med., mjölkdrifvande,
mjölksekretionen befordrande medel. De medel,
som förr användes att befordra mjölksekretion,
såsom anis, kummin, fänkål m. m., äro af ganska
tvifvelaktigt värde; åtminstone känner man
numera inga läkemedel, som äro användbara för
att verka direkt stegrande på mjölkkörtelns
afsöndring. Emellertid är det af vikt att,
jämte användande af en sund och stärkande, på
flytande ämnen tillräckligt rik föda, undvika
allt, som verkar hämmande på mjölkafsöndringen,
t. ex. af-kylning af brösten och sinnesrörelser,
åtskilliga narkotiska läkemedel, jodkalium
m. m. Genom varm beklädnad å brösten underhåll
es mjölkafsöndringen, liksom den hämmas samt
till och med alldeles kan upphäfvas genom
kalla omslag. F. B. (C. G. S.)

Galactode’ndron, bot. SeBrosimum.

Galagos, öronmakier, zool., bilda en grupp
(Galaginæ) bland halfaporna och utmärkas genom
sina stora nakna och tunna öron, hvilka erinra om

dem hos åtskilliga flädermöss och hvilkas
bakre rand kan rullas ihop. De ha stora ögon,
långa och smala fingrar och tår samt en lång,
buskig svans (se fig;). De bakre lemmarna äro
förlängda genom förstoringen af två vristben
(häl- och båtbenet). Från de på Madagaskar
lefvande halfaporna skilja sig galagoerna genom
byggnaden af trumbenet, hvilket öfverensstämmer
närmare med de egentliga aporna. Galagoerna ha
en vidsträckt spridning på afrikanska kontinenten

från Abessinien i n. ö. till Senegambien i
v. samt söderut till Natal och Mosambik; på
Madagaskar saknas de. De bebo skogarna och äro i
rörelse uteslutande om natten, medan de om dagen
sofva hoprullade på något undangömdt ställe. De
lifnära sig af mindre ryggradsdjur, insekter
och i mindre utsträckning af vegetabilier. På
marken röra de sig hoppande på bakbenen. Af det
enda hithörande släktet Galago (= Otolicnus)
äro 11 arter, af hvilka den största uppnår en
kanins storlek, beskrifna. Litt.: H. 0. Forbes,
"A handbook to the primates" (I, 1894).
L-e.

Galaktin (af grek. ga’la, mjölk), ett hos
legumi-noser förekommande kolhydrat, närstående
dextrin, som af syror öfverföres i galaktos.
G- L-m.

Gala’ktisk (af grek. galaxi’as, vintergatan),
astron., som hänför sig till vintergatan (se
d. o.), t. ex. galaktisk longitud och galaktisk
latitud, en himlakropps longitud och latitud
på himmelssfären, räknade, ej i förhållande
till eklip-tikan, utan i förhållande till
galaktiska ekvatorn, d. v. s. den storcirkel, som
vintergatans medelplan utskär på himmelssfären.
B-d.

Galaktocële (af grek. ga’la, mjölk, och kele,
knöl, tumör), med., benämnas de egentliga
mjölkcystorna (se C y s t a), som uppkomma
i mjölkkörtlarna genom afstängning af
en mjölkgång och ansamling (reten-tion)
af mjölk bakom hindret, men dessutom äfven
vissa retentionscystor från testikeln eller
bitestikeln, hvilka innehålla en till utseendet
mjölkliknande vätska (utan spermatozoer; jfr
Spermatocele). Särskildt de sistnämnda kunna
uppnå en mycket betydlig storlek (i sällsynta
fall kunna de innehålla ända till några liter
vätska); de äro i och för sig ofarliga, men bli
lätt säte för varbildning. G- F-r.

Galaktogën (af grek. ga’la, mjölk, och ge’nein,
födas), ett näringsmedel, framställdt af färsk,
utpressad kasein, som gjorts löslig af ett
alkali. G. L-m.

Galaktomëter (af grek. ga’la, mjölk, och me’iron,
mått). Se Mjölkprofvare. Jfr Areometer.

Galaktöner, kem. Se Galaktos.

Galaktorré (af grek. ga’la, mjölk och rhein,
flyta) 1. Mjölkflytning, med., abnormt
ymnigt flöde från mjölkkörtlarna. I och med
det att mjölkafsöndringen kommer i gång,
inträffar ofta under första dagarna riklig
mjölkflytning äfven mellan digif-ningarna. Vid
ordnad digifning upphör emellertid detta af sig
själft, och en anpassning i mjölkkörtlarnas
arbete sker, så att tillgången motsvarar
efterfrågan. Mera sällan förekommer under
längre tid en mjölksekretion långt större, än
hvad barnet behöfver, polygalactia. En sådan
låter vanligen påverka sig genom dietetiska
föreskrifter, inskränkning i födan, framför allt
den flytande, afledning på tarmen genom salina
afföringsmedel, längre pauser mellan hvarje
digifning, kompression af brösten. Långt mera
sällsynt är en verklig galaktorré, hvilken är
ett sjukligt tillstånd och kännetecknas genom
ett ihållande flöde från brösten, äfven sedan
afvänjning skett, med efter hand inträdande
betydlig kraftnedsättning. Orsakerna äro ej
säkert kända. Åkomman, som är svår att behandla,
kräfver läkarvård. Bvn.

Galaktos (af grek. ga’la, genit, ga’la’ktos,
mjölk), kem., en till hexoserna hörande sockerart
af sammansättningen C6 H12 06, som uppkommer
jämte drufsocker vid hydrolytisk spjälkning
af mjölksocker,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:15:23 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbi/0305.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free