- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 9. Fruktodling - Gossensass /
693-694

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gamin ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1904 1,415,600 mk. Den industriella
bruttoproduktionen uppgick till omkr. 1,600,000
mk. Stadens utgifter uppgingo 1905 till 90,000
mk. - I staden finnas ett 8-klassigt privat
finskt lyceum för gossar och flickor, en
svensk elementarskola om 4 klasser (samskola)
samt en lägre handtverksskola. G. bildar jämte
kringliggande landsort ett eget konsist. pastorat
af 2:a kl., Åbo ärkestift. 8,755 inv. (1906),
till största delen svensktalande. Staden anlades
1620 och erhöll stapelstadsfrihet 1765. Strax
invid staden och landsförsamlingens kyrka
föreföll under klubbekriget 1597 en träffning,
hvari bondehären, som anfördes af Hans Kränk,
behöll segern. Under 1808 års krig befästes
G. för förrådens skyddande. Stadens vapen utgöres
af "en brinnande tjärtunna med tre eldsflammor
ur sprundet och båda bottnarna".

2. Domsaga under Vasa hofrätt, Finland,
omfattar Lohteå, Himango, Kannus,
Toholampi, Gamlakarleby, Nedervetil, Kelviå,
Perho, Yetil, Kaustby, Kronoby och Terijärvi
socknar samt Lestijärvi, Ullava och Halso
kapellförsamlingar, fördelade på 4 tingslag.
Areal 5,978,i kvkm. 47,020 inv. (1906).

3. Prosteri under Åbo ärkestift, Finland,
omfattar Kronoby, Terijärvi, Gamlakarleby,
Vetil, Nedervetil, Perho, Kaustby, Kelviå,
Lohteå, Himango, Kannus och Toholampi
pastorat. Areal 6,011,i kvkm. 50,247 inv.
(1906).

4. Friherreskap, som 20 nov. 1651 förlänades åt
Gustaf Pedersson Banér, med succession för
hans bröder och syskonbarn, omfattande G. stad
och alla kronan behållna gods (tillsammans
177 hemman om 100 4/5 mtl) i G. socken.
O. I. (A. G. F.) G. F.

Gamla krönikan. Se Erikskrönikan.

Gamla landtmannapartiet. Se Landtmannapartiet.

Gamla Lödöse. 1. Fordom stad. Se Lödöse. -
2. Socken. Se Sankt Peter.

Gamla Norberg, bergslag i Västmanlands län,
ingår i Västmanlands norra domsaga och Bergslags
fögderi samt omfattar socknarna Norberg,
Västanfors, Karbenning, Väster-Våla. 75,379
har. 14.965 inv. (1907).

Gamla skolan, stundom förekommande benämning
på de akademiske motståndarna till "nya
skolan", d. v. s. nyromantikerna i Sverige. Se
Nyromantiken.

Gamla stilen. Se Kalender.

Gamla testamentet kallas den del af bibeln,
som är författad före Kristi födelse. Det
kan i sin nuvarande gestaltning från och
med 2 Mos. betraktas såsom en fortlöpande
historia om Guds ledning och uppfostran af det
israelitiska folket (hans "egendomsfolk"),
hvars uppkomst genom gudomlig utkorelse
af stamfadern Abraham och genom gudomligt
ingripande i dennes familjs och släkts historia
skildras i 1 Mos. 12-50 kap. De elfva första
kapitlen af sistnämnda bok kunna betraktas som
en allmän inledning till denna det israelitiska
folkets historia. G. T. innehåller icke någon
systematiskt ordnad religionslära, men en sådan
kan därur framkonstrueras. Den nyare teologien
har frambragt särskilda arbeten öfver "Gamla
testamentets teologi", hvilkas uppgift är att
förutsättningslöst systematisera G. T:s religiösa
läroinnehåll. G. T:s religiösa ståndpunkt
angifves väsentligt redan i dess begynnelseord:
"I begynnelsen skapade Gud
himmel och jord". Gud är, enligt dessa ord,
det första, världen det andra. Enligt hela
den följande framställningen af skapelsen har
allt sin grund i Gud. Gud säger sitt "varde",
och det blir. Han fattar ett beslut att skapa
människan (1 Mos. 1: 26), och människan
framträder. G. T. skiljer sig genom denna
sin framställning från hedendomen däruti,
att det högsta eller det absoluta enligt dess
uppfattning icke är tingens abstrakta enhet eller
en konkret mångfald af ändliga individer, utan en
öfver tingens mångfald upphöjd personlighet, som
gifvit denna mångfald tillvaro, emedan han velat
det. Som G. T., hvars olika delar författades
under loppet af tusen år, representerar olika
utvecklingsstadier, framträder uppfattningen
af detta gudsbegrepp på ett andligare sätt i
de yngre skrifterna än i de äldre. Till N. T:s
uppfattning af Gud såsom en "ande", hvilken kan
tillbedjas på hvilket rum som helst (Joh. 4:
21–24), kom den gammaltestamentliga uppfattningen
visserligen aldrig, men den binder heller icke
sin gudsföreställning på ett krasst sinnligt
sätt vid tabernaklet och templet i Jerusalem. Vid
själfva tempelinvigningen säger Salomo i sin bön:
"Men kan då Gud verkligen bo på jorden? Se,
himlarna och himlarnas himmel rymma dig icke;
huru mycket mindre då detta hus, som jag har
byggt" (1 Kon. 8: 27).

Om människan läres, att hon ensam skapats
"lik Gud" (1 Mos. 1: 26), att i henne lifvet
tändts på ett högre sätt än hos de öfriga
lefvande varelserna (1 Mos. 2: 7) och att hon
ensam begåfvats med "Guds ande" (1 Mos. 6: 3),
d. v. s. med Guds personliga lif, hvarigenom hon
blifvit en med Gud befryndad personlighet. Till
människan ensamt talar Gud och gifver henne
sedliga föreskrifter, och denna människans likhet
med Gud och relation till Gud höja henne öfver
allt annat skapadt. Ursprungligen var människan
liksom världen god, men genom en hemlighetsfullt
uppträdande naturmakt, "ormen", frestades hon
till olydnad mot Gud och blef därigenom ond
samt föremål för Guds vrede: "hon utdrefs ur
paradiset". Alla lidanden och olyckor i världen,
hvilka kulminera i döden, blefvo en följd af
detta s. k. "syndafall". Men Gud förbarmade sig
dock öfver sin fallna skapelse och beslöt att
frälsa den. Redan i fallets stund förebådades
denna frälsning på ett dunkelt, hemlighetsfullt
sätt i förbannelseorden till "ormen": "Jag
skall sätta fiendskap mellan dig och kvinnan
och mellan din säd och hennes säd. Denna skall
söndertrampa ditt hufvud, och du skall stinga
den i hälen". För att realisera detta Guds uppsåt
utvaldes en man, Abraham, som blef stamfader för
ett folk, hvilket skulle blifva bärare af den
sanne gudens kunskap och dyrkan och ur hvilket
folk frälsningen skulle framgå. Förutsägelsen
om denna frälsning blef, i synnerhet i de
s. k. profeternas skrifter, allt klarare och
bestämdare. Samlas de spridda förutsägelserna
till ett helt, blir G. T:s frälsningslära i
korthet följande. En frälsare skall födas i
Betlehem (Mika 5: 2), af Davids släkt (Es. 11:
1), utrustad med höga egenskaper (Es. 9: 6,
7; 11: 2 ff.). Han skall blifva konung öfver
ett fredsrike, som har Jerusalem till medelpunkt
(Es. 2: 3; Mika 4: 2), sträcker sig till världens
ände och eger bestånd i evighet (Sak. 9: 9, 10;
Es. 2: 4; Mika 4: 3). Det paradisiska tillståndet
skall då åter inträda på jorden. Endräkt



<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:19 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbi/0365.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free