Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 9. Fruktodling - Gossensass / 781-782 (1908) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gasmaskin ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

två hvarf hos vefaxeln, motsvarande 4
enkla slag af kolfven, blott en arbetsperiod
förekommer. Maskinen hade en horisontal cylinder,
öppen i den mot vefaxeln vända ändan, försedd med
lock. Mellan cylinderändan och locket fanns en
slid anbragt, hvilken af en styraxel, med blott
hälften så stort hvarfantal som motoraxeln,
rördes i ett mot



Fig. 3. Fyrtaktmaskinens verkningssätt.

cylinderaxeln vinkelrätt plan. Från den
i cylindern fram och åter gående kolfven
öfverfördes rörelsen medelst vefstake och vef
på kändt sätt. Maskinens verkningssätt (se
fig. 3), gemensamt för alla fyrtaktmaskiner,
var följande: 1:a takten:
kolfven rör sig ut ur cylindern mot vefaxeln;
en explosiv blandning af brännbar gas och luft
insuges i cylindern. 2:a takten: kolfven rör sig
in i cylindern från vefaxeln; den i cylindern
insugna explosiva gasblandningen komprimeras
till ett lämpligt tryck och antändes i det
ögonblick kolfven når sitt innersta läge. 3:e
takten: kolfven rör sig åter ut ur cylindern mot
vefaxeln; den antända explosiva gasblandningen
förbrinner under utveckling af högt tryck, medan
kolfven befinner sig vid sitt innersta läge och
de förbrända gaserna expandera under kolfslaget
under afgifvande af arbete till vefaxeln. 4:e
takten: kolfven rör sig åter in i cylindern
från vefaxeln; de förbrända gaserna utdrifvas ur
cylindern. Därefter begynner åter första takten.

Byggandet af gasmaskiner upptogs efter 1879 af
en hel del maskinfabriker, och gasmotorn blef en
omtyckt drifmaskin för den mindre industrien och
handtverket i städerna. Som lysgas var det enda
drifmedlet, var nämligen maskinens användning
bunden till städerna. Konkurrensen de olika
gasmaskinfabrikerna emellan medförde en snabb
utveckling och fullkomning af gasmaskiner. Ett af
de första och viktigaste framstegen bestod däri,
att man kunde använda flytande bränslen, såsom
bensin och fotogen, som drifmedel, hvarigenom
förbränningsmotorer, benämnda oljemotorer,
kunde användas äfven på platser, där lysgas ej
stod till förfogande. 1881 uppfann engelsmannen
Dowson en metod att af koks eller antracit
framställa en generatorgas (se d. o.), som var
lämplig för drift af gasmaskiner. Härigenom blef
man h. o. h. oberoende af den dyra lysgasen,
och gasmaskinen fick stor användning äfven för
större kraft belopp. 1894 föreslog engelsmannen
Thwaite, att man skulle använda den dittills föga
utnyttjade masugnsgasen vid järnverken för drift
af gasmaskiner. De lyckade försöken medförde
äfven härutinnan en snabb och betydelsefull
utveckling af gasmaskinernas användbarhet.

I samband härmed blef äfven den hittills föga
uppmärksammade s. k. tvåtaktmaskinen vidare
utarbetad. Tvåtakten kännetecknas däraf, att
under ett hvarf af maskinaxeln eller två slag
af kolfven erhålles en arbetsimpuls. I
maskincylindern




Fig. 4. Dubbelverkande fyrtaktmaskin om 500
eff. hkr.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>