- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 9. Fruktodling - Gossensass /
725-726

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ganjah ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

s. å, I mars 1906 blef han i en af Petersburgs
förstäder lönnmördad. Mordet var tvifvelsutan
en akt af politisk hämnd från ena eller andra
hållet, G :s politiska karaktär är höljd i
dunkel; äfven om det ligger någon öfverdrift
i beskyllningarna för politiskt spioneri och
förräderi, är det dock bevisadt, att G. stod
i beröring med grefve Witte och med ryska
inrikesministeriet för att leda den ryska
arbetarrörelsen i en för regeringen lämplig
riktning, och att han efter den ökände Zubatov
fick årlig lön af statskassan för tvetydiga
tjänster, äfven om han själf fördes bakom ljuset
af polisen. Han blef därför efter återkomsten
till Ryssland utstött ur den socialdemokratiska
partistyrelsen, och hans politiska roll var
redan utspelad, då han mördades. Icke saknande
naturlig intelligens, medkänsla med de fattige
och goda afsikter, var G. dock obildad och
hållningslös som politiker, för naivt fantastisk
och lätt hänförd af personlig fåfänga och
tillfällig framgång, så att rörelsen växte
honom öfver hufvudet. Af tvifvelaktigt värde
är G:s s. k. själfbiografi, Story of my life
(London, 1905, fransk öfv., "Les dessous de
la revolution russe", 1906). enär den är för
subjektiv, för känslosam och konstlad samt
delvis utarbetad efter muntliga uttalanden. -
Jfr Mackenzie Wallaces karakteristik af G. i 2:a
svenska uppl. af hans "Ryssland etc." (1905).
A-d J.

Gapun. Se Gapon, G.

Gar, landtbr., tyskt ord, som man använder
för att beteckna ett önskvärdt tillstånd af
elastisk luckerhet, som man plägar tillskrifva
i jorden försiggående bakteriologisk verksamhet
eller jäsning. Då jorden är "gar", är -den
i ett för såväl de odlade växterna som de i
jorden verksamma mikroberna gynnsamt tillstånd.
H. J. Dft.

Gara (ty. garmachen, göra färdig, ren),
rena (raffinera) råkoppar genom att nedsmälta
densamma i en särskild härd under stark bläster,
så att svafvel, järn med flera råkopparn
förorenande ämnen aflägsnas genom oxidation. Så
renad råkoppar kallas garkoppar. Denna kan
omedelbart användas till legeringar, men
är spröd ("öfvergar") på grund af inblandad
kopparoxidul, som för erhållande af smidbar och
till valsning duglig koppar måste reduceras
genom försiktig omsmältning med kol i degel
eller härd. Produkten benämnes hammargar
koppar. Garningen i härd är på grund af hög
bränsleförbrukning och liten produktionsförmåga
numera i större kopparverk utträngd af gärning
i flamugn, hvarvid först genom påblåsning af
luft föroreningarna oxideras och därefter den
behöfliga reduktionen sker genom s. k.
polning. Denna tillgår så, att den smälta metallen
omröres med färska björkstörar, från hvilka
utvecklas en mängd gaser (kolväten, koloxid,
väte), som dels verka reducerande, dels sätta
metallbadet i liflig rörelse och underlätta
bortgången af gasformiga oxidationsprodukter
(svafvelsyrlighet). I st. f. polning användes
äfven reduktion genom tillsats af mangan eller
fosfor i kopparlegering såsom reduktionsmedel.
L. R. (G. H-r.)

Garabit, berömd järnvägsviadukt i
franska dep. Cantal, 9 km. s. ö. om S:t Flour på
linjen Béziers-Clermont-Ferrand af Sydbanan. Den
går öfver floden Truyëres djupa dal och byggdes
af L. Boyer 1880-85 efter en af ingenjören Eiffel
uppgjord plan. Viadukten hvilar på en båge af
165 m. spännvidd och 52 m. inre höjd
samt på 5 pelare af 90 m. höjd. Dess hela
längd är 565 m., hvaraf 448 m. hvila på
järnkonstruktioner. Banans höjd öfver floden är
122 m. J. F. N.

Garage, fr., sportt., förvaringsställe
med reparationsverkstad för automobiler. I
Stockholm inrättades 1907 en automobilgarage.
B. C-m.

Garamanter, folkslag. Se Fessan.

Garance, fr., bot. Se Krapp.

Garanceux. Se Garancin.

Garancin (fr. garancine) l. Krappkol, ett
extrakt af kräpp (se d. o.), som innehåller
dennas färgande beståndsdelar i koncentrerad
och lättlöslig form. Af kräpp, som redan en gång
användts till färgning, beredes på liknande sätt
ett preparat, som kallas garanceux och hvilket
naturligtvis har mindre värde än garancin.
S. J-n.*

Garant, fr. (af
fnhty. werén, gå i borgen), en som ansvarar
för annan persons handlingar eller löften,
borgesman, löftesman. - Garantera (fr. garantir),
gå i borgen för, gå i god för, ansvara för,
betrygga; tillförsäkra. - Garanti (fr. garantie),
säkerhet för uppfyllande af någon förbindelse,
borgen, trygghet.

Garantifond (Garantikapital),
en af personer, som intressera sig för ett
planeradt företag (t. ex. en utställning),
anskaffad eller utlofvad summa, medelst hvilken
företagets utförande betryggas. Om detsamma
ej betäcker kostnaderna, åligger det dem,
som tecknat garantikapitalet (garanterna),
att bidraga i förhållande till de tecknade
beloppens storlek. I vissa aktiebolag,
särskildt försäkringsaktiebolag, har det
också förekommit, att aktieegarna tecknat
garantifond för eventualiteten af förluster
öfver aktiekapitalets belopp.

Garantifördrag, Garantitraktat,
är ett folkrättsligt aftal med syfte
att upprätthålla vissa bestämdt angifna
folkrättsliga förhållanden. Vid genomgripande
internationella uppgörelser, såsom å stora
allmänna fredskongresser, har det fordom ofta
förekommit, att flera eller färre af de slutande
staterna genom en formlig garantiklausul
i det allmänna fredsfördraget åtagit sig
att vaka öfver af talens genomförande och
upprätthållande: sålunda åtogo sig Sverige och
Frankrike i westfaliska freden att vaka öfver
fredsvillkorens verkställande. I senare tid har
denna garantiklausul, som kunde vålla obekväma
förpliktelser och ge anledning till obehörig
inblandning, mera sällan förekommit, hvaremot
desto oftare enskilda stater slutit separata
fördrag om gemensamt upprätthållande af det genom
en dylik allmän fred ordnade rättsförhållandet;
ex. härå äro garantitraktaten i Haag 1681,
hvarigenom Sverige och Nederländska republiken
förbundo sig att upprätthålla 1678 och 1679 års
freder, samt Österrikes, Englands och Frankrikes
fördrag af 15 apr. 1856 till upprätthållande af
Parisfreden s. å.

Under de sista hundra åren ha garantifördragen
särskildt kommit till användning som skydd för
smärre stater mot mäktigare grannar. Stundom har
det i dem utlofvade skyddet så direkt vändt sig
mot någon annan makt, att fördraget snarast fått
karaktären af allians, såsom förhållandet var med
åtskilliga af Napoleon I slutna garantifördrag,
med Sverige-Norges novembertraktat
(se d. o.) af år 1855 samt med Englands och
Turkiets för-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:19 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbi/0381.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free