- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 9. Fruktodling - Gossensass /
753-754

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Garibaldist ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Sacco och fr. v. Rapido samt får därefter namnet G.
och faller ut i Gaëta-viken. Längd 158 km. Den
är segelbar endast 8 km. från hafvet. – Vid G.
ledo 28 dec. 1503 fransmännen ett svårt nederlag
mot spanjorerna under Gonsalvo de Córdoba,
hvarigenom Neapels öde afgjordes; där slogo sardinarna
under Cialdini de neapolitanska trupperna 3 nov.
1860.
(J. F. N.)

Garizim. Se Gerissim.

Garkoppar. Se Gara.

Garland [gā′lənd], Hamlin, nordamerikansk
författare, f. 1860 i West Salem, Wisconsin,
studerade till 1876 vid Cedar-valley-seminariet,
hvarefter han fört ett omväxlande lif som farmarbetare,
guldsökare, lärare och skriftställare. Hans arbeten,
Main-traveled roads (1890), Jason Edwards (1891),
Prairie folks (1892), A spoil of office (s. å.),
Crumbling idols (1893), Rose of dutchers coolly
(1895), Wayside courtships (1897), Spirit of
sweetwater
(1898; ny uppl. 1906, kallad Witch’s gold),
The captain of the gray horse troop (1902), Hesper
(1903), Light of the star (1904), The tyranny of the
dark
(1905 m. fl.) och diktsamlingen Prairie songs
(1894), innehålla ursprungliga och fängslande natur- och
folkskildringar från de västra staterna.

Garm, nord. myt., en hund i underjorden, som
ligger bunden vid ingången till Gnipahålan. Vid
Ragnarök sliter han sig lös och strider mot guden
Tyr; dessa blir varandras bane.
Th. W.*

Garmann, Fredrik Torp, norsk skådespelare,
f. 9 nov. 1850 i Bergen, d. 4 dec. 1907 i
Kristiania, debuterade i Kristianssund, uppträdde
sedermera å Möllergadens teater i Kristiania, hade
1876–90 anställning vid Bergens nationalscen, var
sedan 1890 fast engagerad vid Kristiania teater,
där han delvis öfvertagit de roller, i hvilka J.
Brun uppträdde. 1899–1907 tillhörde han
Nationaltheatret. G. utförde karaktärsroller i Molières,
Shaksperes, Holbergs, Björnsons och Ibsens skådespel.
I förening med H. Sinding utgaf han 1900
en autobiografisk skildring, En skuespillers
oplevelser
.
O. A. Ö.

Garmisch, köping och luftkurort i bajerska reg.omr.
Oberbayern, i ett storartadt berglandskap i
Loisachs dal, 692 m. ö. h., vid foten af Zugspitze.
2,363 inv. (1900). Alpklimat med skyddadt läge.
5,470 kurgäster (1905).
Ln.

Garn. 1. Tråd, som framställts genom
sammansnoning af längre eller kortare spånadsfibrer. Man
skiljer med hänsyn till materialet mellan kardulls-,
kamulls-, bomulls-, lin-, hamp- och jutegarn m. fl.
samt med afseende å användningen till väfnad mellan
varpgarn och inslagsgarn, af hvilka det förra är
starkare snodt än det senare. Man särskiljer vidare
med hänsyn till behandlingen mellan blekt och
oblekt, färgadt och ofärgadt samt enkelt och tvinnadt
garn o. s. v. – Garnnumreringen, d. v. s.
bestämningen af garnets finlek, är oaktadt försök
å flera internationella kongresser (i Wien 1873,
Bruxelles 1874, Turin 1877 och Paris 1900) gjorts
att införa ett för alla spånader och alla länder
gemensamt, på metriska mått- och viktsystemet
grundadt numreringssystem, fortfarande baserad på
flera olika system. Det metriska numreringssystemet,
enligt hvilket garnets finleksnummer bestämmes
af antalet meter trådlängd på 1 gr., begagnas
numera hos oss samt i Tyskland och Frankrike i
fråga om kardulls- och kamullsgarn samt silke.
Engelsmännen, som jämte amerikanerna dominera
bomullsindustrien, ha hittills icke infört det metriska
mått- och viktsystemet och ha därför trots
upprepade påstötningar icke kunnat förmås att tillämpa
motsvarande enkla numreringsmetod. Bomulls-, lin- och
jutegarn samt engelskt kamullsgarn numreras
därför på olika sätt. För bomullsgarn bestämmes
numret af det antal pasmor à 840 yards, som
behöfves för att väga 1 eng. skålpund; lin- och
jutegarnsnummer angifves genom antalet pasmor à 300
yards på 1 eng. skalp, och engelskt kamgarn genom
antalet pasmor à 560 yards på 1 eng. skalp.
Nedanstående tabell upptager de i Sverige brukliga
garnnumreringssystemen.

TABELL########################

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:33 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbi/0395.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free