- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 9. Fruktodling - Gossensass /
679-680

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Galvanometer ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

under namnet dromon krigsfartyg
i allmänhet. Större slag af dromon voro
selandern 1. chelanden, omkr. 45 m. lång,
och pamfilen, med uppböjdt förskepp. Den lätta
galären
(it.

illustration placeholder

Trirem (äldre medeltiden).

galéa sottile), med 22 till 26 par åror i en rad
och 3 till 5 man för hvarje åra, uppstod äfven
under medeltiden, och från 1300-talet blef galär
släktnamn för roddkrigsfartyg i allmänhet. Mindre
galärer voro galiot, brigantin,
sagitta, fust, zensile, som förde två till
tre rader lätta åror öfver hvarandra. Medeltidens
galärer skilde sig från antikens bl. a. däruti,
att speronen, som omsider upphörde att vara
hufvudvapen, höjde sig öfver vattenlinjen och
slutligen bildade en spetsig utbyggnad för-ut i
förlängningen af däcket, till underlättande af
äntring och landstigning. I stället för de fasta
tornen byggdes i förskeppet och midt i galären
plattformer för bågskyttar, slungkastare m. m.;
under den förligaste var placerad sifonen, som
utslungade den grekiska elden. De fyrkantiga
seglen ersattes af trekantiga, latinsegel, l 14:e
årh. infördes roder i stället för styråror. Den
lätta galären blef föregångaren till nyare lidens
galärer. Dessa voro vanligen 40 till 50 m. långa
och 6 m. breda. Längs fartygets midtlinje löpte
ett med lösa luckor täckt rum (fr. coursie), mot
hvilket de på däcket placerade roddarbänkarnas
och fotspjärnens inre ändar hvilade. Årorna, i
en rad, hade stöd på en från relingen utskjutande
vinge (fr. apostis), och däröfver gingo, längs
sidorna, smala gångbord (fr. bandes). Akterut
var byggd en hytt, öfverspänd med ett präktigt
tält, och för-ut en back (fr. rambade),
under hvilken de gröfsta kanonerna voro
uppställda. Bestyckningen utgjordes i allmänhet
af en lång kanon (fr. coursier) i midten,
två kulveriner och två falkonetter på sidorna
om denna samt ofvanpå backen, på sidorna och
akterut en del mindre pjäser af olika namn
och slag. Masterna voro två, någon gång tre
till antalet och förde stora latinsegel. Under
1500-talet uppkommo tvenne nya galärarter, en
större, galeas, och en mindre, fregatt. Från
nyare tidens början roddes Medelhafsgalärerna
i allmänhet af slafvar (galärslafvar). - I
Sverige började man bygga galärer 1540, men
denna fartygscert bibehöll sig endast till årh:s
slut. Galärbyggandet upptogs sedermera under
1700-talet.

(Jfr Galärflottan.) Dessa nya galärer,
som efter sin storlek delades i hel- och
halfgalärer, byggdes i öfverensstämmelse
med Medelhafsgalärerna. Skrofvet var mot stäfvarna,
i synnerhet akterut, mycket skarpt,
däcket hade betydligt språng. För-ut fanns
en kommandobrygga, den s. k. rambatten, och
akterut en öfverbyggnad, kallad pupp. Liksom
Medelhafsgalärerna hade de "vingar", bildande
gångbord på sidan af roddbänkarna, samt längs
midtlinjen "kursör", afsedd att under segling
upptaga de svåra kanonerna; de hade ett kort,
kraftigt bogspröt, "speronen", två korta, förligt
placerade och förstagade master, uppbärande
hvar sitt galärsegel, som litsädes till ett långt
spri. Bestyckningen utgjordes af l å 2 st. 24-£
kanoner, uppställda förut under rambatten, 2
st. 6-£ kanoner och 7-11 nickor. - Dimensionerna
på en af de sist byggda galärerna voro: längd
38,6 m., bredd 6 m. (inbegripet vingarna 8,3 m.),
djupgående 2,2 m. Besättningsstyrkan uppgick
till 293 man, hvaraf 241 från armén. Fartyget
förde 20 par åror. - Halfgalärerna förde
blott l st. 6-£ kanon och 4 nickor. - På grund
af lätt byggnadssätt, stort antal åror och ringa
djupgående voro galärerna mycket

illustration placeholder

Svensk galär (1715).

lättmanövrerliga; den starka besättningen
gjorde dem också lämpliga för äntring äfvensom
för landstigningsföretag; däremot voro de på
grund af sitt fåtaliga artilleri föga lämpliga
artilleristridsfartyg.

Ett särskildt slags galär var den för transporter
inredda hästgalären. O. E. G. N. (C. K. S.)

Galärflottan, krigsv., en svensk flotta, som
byggdes till följd af ryska galärers härjningar
1719-21. Före denna tid fanns dock i Stockholm
en skepps- och galleje-eskader. Enligt förslag
1722 skulle galärflottan omfatta 90 fartyg,
uppnådde dock knappast en fjärdedel af den
föreslagna numerären före 1749, då emellertid
ett stort antal galärer byggdes. 1756 skildes
galärflottan, under namn af Arméns flotta (se
d. o.), från örlogsflottan och delades i två
eskadrar (Stockholm och Finland) samt en depå
på 10 galärer (Göteborg). Denna flotta skulle
bestå af 80 galärer (utom tio, afsedda för
hästtransporter). Om dimensioner, bestyckning
och bemanning se Galär, sp. 680. Galär-
och örlogsflottorna återförenades 1766. 1770
afskildes emellertid en del galärer under namnet
Finska eskadern, och 1777 samman-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:42:52 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbi/0358.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free