Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Galvanometer ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
matrisen, förkoppras i galvaniskt bad. Sedan
kopparfällningen uppnått erforderlig tjocklek
(omkr. 1/3 mm.), lossas den från matrisen,
och stilmetall gjutes på baksidan, så att
en stadig platta erhålles, som lästes på en
träfot e. d. för insättning i typografiska
formar. Afgjutning af mynt, medaljer och reliefer
kan eke på liknande sätt. Äfven statyer och andra
fristående föremål har man lyckats på galvanisk
väg kopiera.
Elektrolytisk framställning af kopparrör
förekommer äfven numera och är af teknisk
betydelse, då de sålunda framställda rören
särskildt vid hög temperatur äro öfverlägsna
vanliga lödda kopparrör. Enligt Elmores
metod sker tillverkningen så, att en cylindrisk
vals roterar i en kopparsulfatlösning, som
elektrolyseras med valsen som katod och i
lösningen nedsatta kopparstänger som anod.
Elektroplastik är en äldre benämning på
galvanoplastik. Elektrotypi (galvanotypi)
är en likaledes äldre benämning på
efterbildning af klichéer i kopparfällning. Den
s. k. galvanogravyren är en graveringsmetod,
som utföres så, att man förser en stål- eller
kopparplåt med ett skyddande fernissöfverdrag,
därefter med ett spetsigt föremål utför
en teckning på plåten (hvarigenom fernissan
borttages i alla teckningens linjer) och sedan
sätter denna i förbindelse med anoden i ett
galvaniskt bad. Genom den elektriska strömmens
inverkan på de blottade ställena blir plåten
på ett jämnt och regelbundet sätt graverad.
S. J-n. (G. H-r.)
Galvanoterapi, med., detsamma som
elektroterapi (se d. o.).
Galvanotropism (af grek. trope, vändning), bot.,
en egenskap hos några växter, som visar sig
däruti, att de genom tillväxtrörelser reagera
mot en elektrisk ström. Hos groddplantor har
man t. ex. funnit, att roten vid svag elektrisk
ström vänder sig mot katoden, vid stark mot
anoden. Fenomenet är ännu mycket otillräckligt
studeradt. H. Hn.
Galvanotypi (af grek. ty’pos, aftryck,
prägel). Se Galvanoteknik.
Galway [gå’lωei]. 1. Grefskap uti irländska
prov. Connaught, n. om Galway bay. 6,143
kvkm. Landet delas af Lough Corrib i en
västlig del, ett vildt bergland (Connemara,
se d. o.), och en östlig, ett bördigt,
delvis sumpigt slättland. Shannon, som med sin
biflod Suck bildar östra gränsen, är största
vattendraget. I bergstrakter brytas något
järn-, bly- och kopparmalm samt flera vackra
marmorsorter. Befolkningen, fattig och okunnig,
utvandrar i stor skala. 1841 hade G. 414,684
inv., 1901 endast 192,549 inv. (31 på 1 kvkm.),
97 proc. katoliker. – 2. Hufvudstad i nämnda
grefskap, vid Galway-bay och mynningen af den
å, som förenar Lough Corrib med hafvet. 13,414
inv. (1901), 24,192 inv. 1851. Säte för en
katolsk biskop samt ett 1849 stiftadt Queen’s
college, en del af University of Ireland. Export
af landtbruksprodukter, ull och marmor.
Galway [gå’lwei], earlen af, engelsk krigare. Se
Massue de Ruvigny.
Galveston [gä’lvesten], stad i nordamerikanska
staten Texas, vid nordöstra ändan af den 47
km. långa, 3-6 km. breda, låga och sandiga
Galveston island, vid inloppet till G.-bukten,
som är 56 km. lång, 18-30 km. bred och till 9
m. djup. Inloppet, det 8. k. Galvestonpasset,
har genom dammanläggningar
fördjupats till 7 m. En 3 km. lång järnvägsbro
för från fastlandet öfver bukten till staden
G., som ligger endast 1-3 m. ö. h. 37,789
inv. (1900). G. är rikt på vackra planteringar
med halftropisk vegetation, har ett katolskt
universitet, bibliotek och är säte för en katolsk
biskop. Stor export af bomull (större än New
Orleans’), bomullsfrökakor, spannmål, petroleum
från oljefälten i staten, med ett sammanlagdt
värde 1905 af 150 mill. doll., hvaremot importen
värderades till endast 6 mill. doll. In- och
utgående fartygs tonnage var s. å. 2,2 mill. ton;
regelbundna ångbåtslinjer finnas till New York,
London, Bremen m. fl. G. grundlades 1838 och
har flera gånger härjats af hafvet, som vid
högt vatten och stark storm drifvits in öfver
staden. Mest ödeläggande var öfversvämningen
8 sept. 1900, då öfver 5,000 människor omkommo
och egendom för 17 mill. doll. förstördes. Med
anledning däraf kommer grunden att höjas omkr. 3
m., för hvilket ändamål staten 1903 anslog
skatterna från staden för 17 års tid. J. F. N.
Galvez de Montalvo, spansk skald. Se
Montalvo.
Galär (af oviss härledning), skpsb., sedan
1300-talet släktnamn för roddkrigsfartyg. Sådana
krigsfartyg funnos under olika namn ifrån en
aflägsen forntid till början af 1800-talet. -
Föga är kändt om forntidens galärer,
s. k. uniremer, biremer ("tvåroddare"),
triremer ("treroddare"), byggda 600-700
år f. Kr., kvadriremer ("fyraroddare"),
kvinkveremer ("femroddare"), de första byggda i
Syrakusa omkr. 400 år f. Kr., tessarakontaremer
("fyrtioroddare") o. s. v. Af dessa nyttjades
triremerna mest och längst såsom krigsfartyg. De
hade en besättning af vid pass 300 roddare och
120 krigsmän. - Ofvanstående benämningar, utom
tessarakontarem, anses ha kommit från antalet
öfver hvarandra placerade årrader. När sedermera
större galärer började byggas, t. ex. Ptolemaios
Filopators tessarakontaremer, som räknade 4,000
roddare, kunde de horisontala ärraderna ej
längre tjäna till grund för benämningen. Med
större fartyg följde större åror, fordrande
hvar och en flera roddare, hvadan sätena måste
förlängas. Den ökade fartygsbredden lämnade
också utrymme därtill. Klassificeringen af dessa
stora galärer kunde grundas antingen på antalet
roddare på hvarje trappformig bänk eller på
antalet sådana bänkar. Dekaremen ("tioroddaren")
t. ex. skulle sålunda ha fått sitt namn antingen
däraf, att tio roddare voro afsedda för hvarje
bänk, eller däraf att den hade tio roddarbänkar
på hvardera sidan. Forntidens galärer styrdes
med styråra; de hade vanligen bröstvärn
skyddande besättningen. De största galärerna
hade torn (ända till 8 st.) för kastmaskiner
och bågskyttar, och masterna voro ofta försedda
med märsar för krigsfolket. Fartygets förnämsta
vapen utgjordes af den i eller under vattenlinjen
å förstäfven anbragta och för ramning afsedda
s. k. speronen. - Under medeltiden undergingo
galärerna en del förändringar med afseende på
både namn och konstruktion. I 5:e årh. började
en ny galärtyp, dromon, intaga triremernas
forna plats. Detta fartyg hade vanligen två
rader åror, 25 på hvardera sidan, och i början
100, men sedermera ända till 230 roddare; den
största artens dromon förde under strid ett stort
flyttbart kastell. Under 800-talet innefattades
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
