- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 9. Fruktodling - Gossensass /
699-700

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gamin ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

att man 1302 kunde tala om, att ärkebiskop Nils
"vunnit visshet" om, hvarest Erik den heliges
graf varit i Uppsala.

Sockenkyrkan (se fig. 1) är af ej ringa
arkitektoniskt intresse till följd af den höga
ålder, som, trots alla förändringar, ännu kan
spåras i dess byggnadssätt. Redan Verelius,
Rudbeck och Peringschiöld anmärkte, att den
tydligen framgått ur en äldre byggnad. De icke
blott påstodo, i sin ifver för den fornkunskap
de väckt till lif och för fosterlandets höga
ålder, hvarvid de ofta sköto öfver målet,
att denna äldre byggnad varit det gamla
afgudatemplet, utan trodde sig äfven kunna
med säkerhet rekonstruera dettas utseende
(se Peringschiölds "Monumenta Uplandiæ"). Den
nyare forskningen har ej velat godkänna detta
resultat, och K. G. Brunius, som noga beskrifvit
kyrkan ("Konstanteckningar under en resa år
1849"), ansåg, att den äldre byggnad, som man
använder till sockenkyrka, var en del af den
gamla, i korsform byggda och med tornparti i
midten försedda metropolitankyrkan (se planen,
fig. 2), hvilket också till fullo bekräftats
genom C. M. Kjellbergs utgräfningar (jfr
"Upplands fornminnesförenings tidskrift", bd 3,
1897). Rudbecks gräfningar, med åtföljande fynd
af ben efter hästar och hökar, tyckas antyda,
att afgudatemplet dock stått på ungefär samma
plats som den kristna kyrkan.

Allt hvad som berättas om Gamla Uppsala efter
de anteckningar, som en biskop Karl i Västerås
(d. omkr. 1283) skulle lämnat efter sig,
såsom att Sverker I lagt grunden till domkyrkan
1138 och därmed förenat hvad som efter branden
kvarstod af hednatemplet etc., kan ej längre
tagas i betraktande, då allt talar för, att ett
falsarium här föreligger. C. A.*

2. Socken i Uppsala län, Vaksala härad. 3,546
har. 975 inv. (1907). G. U. utgör ett
prebendepastorat till universitetet,
Uppsala stift, Vaksala kontrakt. (Se vidare
ofvanstående).

Gamla världen kallas med ett gemensamt namn de
redan af forntidens folk kända världsdelarna:
Europa, Asien och Afrika, till skillnad från
den senare upptäckta Nya världen (Amerika).

Gamla världens apor, zool. Se <s>Primates</sp>.

Gamla Älfsborg. Se Älfsborg.

Gamle, isländsk författare. Se Harmsol.

Gamleby. 1. Socken i Kalmar län, Södra Tjusts
härad. 11,343 har. 2,862 inv. (1907), däraf
367 i köpingen. G. utgör ett regalt pastorat,
Linköpings stift, Södra Tjusts kontrakt. –
2. Köping i ofvannämnda socken, vid öfre ändan
af Gamlebyviken. 367 inv. (1907). Köpingen
har god hamn, hvars djup är 6 m., och den
21 km. långa Gamlebyviken är tillräckligt
djup för större fartyg. Järnvägsstation
(vid Norsholm–Västervik–Hultsfreds järnväg),
telegraf- och telefonstation, läkare (prov.-läkare
i Tjusts distrikt), filialapotek, postkontor,
sparbank samt afdelningskontor för aktiebolaget
Stockholms diskontobank. Utförsel af trävaror,
spannmål, järn, landtbruksredskap och huggen
gatsten. 1906 funnos 14 handlande, med 28
biträden, 22 handtverkare, med 26 arbetare,
samt en mek. verkstad och 2 andra mindre
fabriker. Till rederi i G. hörde s. å. 1
ångfartyg om 51 t. och 60 hkr. S. å. ankommo
och afgingo sammanlagdt 412 fartyg om 52,650
t., för hvilka i afgift erlades 2,033 kr. –
På den plats, där köpingen nu ligger, låg
förr Västerviks stad, hvilken omtalas redan på
1200-talet, men 1433, på
Eriks af Pommern befallning, flyttades till sin
nuv. plats.

Gamle Carlsberg. Se Carlsberg.

Gamle från bergen, Den. Se Assasiner.

Gamles råd, De. Se Direktorium och Frankrike,
sp. 1154-55.

Gamlestadsförsamlmgen i Göteborg. Se Göteborg.

Gamlestads skans. Se Göteborg.

Gamliel. Se G a m a Ii el.

Ga’mma (grek., bokstafven ges namn), mws.,
i grekiska notskriften tecknet för klangen
Proslambano-menos. Guido af Arezzo kallade
djupaste tonen i sitt system gamma och tecknade
den med grekisk bokstaf (F). Sedan blef gamma
gemensamt namn på hela hans hexakordsystem,
hvarefter det i nyare tid öfvergått till att
betyda dels applikaturtabell för biåsinstrument,
dels (fr. gamme) skala öf^er hufvud. A. L.*

Gammafly, Plusia gamma, zool., en till
fam. Plusiidæ bland nattflyen (Noctuæ) hörande
nattfjäril, som på öfre sidan af de af grått och
metallskimrande brunt brokiga framvingarna bär
en liten hvit teckning i form af den grekiska
bokstafven y (gamma). Gammaflyet, som har en
vingbredd af omkr. 40 mm., är allmänt i hela
vårt land och hör till de nattfjärilar, som ses
i rörelse för att suga honung ur blommorna äfven
midt på dagen, t. o. m. i det starkaste solsken.
G- A-z.

Gammalakromater. Se Akromatism.

Gammalfennomanska partiet. SeFennomani samt F
i n l a n d, sp. 326 och 328.

Gammal f ustik. Se C h l o r o p h o r a.

Gammalgarn, socken. Se Gammelgarn.

Gammalkatoliker (ty. altkatoliken)
kallas de katoliker, som förkastat den af
vatikanska kyrkomötet i juli 1870 antagna
dogmen om påfvens ofelbarhet och därför
uteslutits från kyrkan samt nödgats bilda
egna församlingar. Eörelsen uppstod redan i
aug. 1870 i Tyskland och vann mycken anklang hos
professorer och i allmänhet hos bildade liberala
katoliker. Bland de främste oppositionsmännen
mot ofelbarhetsdogmen märktes Döllinger (se
d. o.) och Friedrich i München. Dessa ville ej
någon ny kyrkobildning. Men då Döllinger 1871
exkommunicerats, följde på gammalkatolikernas
första kongress, 1871 i München, trots hans
varningar antagandet af ett förslag af
v. Schulte (se d. o.) att söka åstadkomma egen
biskoplig jurisdiktion. På andra kongressen,
i Köln 1872, valdes en kommitté, som utarbetade
en synodal- och församlingsordning: i spetsen
för gammalkatolska kyrkan står en biskop, som
väljes af synoden, hvilken årligen sammanträder
(bestående af alla andliga och valda deputerade
för lekmännen); vid biskopens sida står ett
permanent synodalutskott af 5 präster och 7
lekmän; församlingarna välja sina präster. –
1873 egde det första biskopsvalet rum genom
en församling af delegerade; därmed var en
själfständig, väl organiserad biskoplig
gammalkatolsk kyrka konstituerad. Förste biskop
blef prof. Reinkens från Breslau; invigning fick
han af en biskop från gammalkatolska kyrkan i
Nederländerna, där successio apostolica fanns
bevarad och hvilken kyrka nu nära förbands
med den tyska. Den nya kyrkan erkändes i
allmänhet af de tyska staterna (med undantag af
Bajern); så antog preussiska landtdagen 1875
"gammalkatoliklagen" (befrielse från romersk
jurisdiktion, rätt att bilda

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:33 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbi/0368.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free