- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 9. Fruktodling - Gossensass /
709-710

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gammalkatolska kyrkan i Nederländerna ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

709

Gampsonyx-Gandamak

710

Gampsonyx Jord. (G a m p s o n y-’e h u s
Burm.), paleont., ett under karbon- och permtiden
lefvande släkte, som väl snarast är att hänföra
till amfipoderna

Gampsonyx fimbriatus (2 ggr nat. storl.).

(märldjuren), äfven om detsamma i vissa
afseenden påminner om isopoderna eller
stomatopoderna. Första paret antenner (i) är
kortare än andra paret (a), kroppen består af
14 ringar och en med fenliknande bihang (/)
försedd ändled (t}. A. Hng.

Gampärlhönan, zool. Se Pärlhönssläk-tet.

Gamri. Se Alexandropol.

Gam-stelen, sumeriskt segermonument från 5:e
årtusendet f. Kr., nu i Louvre. Se Babylonien,
sp. 577 och 584.

Gamvråksläktet, zool. Se I by et er.

Gana (sanskr., "skara", "följe", "rad",
"an-hang", "korporation", "grupp") användes
i flera tekniska betydelser inom den indiska
litteraturen. 1. Myt., vissa i skaror uppträdande
eller anförda, ofta mindre betydande gudar
eller gudaväsen, i synnerhet Qivas följe,
som står under omedelbar ledning af Ganeca
(se d. o.). Liksom Qiva egentligen är identisk
med eller utvecklad ur den vediske guden Kudra,
kallas detta Qivas följe äfven Rudra’er. De sägas
ha sitt hemvist på Ganaparvata (Gana-berget,
d. v. s. Käiläsa). Gana’erna förekomma i
obestämdt antal (som Kudra’er nämnas tidigast
elfva; sedan sägas de förekomma i flera
millioner) och föreställas med ohyggliga
och skräckinjagande gestalter; de anropas
om skydd för hus och hem, åkrar, hjordar,
vägar o. s. v. Gana i sing. kan beteckna en
enstaka individ i Qivas följe och är då att
betrakta som ett kortnamn af ganadevatä. -
Äfven andra högre gudomligheter förekomma
eller nämnas ofta i grupper och kallas därför
ganade-vatas. Sådana_äro, utom de nämnda
Gana’erna eller Eudra’erna, Adityäs, Vicvas
eller Vicvedeväs, Vasavas (Vasu’er), Tusitäs,
Abhäsvaräs, Aniläs,Mahä-råjikäs och Sädhyäs. -
2. Hos j ainasekten betecknar gana de nio
skolor eller församlingar, som stodo under
omedelbar ledning af Mahäviras (jainasektens
stiftare) närmaste lärjungar (kallade ganä-dhipäs
1. ganadharäs) och som sägas ha affattat denna
sekts äldsta heliga skrifter, de 14 pürva’erna. -
3. Språkv., rad af rötter eller ord, som falla
under en och samma regel. Dessa gana’er voro
tämligen iasta, så att en särskild gana eller
uppräkning ofta angifves blott med första ordet.
K. F. J.

Ganaderi’a, sp. (af gana’do, boskapshjord),
benämning på vidsträckta parker i spanska
bergsbygder, där tjurar uppfödas för
tjurfäktningarna, under uppsikt af beridna
ganaderos.

Ganale, flod. Se J u b a.

Ganander, Krist f rid, finsk skriftställare,
f. 1741 i Haapajärvi, Österbotten, d. 1790 som
kaplan i Frantsila. Redan som student försökte
han sig som diktare på finska språket och
började en samling ai finska gåtor. I förening
med Porthan fortsatte

han sedan sin verksamhet i den finska
litteraturens tjänst. G :s mest kända arbete
är Mythologia jennica (1789), ett på svenska
språket affattadt lexikon öfver den finska
och lapska mytologien. Det var ursprungligen
afsedt att utgöra blott ett bihang till hans
hufvudarbete, ett finsk-svenskt lexikon, hvilket
i handskrift förvaras å universitetsbiblioteket
i Helsingfors och utgjort en hufvudkälla för
Eenvalls stora finska lexikon. G. utgaf äfven
de första läkarböckerna på finska språket.
F. G.*

Ganapati. Se Ganeca.

Gana’scher (fr. ganaches, it. ganafscia,
af lat. genæ, kinder), veter., kallas i
ytterläran den del af hästens hufvud, som
har till underlag den uppstigande grenen af
underkäken med dithörande muskler. Ganascherna
kallas trånga, då mellanrummet mellan de bägge
underkäksgrenarna (den s. k. strupgången)
är smalt, vida åter, då afståndet dem emellan
är större. Trånga ganascher anses för hästar
såsom fel, därför att underkäksgrenarna,
då hufvudet böjes ned mot halsen, komma att
trycka på struphufvudet och besvära andningen;
vida ganaschefr åter anses som en förtjänst, då
hufvudets rörlighet därigenom underlättas. Tunga
kallas ganascherna, då de muskler, som bekläda
underkäksgrenen, äro starkt utvecklade och
fylliga, lätta, då musklerna äro fastare och
konturerna skarpare markerade; tunga ganascher ge
hufvudet ett tungt och klumpigt utseende, lätta
ganascher ge en vackrare, ädlare hufvudform.
E. T. N.

Gand [gä], fr. Se G e n t.

Gandak’Lgandä’k]. 1. (Stora G., Nar a y an i,
Salgram i) Flod i brittiska Indien, bildas
af sju källfloder (Sapt Gandaki), af hvilka
den västligaste upprinner vid Dhaulagiri,
den östligaste i Tibet knappt 20 km. från öfre
Brahmaputra. De förena sig på Nepals södra gräns
till G., som förenar sig med Ganges nästan midt
emot Patna. Längd 650 km. G :s bädd ligger högre
än den omgifvande slätten. I sitt nedre lopp
utsänder G. åt h. en arm, som förenar sig med
Ganges strax ofvanför hufvudströmmen, och åt
v. en arm till Bur G. - 2. (Lilla G., Bur G.,
Gandaki N a 11 a) Fordom en utgrening från Stora
G. nära Bettiah, nu en själfständig flod, hvars
källflod är Har ha från Nepals terai. I Behar
får den namnet Bur G. ("gamla G."), därefter T
jota G. ("lilla G."), strömmar mot s. ö. genom
Bengalen och förenar sig med Ganges vid Gogri,
10 km. n. ö. om Monghyr. 380 km. lång.

Gandaki Nalla. Se Gand ak 2.

Gandalf. 1. En af dvärgarna, som uppräknas i
Voluspa i den äldre Eddan. - 2. I den mytiska
sagan om Fornjot och hans ättlingar en konung
i Alf hem, fader till Kagnar Lodbroks moder,
Alfhild. - 3. I Sturlassons "Heimskringla" en
konung i Yingulmork, Alfgeirs son. Sedan tre
af denne konungs söner fallit i strider mot
Halfdan svarte och Harald hårfagre, stupade
G. slutligen själf i en drabbning mot den
sistnämnde (omkr. 865). Th. W.*

Gandamak 1. Gundamak, stad i nordöstra Afganistan
vid vägen mellan Kabul och Peshawar. I G. afslöts
19 maj 1879 mellan engelsmännen och emiren Jakub
kan ett fördrag, som förvandlade emiren till en
brittisk vasall och pensionär samt nödgade honom
att afträda Kuram-, Pisjin- och Libidalarna.
(J. F. N.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:15:23 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbi/0373.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free