Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gaj ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
följd dels af det oceaniska läget, dels af det
svala ytvattnet kring öarna. Temperaturen når
blott 22–23°, och på 277 m. ö. h. endast 18–19°,
samt på S. Cristóbals högsta del, 712 m. ö. h.,
icke mer än 14° vid molnig himmel. Nederbörden är
obetydlig, åminstone i de lägre partierna. Regnet
kommer nästan uteslutande från s. ö., och man
skiljer mellan en torr tid, juli–jan., och en
regntid, febr.–juni. Vegetationen är mycket
olika på olika höjd; i de lägre trakterna är
den rätt torftig, så att de svarta, bruna eller
röda lavorna öfverallt sticka fram; träd saknas
nästan alldeles eller ersättas af pelarkaktus
och svagt löfvade buskar med askfärgade blad och
oansenliga blommor; högre upp är växtligheten
mycket rikare. Af nyttiga växter märkas orselj,
orchila (Roccella), på S:ta Marias högre delar
odlade man förr äfven sockerrör, yucca, bomull,
indigo, bananer, oranger, fikon, potatis och
grönsaker, på S. Cristóbal socker. Numera är dock
S:ta Maria öfvergifvet. – Djurvärlden är mycket
egendomlig. Många af de mer anmärkningsvärda
djuren – och detsamma gäller också om många
växtformer – äro inskränkta till en enda
ö. Namnkunnigast äro de jättestora sköldpaddorna
(Testudo elephantopus), som gifvit öarna deras
namn. Jämte dem förekommer ett egendomligt
ödlesläkte, Amblyrhynchus (se d. o.). Af
däggdjur är blott en liten gnagare bekant
(Oryzomys galapagoensis). Råttor samt en del
husdjur, såsom nötkreatur, svin, getter, åsnor,
hundar och katter, äro införda, och särskildt
ha nötkreaturen starkt ökats och utgjorde på
Wolfs tid (1870-talet) 4,000 (på Albemarle,
S. Cristóbal och S:ta Maria). Af fåglar
fann Darwin 26 arter landfåglar, hvilka alla
utom en voro egendomliga för öarna; de sakna
färgprakt och äro mycket tama. Af sjöfågel
finnas otaliga massor, i synnerhet albatrosser
och pingviner. Insekterna äro talrika och
karakteristiska. – Öarna upptäcktes något före
1570, man vet ej af hvilken, och äro upptagna på
Ortelius’ karta af 1570 under sitt nuv. namn. Det
var dock först Dampier, som beskref dem efter
sitt besök där 1684. Deras läge bestämdes
noggrant genom skeppet "Beagles" berömda
expedition (1835), i hvilken Darwin deltog. Först
1832 grundades det första nybygget, Floreana
på ön S:ta Maria, af utvandrare från Louisiana,
men nybygget gick snart under, och endast
hvalfångare begagnade öarna som en tillflyktsort. På
1860-talet egde en ny utflyttning dit rum, denna
gång till S. Cristóbal, som nu lär ega öfver 200
inv. Öarnas invånare lefva af boskapsskötsel,
socker- och trädgårdsodling, hvarjämte de samla
orselj och sköldpaddsägg (för deras oljehalt). –
Litt.: N. J. Andersson, "Om Galapagosöarnas
vegetation" (1854), Darwin, "En naturforskares
resa omkring jorden" (öfv. 1872), och Th. Wolf,
"Ein besuch der Galápagosinseln" (1879).
J. F. N.
Galär, nord. myt. Se F j a l a r.
Galashiels [gäleji’ls], stad i skotska
grefsk. Sel-kirk, vid floden Gaia,
omkr. 1,5 km. ofvanom dess förening med
Tweed. 13,615 inv. (1901). Stora yllefabriker,
hufvudsakligen för tillverkning af tweeds
och tårtan. I närheten Abbotsford (se d. o.).
(J. F. N.)
Ga lata, stadsdel i Konstantinopel (se d. o.).
Galatea (grek. Fa^drsta), grek. myt., en hafs-
Tryckt den 27/s 08
nymf, dotter till Nereus och Doris. Till henne
fattade cyklopen Polyfemos en lidelsefull kärlek,
men själf gynnade hon den sköne Akis (enligt
Ovidius en son af Faunus), hvilken därför af
Polyfemos krossades med
Polyfemos och Galatea. Efter en fornromersk
väggmålning på Palatinen.
ett klippstycke och sedermera förvandlades till
en flod. Galateasagan är behandlad af skalderna
Theo-kritos och Ovidius. Den har äfven ofta
tjänat till ämne för antikens bildande konst
(bl. a. för flera väggmålningar i Pompeji)
liksom för en freskomålning af Rafael i Villa
Farnesina i Rom. A. M. A.
Galatea, astron., en af småplaneterna.
Gala’terbrefvet, ett af Paulus’ viktigaste
sände-bref, märkligt redan därigenom,
att dess äkthet erkändes af Tübingenskolan
och icke blifvit bestridd af några betydande
kritiker. Paulus hade på sin andra missionsresa
grundat församlingarna i Galatien, den romerska
benämningen på flera landskap i Mindre Asien,
och på sin tredje resa aflagt ett kort besök hos
dem. Under tiden mellan hans båda besök hade
utsända af det fariseiska partiet i Jerusalem
uppträdt i Galatien, hvilka sökt bestrida Paulus
hans apostoliska värdighet samt påstått, att han
icke fått omedelbar upplysning af Kristus och
att det var en stor olikhet mellan hans och de
andre apostlarnas lära, hvarjämte de hade yrkat
omskärelse och mosaiska lagens efterlefnad såsom
nödvändiga till rättfärdig-görelse inför Gud. Det
var för att bemöta dessa irrläror, som Paulus
skref detta bref, enligt det vanliga antagandet
under den första tiden af sin vistelse i Efesos
(omkr. år 54 1. 55). Bref vet sönderfaller
i tre afdelningar. Först försvarar han sin
apostoliska värdighet, i det han visar, att han
var "apostel", innan han kom i förbindelse med
de tolf och att dessa erkände hans apostoliska
sändning. Därefter öfvergår han till läran
om rättfärdiggörelsen genom tron utan lagens
gärningar och bevisar denna läras sanning
äfven med citat ur G. T. Han framhåller, att
den kristliga friheten nu intagit den judiska
ceremoniallagens plats och uppmanar till denna
frihet, på samma gång han varnar för dess
9 b. 19
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
