Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Galvaniskt batteri ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
661
Galvaniskt batteri-Galvaniskt element
662
iiär de gå i deii valda omloppsriktningen,
och negativa, när de äro riktade motsatt denna.
Flera galvaniska element kunna, för ernående
af större verkan än med ett element är möjligt,
hopkopplas till ett galvaniskt batteri. Detta kan
ske på flera olika sätt. Antag, att n stycken
lika element af elektromotoriska kraften e och
inre motståndet r. begagnas; de olika sätt,
hvarpå
de kunna bilda ett batteri, äro följande: I.
Seriekoppling. Alla elementen bilda en kedja,
så att de
0 0
Fig. 1. Seriekopplade element.
särskilda elementens elektromotoriska
krafter summeras. Fig. l visar schematiskt
6 seriekopplado element. Hela batteriets
elektromotoriska kraft E blir lika med ne och
dess inre motstånd nr; om batteriets poler
förenas medelst en ledare af motståndet r ,
så erhålles strömstyrkan
(3)
r -\- nr. y ’ i
r.-\-r
n ’ 11
II. Parallellkoppling. Alla positiva poler
förenas sinsemellan och likaså alla negativa;
batteriet kommer härigenom att utgöra
så att säga ett enda stort element med n
gånger större elektrodytor och följaktligen
n gånger mindre inre motstånd än ett ensamt
element. Elektromotoriska kraften är tydligen
densamma som för ett element. Strömstyrkan
blir således
t = -*–. (4)
Fig. 2 framställer 6 element
parallellkopplade. Vid jämförelse mellan (3)
och (4) finner man, att
Fig. 2. Parallellkopplade element.
det vid stort yttre motstånd r är fördelaktigt
att
koppla elementen i serie för erhållande af så
stor strömstyrka som möjligt, medan däremot
parallellkoppling är fördelaktig vid litet
yttre motstånd.
III. De båda föregående slagen af kopplingar
kunna kombineras, så att elementen uppdelas
i parallellkopplade grupper, hvilka i sin
ordning kopplas i serie, eller också (mera
sällan) i seriekopplade grupper, som kopplas
parallellt. Fig. 3 visar 6 element uppdelade i
tre seriekopplade grupper, hvardera bestående af
2 parallellkopplade element. En närmare beräkning
visar, att den starkaste ström man i en viss
yttre ledning kan erhålla med ett gifvet antal
element, fås, när dessa hopkopplas på sådant
sätt (enligt III), att batteriets inre motstånd
så nära
l1
v v
\ 1
5
) Q
Fig. 3. Kombinerad parallell-
och seriekoppling.
.^ F
Cu,
CuSGk
.< -
ZnS04
Zn
som möjligt blir lika med
motståndet i den yttre ledningen.
G-N-
Galvaniskt batteri, fys., en kombination af
flera galvaniska element för ernående af större
effekt. Se Galvanisk ström.
Galvaniskt element, Galvanisk stapel, fys., en
galvanisk kedja (se Galvanisk elektricitet) af
både första och andra slagets ledare, sammansatt
på sådant sätt, att totala elektromotoriska
kraften får ett från noll skildt värde. Minst
tre olika ämnen måste ingå i ett galvaniskt
element; s. k. koncentrationselement (se nedan)
utgöra ett endast skenbart undantag härifrån,
ty de båda olika koncentrerade lösningarna af
samma salt äro att betrakta som olika ämnen.
Allmän teori. När ett element slutes, uppkommer
en galvanisk ström (se d. o.), som kan användas
till drifvande af en elektrisk motor eller
på något annat sätt leverera arbete. Den
elektriska energi, som sålunda blir disponibel
i yttre strömkretsen, uppstår vid den kemiska
omsättningen i elementet. Betrakta såsom exempel
förhållandena vid Daniells element, hvars
r^in’iw?-*’""*
-Cu
Fig. 1. Daniells element i schematisk
framställning.
ning här ofvan schematiskt visas. De
båda uppstående hörnen kunna representera
polskrufvar af koppar, i hvilka ledningstråden
fastklämmes. Pilarna utmärka den elektriska
strömmens riktning. När 96,500 coulomb genomgått
elementet, har till höger en gramekvivalent
zink, 32,? gr., upplösts och till vänster
en graniekvivalent koppar, 31,s gr.,
utfällts ur lösningen på kopparelektroden,
hvarigenom zinksulfatlösningen blir rikare
och kopparsul-fatlösningen fattigare på
salt än förut. Symboliskt kan reaktionen
framställas sålunda: Zn+CuSO^ = ZnS04+Cu. Det
är att märka, att denna reaktion fullständigt
kan vändas om, ifall man med tillhjälp af en
yttre elektromotorisk kraft tvingar strömmen
att gå i motsatt riktning genom elementet; då
upplöses till vänster koppar, och till höger
utfall es zink, och reaktionsförloppet blir:
Cw+ZnSO^ = CuSO^+Zn. - Galvaniska element,
hvilka i likhet med Daniells baseras på
omvändbara kemiska processer och följaktligen
återkomma till utgångstillståndet, när lika
stora elektricitetsmängder gått igenom i
båda riktningarna, sägas vara reversibla
(omvändbara). Motsatsen är irreversibla
element. Till de reversibla höra tydligen i
främsta rummet ackumulatorerna (se d. o.) eller
sekundärelementen; vanliga galvaniska element, i
hvilka det förbrukade materialet icke regenereras
genom någon laddningsström, kallas p r i m ä r
e l e-ment.
När en gramekvivalent^ zink direkt uttränger
en gramekvivalent koppar ur kopparsulfat
utan förmedling af någon galvanisk ström,
utvecklas enligt termokemiska mätningar 25,065
gramkalorier. Det ligger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
