- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 9. Fruktodling - Gossensass /
739-740

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Garcia ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

739

Garde-Gardel

740

2 regementen till fots, 2 till häst m. m. Det
rekryterades af soldater med flerårig
tjänstetid, hvilka hade hög aflöning och
åtnjöto särdeles stora förmåner. Ur den vid
hvartdera gardesinfanteriregementet befintliga
voltigörbataljonen, som egentligen var en
plantskola för officerare, uppsattes 1806 två
regementen ungt garde ("jeune garde"). Såväl
det gamla som det unga gardet ökades
oupphörligt. Gardet räknade 1806 15,470 man,
1809 24,000 man och 1812 56,000 man. Det deltog
med utmärkelse i Napoleons alla fälttåg, men gick
under i Ryssland. Det återuppsattes fullständigt
1813 (till skada för den öfriga armén) och
räknade l aug. s. å. 70,000 man. En del af
gardet bibehölls af restaurationen. Napoleon
återupprättade sitt garde efter återkomsten
från Elba, och i det olyckliga slaget vid
Waterloo räddade de 20,000 gardisterna det,
som kunde räddas. - Julimonarkien afskaffade
allt garde, men Napoleon III upprättade en
gardesarmékår (den gick förlorad vid dagtingan
vid Metz 1870). Numera finnes i Frankrike
blott ett "garde républicaine", hvilket hör
till gendarrneriet. - Det preussiska gardet
härstammar från en af kurfursten Fredrik
Vilhelm uppsatt lif-vakt. Den växte under
konung Fredrik Vilhelm I ut till ett regemente
och ökades hastigt under Fredrik II. Betydligt
minskadt 1806, har gardet fr. o. m. 1813 åter
mycket ökats. Det utgör nu en armékår med 11
infanteri-, 8 kavalleri-, 5 artilleri-regementen
o. s. v. I Ryssland uppsatte Peter I två
gardesregementen. Gardet ökades betydligt
af Katarina II och Alexander I samt räknar
f. n. 11 infanteri- och 12 kavalleriregementen,
4 artilleribrigader o. s. v. Officerarna
åtnjuta särdeles stora förmåner i fråga om
rang. England har ett garde af 8 bataljoner
och 3 kavalleriregementen. Danmark har en
gardesbataljon (med en förstärkningsbataljon)
och ett gardeskavalleriregemente. Där
garden finnas, rekryteras de af utvaldt
folk ur hela landet. I Österrike och Italien
finnes intet garde. - Svenska armén räknar
2 gardesinfanteriregementen (Svea och Göta
lifgarden) samt ett gaideskavalleriregemente
(Lifgardet till häst), hvilka rekryteras
på samma sätt som öfriga trupper.
C. O. N.

Garde, socken i Gottlands län, Södra
häradet. 2,959 har. 445 inv. (1907). G. bildar
med Etel-hem ett konsist. pastorat i Visby stift,
Södra kontraktet.

Garde [gärd], Antoine Escalin des Aini ar s,
baron de la G., äfven känd under namnet kapten
Paulain, fransk sjömilitär och diplomat, f. 1498
i La Garde, Dauphiné, d. 1578, tjänade sig från
trosspojke upp till kapten, hvilken grad han
innehade, då han 1541 skickades som Frans I :s
sändebud till Turkiet och Venezia. Han lyckades
åvägabringa förbund mellan sultan Soliman II och
Frans I samt utverka, att en turkisk flotta 1543
sändes att under ledning af honom och sjöröfvaren
Barbarossa operera mot spanjorerna på kusten af
Italien, där Nizza i sept. intogs. Vid denna tid
adopterades Paulain af en högättad ämbetsman,
gu-Ternören i Provence, och erhöll därigenom
titeln baron de la Garde. Vid galärflottan
utvecklade han en storartad verksamhet; på hans
förslag sändes 1544 brottslingar att bemanna
galärerna. Under kriget mot England 1545
kommenderade G. 25 galä-

rer och skördade största äran af striderna
vid ön Wight. Genom intriger och till följd af
rådande missnöje med hans förhållande i kriget
mot valden-serna blef G. 1547 degraderad och
kastad i fängelse, men frigafs 1550 af Henrik
II, som behof de hans tjänster i kriget mot Karl
V. Uti alla underhandlingar och krigsföretag i
de italienska farvattnen var G. den ledande,
och i hugenottkrigen deltog han ända till
1573, då han drog sig tillbaka till sina gods.
O. E. G. N.*

Garde. 1. Hans Georg G., dansk
sjökrigshistoriker, f. 1790, d. 1875, blef
1805 löjtnant i flottan, 1829 kapten och 1844
kommendör. 184$ anförde han östersjöeskadern,
dömdes till fästningsstraff efter det
misslyckade angreppet på Eckern-förde och tog
1851 afsked. G. samkde 1832-30-Efterretninger
om den danske og norske sömagt (4 bd) samt
behandlade sedermera ämnet i Den dansknorske
sömagts historie 1700-1SU og 1535-1700’ (1852
och 1861).

2. Janus August G., den föregåendes sonr
guvernör, f. 1823, d. 1893, vardt 1859
hamnkapten i Köpenhamn, där han verkställde
en fördjupning af hamnen och Eefshaleöns
anläggning, och var 1872-81 guvernör på
de dansk-väst-indiska öarna. Som sådan
verkade han mycket för öarnas utveckling,
tog initiativ till sockerfabrikerna på S :te
Croix och undertryckte negerupproret 1878.
E. Ebg.

Garde [garde], fr., garderad, skyddad, täckt af
ett eller flera kort (i kortspel), täckt af andra
brickor eller pjäser, så att den icke kan tagas
(ii dam-, bräd-, schackspel o. s. v.).

Garde des médailles [ga’rd dä meda’j],
fr. ("medaljvårdare"), kallas den person, som
har uppsikt öfver och vård om k. Myntkabinettet L
statens mynt- och medaljsamling. Genom k. br. 7
dec. 1793 bestämdes, att riksantikvarien,
som? tillika är Vitt. hist. och ant. akad :s
ständige sekreterare, skulle vara garde des
médailles under öfver-intendentens inseende. 8
maj 1816 ställdes garde-des médailles omedelbart
under Vitt. hist. och ant. akad:s inseende.
B. S."

Garde des sceaux [gärd dä så], fr.,
sigillbeva-rare. Ursprungligen handhades vården
af de franskekonungarnas sigill af kanslern (le
chancelier), men-1551 tillsatte Frans I vid hans
sida en särskild "si-gillbevarare", en åtgärd,
som upprepades af hansefterträdare ända till
revolutionen. Bland ämbetets; innehafvare,
som i makt och anseende voro likställda med
kanslererna, märkas Chauvelin (1727-37),. René
Charles de Maupeou (1763-68), hans son» Auguste
de Maupeou (1768-74), Hue de Miroménil-(1774-87)
och de Barentin (1788-89). F. n. användes ordet
som en hederstitel för justitieministern,,
som bl. a. har till uppgift att med
sitt sigill’ gifva autenticitet åt
alla nya lagar och förordningar.
E. A-t.

Garde du corps [gärd dy kår], fr., lif vakt (i*
synnerhet beriden). Jfr Garde.

Garde’l, franska dansörer. - 1. M a x i m
i-lien G., f. 1741, d. 1787, balettmästare vid
Parisoperan, vedervågade reformen att afskaffa
dansörernas ansiktsmask (1772). - 2. Pierre*
G., den föregåendes broder, f. 1758, d. 1840,
var likaledes operans balettmästare och under
revolutionstiden dess förnämste dansör. Bland
hans mer

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:46:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbi/0388.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free