- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 9. Fruktodling - Gossensass /
675-676

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Galvanometer ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

675

Galvanometerkonstant-Galvanoteknik

676

Fig. 6. Stränggalvanometer.

flyttningen af trådens midt afläses
medelst ett med okularskala försedt
mikroskop, hvars objektivända är förd fram
till trådens närhet genom en kanal i
magnetens polstycken. Vid användande af
en stark elektromagnet och en 12,5 cm.
lång försilfrad kvartstråd af 2,4 //:s
diameter erhöll Einthoven ett utslag
af l mm. för en ström af l . lO""11
ampere. Mikroskopets förstoring var 660 ggr
och motståndet i kvartstråden omkr. 10,000
ohm. Fig. 6 visar ett enklare instrument med
permanenta magneter från Edel-mann i München.
Med användande af en platina tråd af 3,s yu:s
diam. och 100 ggrs förstoring ger det l
mm. utslag för en ström af 4,8 . 10~9
ampere vid möjligast slapp tråd. Inställningen
sker härvid på 1,9 sek. Genom att
man med en mikrometerskruf ökar trådens
spänning, kan in-ställningstiden nedbringas
till 0,002 sek., hvarvid dock känsligheten
är ung. 1,000 ggr mindre. I följd af
att tråden sålunda nästan’ ögonblickligt
följer strömmen, lämpar sig stränggalvanome-tern
äfven för fotografisk registrering
af hastigt växlande strömstyrkor. Om
galvanometerns användning för uppmätning af
elektricitetsmängder se Ballistisk galvan
o-meter. Se vidare Elektriska mätinstrument.
G. N. Galvanometerkonstant.
Se Galvanometer. Galvanoplastik.
Se Galvanoteknik. Galvanopunktür, kir.
Se Galvanokaustik. Galvanoskõp, fys., ett
instrument, som tjänar till att påvisa närvaron
af en svag elektrisk ström, utan att dock
afse någon noggrannare uppmätning af
strömstyrkan. Härtill kan användas hvilken
känslig galvanometer som helst, men
vanligen begagnas enklare instrument af
likartad konstruktion. Jfr Galvanometer.
G- N. Galvanostegi (af grek. ste’gein,
betäcka). Se Elektrokemisk industri och
Galvanoteknik.

Galvanoteknik, kem. tekn., konsten att
med tillhjälp af den galvaniska strömmens
elektrolytiska verkningar (se E l e k t r o l
y s) åstadkomma metalliska utfällningar, vare
sig för beläggning på föremål (galvanostegi)
eller för afbildningars åstadkommande
(galvanoplastik). Som gal-yanoplastikens
upphofsmän räknas Jacobi i Petersburg och
Spencer i Liverpool, hvilka 1839 nästan
samtidigt uppfunno elektrolytiska anordningar
för metallafgjutning.

Galvanostegi, framställning af metallöfver-drag
på elektrolytisk väg, omfattar galvanisk
för-nickling, försilfring, förgyllning,
förkoppring o. s. v. Härvid tillgår så, att
en lösning (bad) af den metall, orarmed ett
föremål skall öfverdragas, elektrolyseras under
användande af föremålet såsom negativ elek-

trod (katod) och en positiv elektrod (anod)
utförd af samma metall som den, hvilken
är löst i badet och skall utfällas på
katoden. Då den elektriska strömmen genomgår
badet, sönderdelas (tetsamma, och metallen
utfallés på katoden. Samtidigt löses från
anoden lika mycket metall, som utfälles
vid. katoden, hvarför badets sammansättning
förblir oförändrad. För utfällning af metallen
behöfver spänningen mellan elektroderna ej vara
hög, medan däremot en jämförelsevis betydande
strömstyrka måste användas, beroende på ytan
hos katod-föremålen. Som strömkälla användes
förr uteslutande galvaniska element, hvilka
vid arbete i liten skala ännu förekomma. För
fabriksmässigt arbete begagnas särskildt
konstruerade dynamomaskiner, som alstra likström
af låg spänning och hög strömstyrka. För
erhållande af goda metallfällniugar måste
strömtätheten i badet, d. v. s. antalet ampere
för hvarje kvcm. af katoden, hållas vid bestämda
af erfarenheten gifna värden (t. ex. för koppar
ur kopparsulfatlösning 1,2-l,?). Detta sker genom
reglering af spänningen rid elektroderna medelst
reostater. De föremål, som på elektrolytisk väg
förses med metallöfverdrag (g a 1-v an i s er a
s), äro i allmänhet af metall. Men äfven andra
ämnen kunna användas som underlag, om de först
göras elektriskt ledande medelst ingnid-ning med
grafit e. d. Det galvaniska metallöfver-draget
är i allmänhet en ganska tunn hinna, men» kan,
om elektrolysen får pågå tillräckligt länge,
erhållas i tjocklekar efter olika behof.

F ö r n i c k l i n g är en af de mest använda
gal-vanostegiska metoderna. Till bad begagnas
vanligen nickel-ammoniumsulfat i svagt citronsur
lösning. Försilfring, t. ex. af bordsilfver, sker
äfven i stor utsträckning på galvanisk väg. Badet
plägar innehålla cyansilfver och’cyankalium i
vattenlösning; för förgyllning användes cyanguld
i cyanka-liumlösning. Förzinkning och förtenning
ske vanligen icke med galvanostegi. B l y b
e l ä g g-n i n g utföres däremot galvaniskt
för dekorering al galanteriartiklar med
s. k. iriserande hinnor. Förkoppring sker i bad
af cyankoppar och cyanka-lium; i st. f. dessa
giftiga salter användes numera äfven alkalisk
lösning af vinsyrans och andra organiska syrors
kopparsalt, öfverdrag af mässing, som är en
legering af koppar och zink, kunna åstadkommas
på galvanisk väg genom användande af koppar-och
zinksalter blandade i lämpliga proportioner
i badet samt anod af mässing. Förstå l ning
kallas galvanisk utfällning af järn på graverade
kopparplåtar, som därigenom få ökad hårdhet.

Galvanoplastik är afbildningars åstadkommande
medelst elektrolytisk utfällning af
metaller. Dylika fällningar måste vara så starka,
att de kunna lösgöras från underlaget. Härför
lämpar sig bäst koppar, som lätt utfälles i seg
konsistens och rent tillstånd. Äfven nickel har
funnit samma användning i mindre utsträckning. De
föremål, som skola af gjutas, göras ledande
för elektricitet genom in-gnidning med grafit
e. d. och bestrykas med fett, för att underlätta
metallfällningens aftagande. Strömkällor och
anordningar i öfrigt likna de vid galva-nostegi
brukade. Efterbildning i "kopparfällning’*
är ett mycket användt förfaringssätt för att
kopiera mindre typografiska uppställningar,
autotypier, fototy pier, träsnitt m. m. Det,
som skall kopieras, af-tryckes i guttaperka
eller vax. Aftrycket, den s. k.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:46:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbi/0356.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free