Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Galizische Tátra-Verein ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Krakau finnes en kejserlig
vetenskapsakademi. 1900 utgåfvos 234 tidningar
och tidskrifter.
Författning och förvaltning. Landtdagen består
af 161 ledamöter, dels själfskrifna, dels
utsedda efter yrkesklasser. Till Österrikes
riksråd sänder G. 106 ombud. Förvaltningen
handhafves af ståthållarämbetet i Lemberg. De
båda städerna Lemberg och Krakau bilda egna
förvaltningsområden, det öfriga landet är deladt
i 78 distrikt (bezirkshauptmannschaften), hvart
och ett under en bezirkshauptmann och med en
autonom folkrepresentation. Rättskipningen
utöfvas af 2 öfverlandsrätter (i Lemberg
och Krakau), 2 landsrätter, 14 krets- och
168 distriktsdomstolar. – G:s hufvudstad
är Lemberg. Kronlandets vapen är en fyrdelad
sköld, hvars 1:a fält innehåller G:s vapen
(tre kronor), 2:a Lodomeriens (två schackrutade
bjälkar), 3:e Auschwitz’ (silfverörn med ett
O på bröstet; Auschwitz’ polska namnform är
Oświęcim) och 4:e Zators (röd örn med Z på
bröstet); nationalfärger äro för polackerna
rödt och hvitt, för rutenerna blått och gult.
J. F. N.
Historia. G. har sitt namn efter den gamla
slaviska, borgen och staden Halicz (se
d. o.). Från den historiska tidens början har
landet bebotts af slaviska folkstammar. Västra
G. utgjorde i 9:e årh. en del af Svatopluks
stor-märiska rike och blef mot 10:e årh:s slut
omstridt mellan bömare och polacker för att till
sist eröfras af de sistnämnde (genom Boleslav den
store, 999). Furstarna i östra G., som residerade
i Vladimir (däraf namnet Lodomerien) och Halicz,
lydde från 981 vanligen under Kiev, tidtals
dock under Polen, till dess 1087 en lillrysk
fursteätt Rostislavitj där fick väldet. En af
dess medlemmar, Vladimir II (1187–98), fördrefs
af furst Roman af Lodomerien, som sedermera efter
förvirrade strider, i hvilka Bela III af Ungern
och Kasimir den store af Polen inblandade sig,
lyckades under sin dynastis, huset Romanovitjs
välde, förena det egentliga G. (kring Halicz) och
Lodomerien (kring Vladimir). Tidtals åtskildes
dock de båda länderna under 1200-talets
tronstrider, och en tid (efter 1250) voro
de tributskyldiga under tatarerna. Efter
furst Lev (1270–1301) är den af hans fader
Daniel grundlagda staden Lvov l. Lemberg
uppkallad. Huset Romanovitj utdog 1324 med
Andreas af Lodomerien och Lev II af G., hvilka
båda stupade i strider mot tatarerna. Kasimir III
af Polen tog 1340 G. i besittning och eröfrade
1349 äfven Lodomerien. Efter hans död (1377)
förenades dessa länder jämte Polen under Ludvig
den store med Ungern, men återgingo 1386 till
Polen, med hvilket land G. var förenadt ända
till 1772, då Maria Teresia vid Polens första
delning som drottning af Böhmen och Ungern gjorde
gällande dels gamla bömiska, dels och i synnerhet
ungerska anspråk på stora delar af landet och
bemäktigade sig ungefär de områden, som utgöra
det nuv. G. Däraf bildades de under Österrike
hörande konungarikena G. och Lodomerien, hvilka
indelades i 18 kretsar. Som en 19:e krets
tillkom 1786 det 1775 annekterade Bukovina,
och vid Polens sista delning 1795 erhöll
Österrike åtskilliga nya förvärf i palatinaten
Sendomierz, Krakau, Masovien och Podlachien,
hvilka fingo namnet Väst- l. Ny-G., hvaremot
det tidigare förvärfvade landet kallades Öst-
l. Gamla G. Genom freden i Wien 1809 måste
Österrike afträda hela Väst-G. jämte Krakau
och hälften af saltverket Wieliczka äfvensom
kretsen Zamosc af Öst-G. till det nybildade
storhertigdömet Warschau och 1810 till
Ryssland kretsarna Tarnopol och Zaleszezyki
af Öst-G. Wienkongressen återgaf (1815)
sistnämnda kretsar till Österrike samt den
afträdda hälften af Wieliczka, men lät Polen
(Ryssland) behålla Väst-G. Kretsen Zamosc
lades till den nybildade republiken Krakau,
hvilken ställdes under Rysslands, Österrikes
och Preussens beskydd. Sedan 1830 visade
sig emellertid denna lilla fristat som en
hufvudhärd för polska agitationer, och när
slutligen i febr. 1846 en allmän resning
gjordes för att återupprätta Polen, inryckte
österrikiska, preussiska och ryska trupper i
Krakau. Republiken införlifvades, enligt de tre
skyddsmakternas öfverenskommelse 6 nov. 1846,
med den österrikiska monarkien samt lades 1849
med titel storhertigdöme till G. samtidigt
med att Bukovina skildes från G. såsom eget
krönland. Redan på 1770-talet påbörjades i
G. planmässiga förtyskningsförsök i samband
med upprättandet af universitetet i Lemberg och
tyska gymnasier i några provinsstäder. Under
senare hälften af 1800-talet har emellertid
det polska folkelementet småningom återfått sin
dominerande ställning. De lillryske rutenerna
uppmuntrades en tid från Wien till en motvikt
mot polackerna, hvilka på 1850- och 1860-talen
såsom revolutionärt och antiösterrikiskt sinnade,
misstroddes af centralregeringen. Sedermera ha
emellertid dessa polska folkelement fått en
långt starkare representation i landtdag och
riksråd än den, hvartill deras numerär skulle
berättiga dem, och sedan 1879, då polskan
blef Lemberguniversitetets officiella språk,
behärskas detta på det hela taget af polacker,
ehuru några lillryska (rutenska) lärostolar äfven
finnas. Universitetet i Krakau har samtidigt
utvecklats till ett centrum för den polska
intelligensens sträfvanden i alla den polska
kronans forna länder. Nationalitetsstridigheterna
mellan polacker och rutener ha under de senaste
decennierna tilltagit i skärpa och bitterhet,
samtidigt med att bland rutenerna en splittring
inträdt mellan en konservativ ryssvänlig
"gammalrutensk" och en radikal "ukrajnisk" eller
"ungrutensk" riktning, hvilken senare svärmar
för en kulturell och politisk samling af alla
lillryska (ukrajniska) folkelement samt på sista
tiden i sin agitation påverkats af revolutionära
ryska metoder (märk t. ex. "hungerstrejken" af
studenter vid Lembergs universitet 1907, mordet
på ståthållaren grefve Alfred Potocki april
1908 o. s. v.). Som bidragande orsaker till den
starka jäsningen bland de rutenska folkelementen
i G. förtjäna uppmärksammas förutom den ojämna
fördelningen af valkretsarna och myndigheternas
ofta visade partiskhet för polackerna äfven
sociala missförhållanden på landsbygden samt
de rutenska "bondestudenternas" agitatoriska
uppträdande och alltmer revolutionära
radikalism. Litt.: Engel, "Gcschichte von
Halitsch und Wladimir" (2 bd, 1793), Szujski,
"Die polen und ruthenen in G." (1882), Jandaurek,
"Das königreich G." (1884), Kupczanko, "Die
schicksale der ruthenen" (1887),samt bd 19 af
"Die österreichische monarchie in wort und bild"
(1898).
(V. S-g.)
Galizische Tatra-verein, Der. Se
Alpföreningar.
Galizisk nötboskap, en i västra delen af
Galizien, där boskapsskötseln står högst inom
landet, hufvudsakligen hållen brun nötboskapsras,
tillhörande den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
