Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Garibaldist ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
759
Garnier-Garnier-Pagés
760
ritningar till nybyggnad af Stora operan. Bygget
började 1863, af bröts af kriget och fullbordades
1874. Det är världens största teaterbyggnad,
upptager 11,237 kvm. och skall ha kostat
35,600,000 frcs, tomtpriset oberäknadt. "Grand
opera" är det ståtligaste och mest representativa
monumentet öfver andra kejsardömets smak. Dess
planläggning är mästerlig i klarhet och
konsekvens och har blifvit förebilden för
flertalet nyare teaterbyggen. Det yttre är
elegant och af slösande rikedom - stilblandningen
i fasaderna har blifvit klandrad. Interiörerna
äro storslagna och imponerande, framför allt det
präktiga trapphuset och f ramfasadens loggia
(se pl. XIX till art. Byggnadskonsten). Bland
G :s öfriga verk äro Casinot i Mön te
Carlo och Observatoriet i Nizza. G. var ock
konstförfattare, utgaf Ä travers les arts (1869),
L’habitation liumaine (1892), ett stort verk
om Parisoperan (1876-81) m. m. G. var led. af
Institutet och flera utländska akademier,
bl. a. Akad. för de fria konsterna (1872). 1903
restes utanför operan i Paris ett monument
öfver G. (efter ritning af arkitekten Pascal),
krönt med G :s byst (af Carpeaux) och med
flera skulpterade detaljer, bl. a. l’Étude
ochlaRenommée (af Thomas). Monografi af Pascal
(Paris, 1899). G-g N.
Garnier [-nie], Marie Joseph Francois, vanligen
kallad Francis G., fransk sjöofficer och resande,
f. 1839, d. 1873, deltog 1860-62 i fälttåget mot
Kochinkina, fick sedan plats i förvaltningen af
den franska kolonien därstädes och var därefter
deltagare i samt efter chefens, Doudart de
Lagrées, död ledare af den stora expedition,
som 1866 utsändes från Kochinkina för att
undersöka det inre af sydöstra Asien och hvars
vetenskapliga resultat han 1873 utgaf under titel
Voyage å’ex-ploration en Indo-Ghine. Efter ett
par års vistelse i hemlandet, där han deltog
i försvaret af Paris (1870-71), mot hvars
kapitulation han protesterade, återvände han till
Öst-Asien, företog en kortare forskningsresa
längs öfre Jang-tse-kiang (Voyage dans la
Chine centrale, i "Bulletin de la Soc. de
géo-graphie". 1874) samt sändes 1873 till Tonkin
för att grundlägga en fransk koloni därstädes,
eröfrade hufvudstaden Hanoi, men fann s. å. döden
i en strid mot kinesiska sjöröfvare.
Garnier [-nië], Paul, fransk psykiater och
rättsläkare, f. 1848, d. 1905, utbildade
sig i psykiatri under Magnan, blef läkare
vid l’Infirmerie spéciale du dépõt central i
Paris och efterträdde där 1886 Lasëgue. Detta
sjukhus, som är inrymdt i centralpolisens
stora byggnadskomplex i Paris, är ett slags
poliklinik, där genom polisens försorg
världsstadens outtömliga produkter af
degeneration, sinnessjukdom och brottslighet
passera revy. Som läkare där och i egenskap
af sakkunnig i rättsmedicinska frågor rörande
sinnessjukdom förvärfvade G. ett kändt och aktadt
namn. Bland hans arbeten må nämnas La jolie å
Paris (1890), Les perversions sexnelles obsé-
dantes et impulsives (1900), Tratte de
thérapeutique des maladies mentales et
nerveuses (1901, i samarbete med Cololian)
och Les hystériques accusa-trices (1903). Jfr
G :s efterträdare E. Duprés uppsats öfver G. i
"Annales d’hygiëne publique et de médecine
legale" (junihäftet 1905). G~s-
Garnier fréres [garnië f rar], "Bröderna
G.", fransk bokförläggarfirma, grundlagd
1833 i Paris af bröderna Auguste G. (f. 1812,
d. 1887) och Hippolyte G. (f. 1816), har förlagt
stora sam-melverk, bl. a. "Chefs-d’oeuvre de
la littérature francaise" (60 bd, mestadels
1600-talets författare), "Collection des grands
écrivains du XVIII :e siëcle" (Voltaircs och
Diderots arbeten m. m.), "Nouvelle bibliothëque
Iatine-fran9aise" (81 bd), vidare Be-scherelles
"Dictionnaire national", en serie handlexikon
öfver gamla och nyare språk o. s. v.
Garnierit, Genthit, Noumait, N u m e i t,
miner., ett icke kristalliseradt, vid Noumea
på Nya Kaledonien förekommande vattenhaltigt
magnesium-nickelsilikat, som bildar vackert
gröna, njurformiga massor ,ller öfverdrag. Viktig
nickelmalm. P.T.C.*
Garnier-Pagés [garnië-pajä’s]. 1. Ëtienne Joseph
Louis G., fransk politiker, f. 27 dec. 1801 i
Marseille, d. 23 juni 1841 i Paris, var först
advokat, men öfvergick inom kort till politiken
och blef en af de verksammaste medlemmarna i
sällskapet Aide-toi, et le ciel t’aidera. Efter
att ha personligen deltagit i julirevolutionen
1830 blef han af dep. Isëre 1831 vald till
deputerad och bidrog jämte Lafayette, Lamarque
m. fl. kolleger till affat-tandet af den bekanta
"Compte rendu" 1832 mot borgarkonungadömets
"juste-milieu"-politik. Efter upploppen 5-6 juni
s. å. uppträdde han i deputeradekammaren som
speciell målsman för de republikanska idéerna
och blef inom kort en af yttersta vänsterns
mest gouterade talare och inflytelserike
ledare. Omvald 1835 och 1839 till deputerad.,
arbetade han energiskt för reformpartiets
önskningar,, framför allt för allmänna
rösträttens införande.
2. LouisAntoineG., den förres halfbroder, fransk
statsman, f. 16 febr. 1803 i Marseille, d. 31
okt. 1878 i Paris, var först handelsmäklare i
Paris och deltog personligen i barrikadstriderna
under julirevolutionen 1830. Medlem af
deputeradekammaren sedan 1842, blef han en af det
radikala partiets främste förkämpar samt deltog
lifligt i arbetet för reformbanketternas an-
ordnande. 1848 blef han medlem af provisoriska
regeringen, mar i Paris och senare finansminister
samt måste som sådan vidtaga en del impopulära
ytterlighetsreformer för att förhindra en
statsbankrutt. Han blef af nationalförsamlingen
invald i "verkställande utskottet" (maj
s. å.), som trädde i provisoriska regeringens
ställe, men utgick därur vid utbrottet af den
socialistiska resningen i Paris, när Cavaignac
fick makten. G. tillhörde därefter den moderata
vänstern, bekämpade prinsen-presidentens politik
och var en af kejsar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
