- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 9. Fruktodling - Gossensass /
597-598

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Galett ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

597

Galilei-Galium

598

där förekomma. Emellertid hade G :s forne
gynnare kardinal Maffeo Barberini uppstigit
på påfvestolen under namn af Urban VIII;
och i förhoppning att det gamla beslutet mot
Coppernicus’ lära ej vidare skulle tillämpas
fullbordade och utgaf G. nu den sedan längre
tid tillbaka påbörjade Dialog o intorno ai due
massimi sistemi del mondo (1632), närmast riktad
mot en skrift af Francesco Ingoli. Den för G. så
skickelsedigra följden häraf är redan ofvan
omnämnd; men ännu under sin förvisning egnade
han sig flitigt åt vetenskapliga forskningar. Så
förbättrade han metoden för longitudbestämning
medelst iakttagelser af Jupiter-månarnas
förmörkelser och fullbordade det redan i Padua
började arbetet Dia-loghi delle scienze nuove
(utg. 1638). Äfven sedan han blifvit fullständigt
blind, fortsatte han sina undersökningar, och
från denna tid härröra hans afhandlingar om
månljuset, om månens libration (af G. kallad
"titubazione") och om pendelns användning såsom
drifkraft vid urverk.

Både genom sin personlighet och sitt stora
vetenskapliga anseende drog G. till sig ett
stort antal lärjungar, bland hvilka må särskildt
anföras Castelli, Torricelli, Viviani, Guiducci,
Cavalieri och Renieri. Äfven från aflägsna
länder infunno sig många för att åhöra hans
föreläsningar; bland dessa namnes också en svensk
prins Gustaf (antagligen Gustaf Vasas dotterson
prins Gustaf af Sachsen-Engern-Westf alen),
hvilken sedermera i vederbörligen utbroderade
legender blifvit identifierad med Gustaf II Adolf
(jfr G. Eneström, "La leggenda sulla dimora
del re svedese Gustavo Adolfo II in Padova" i
"Atti e memorie del!’ Accademia delle scienze
di Padova", II, 1885 -86). - Under de sista
åren af sin lefnad hade G. för afsikt att
utgifva en samling af sina många arbeten, men
inkvisitionstribunalet i Kom lade hinder i vägen
därför. Först 1655-56 utkom i Bologna en sådan
(ny uppl. Florens 1718), där dock den förbjudna
dialogen saknades; denna inrycktes för första
gången i den nya uppl. af 1744. Senare upplagor
af G :s samlade arbeten utgåfvos i Milano 1808-11
och 1832, båda mycket ofullständiga, samt i
Florens 1842-56 i 16 band af E. Albëri. Sedan
1890 ut-gifves under redaktion af A. Favaro och
på italienska statens bekostnad en "Edizione
nazionale", af hvilken hittills (mars 1908)
18 band utkommit. - Biografier öfver G. ha
utgifvits i hundratal, men endast några få
grunda sig på själfständiga undersökningar. Af
stort intresse äro de på personlig bekantskap
grundade lefnadsteckningarna af Viviani (1717)
och Gherardini (1780) samt Nellis "Vita e
commercio letterario di Galileo Galilei"
(1793) äfvensom Frisis "Elogio di Galileo"
(1778). Bland nyare arbeten förtjänar anföras
Martins "Galilée, les droits de la science et la
méthode des sciences physiques" (1868). Bland
de många monografierna må nämnas A. Fava-ros
"Galileo Galilei e lo studio di Padova" (2 bd,
1883) och "G. G. e suor Maria celeste" (1891)
samt Pieralisis "Urbano VIII e Galileo Galilei"
(1875). Själfva processen mot G. har blifvit
utförligt behandlad af Berti ("II processo
originale di Galileo Galilei", 1878), L’Ëpinois
("Les piëces du procës de Galilée", 1877), Reusch
("Der process Galilei’s und die jesuiten", 1879)
och Gebler ("Galileo Galilei und die römische
curie", 1876). A. Favaro.*

Galilei, Alessandro, italiensk arkitekt, f. 1691,
d. 1737, en af barockstilens bästa konstnärer,

var öfverbyggmästare i Florens under
storhertigarna Cosimo III och dennes son,
Giovanni Gaston. 1734 kallades han af påfven
Klemens XII till Eom, hvarest han skapade sitt
egentliga rykte dels genom den storartade fasaden
till Laterankyrkan, dels ock genom det efter
hans ritningar i det inre af samma kyrka utförda
Cappella Corsini, Klemens XII :s graf-kor,
ett mästerverk af elegans, harmoni och prakt,
det yppersta kapell i Rom. I detta kapell visar
sig i sin fulla glans den senare renässansens
stora förmåga i rumfördelning och ornamentering.
C. R. N.*

Galileiska kikaren. Se Astronomiska instrument,
sp. 290.

Galileiska sjön. Se Genesaret.

Galimatias. Se G a 11 i m a t i a s.

Galimbe’rti, Luigi, påflig diplomat,
f. 1836 i Rom, d. där 7 maj 1896, handlade
såsom sekreterare i kongregationen för
utomordentliga kyrkoärenden den till påfven
vädjade tvisten emellan Spanien och Tyskland
om ögruppen Karolinerna (1885) och bidrog
väsentligt till utjämnande af förhållandet
emellan Tyskland och kurian. Han blef 1887
sändebud i Berlin och s. å. nuntie i Wien,
befordrades 1889 till ärkebiskop samt utnämndes
1892 till kardinal och 1894 till prefekt öfver
påfliga arkivet. G. tillhörde de verksammaste
förespråkarna för ett godt förhållande _mellan
kurian och trippelalliansens makter.

Galinsõga parviflõra Gav., bot., en till
fam. Com-positæ hörande ört, som från Amerika
spridt sig i hela världens varma och tempererade
trakter, där den nu mångenstädes är ett allmänt,
enårigt ogräs. Växtens yttre påminner mycket om
Solanum nigrum. Den förekommer äfven hos oss,
fast sällsynt. G. L-m.

Galiõn. Se Galeon.

Galion [gä’lien], stad i nordamerikanska staten
Ohio, omkr. 100 km. n. om Columbus. 7,282
inv. (1900). Järnvägsverkstäder,
vagnfabriker. J. F. N.

Galiõt. SeGalliot.

Gallpea, bot. Se Angosturabark.

Galipot [-på7]. Se Terpentin.

Galit j, kretsstad i ryska guvern. Kostroma,
vid en liknämnd sjö, som har aflopp till floden
Kostroma. 6,182 inv. (1897). Tillverkning
af pälsverk, läder och handskar. Fiske (i
sjön). G. var från 1245 ett själfstän-digt
furstendöme, men införlifvades 1450 i
storfurstendö-met Moskva. J. F. N.

Gali’tsin (Galit-z i n), rysk furstesläkt och
ryska skriftställare. Se Go l i t s y n.

Galium L., Mara, bot., ett släkte inom
fam. Rubia-ceæ med omkr. 300 arter, alla örter,
som ha blommorna " .. . , . , , .

i knirmpn fnrW Galmm boreale. .* rotstock med
l Knippen, löder stjälkbaser, 2 stjälkens topp
med omärkligt, krona hvit blomställningar,
3 klyffrukt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:33 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbi/0317.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free