Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gatläggning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
803
Gatschet-Gått
804
en omsorgsfullt planerad betongbädd. Den nu mest
använda metoden består däri, att de fullkomligt
jämnhöga kubbarna (deras höjd är omkr. 15 cm.),
som vanligen först impregnerats med någon mot
röta skyddande vätska, uppställas, med fibrerna
rätt upp och ned, på sitt underlag, ordnade i
rader på samma sätt, som ofvan är nämndt om de
tuktade stenarna. Mellan hvarje rad lämnas ett
mellanrum af omkr. l cm., hvaremot kubbarnas
kortsidor få stöta tätt intill hvarandra. De
öppna fogarna fyllas till omkr. halfva höjden med
konstgjord asfalt, tjära eller beck, blandad! med
sand, och den återstående delen med hydrauliskt
murbruk. Därefter öfversållas körbanan med groft
stridt grus, hvilket af vagnarna så småningom
inpressas i trädet. Vanligen användes svensk
furu, men såväl i England som på kontinenten
ha äfven hårdare träslag från Australien
(eucalyptus-arter) kommit till användning. I
Stockholm gjordes 1881 försök med träbeläggning
af svensk furu och 1897 med australiskt
virke. Beläggning med väl sorterad hartsrik
furukubb är emellertid ej mycket underlägsen den
mera dyrbara af utländskt träslag. - Trägatan
erbjuder en jämn och vacker yta, eger i högre
grad än någon annan gata förmåga att dämpa
gatbullret samt är, enligt de undersökningar
man gjort i London, i regel den minst hala. I
andra städer har man likväl icke uppskattat de
nämnda fördelarna så högt, att dessa ansetts
of verväga olägenheterna: trägatans egenskap
att insupa väta, som alstrar osunda dunster,
och den af frost framkallade ishinna, som gör
den halare än någon annan gata. För körbanors
beläggning ha försök i utlandet gjorts med både
järn och glas, utan att man ännu vunnit några
tillfredsställande resultat.
Såväl anläggnings- som underhållskostnaderna
för en gatläggning variera högst betydligt, de
förra alltefter som materialen finnas i närheten
eller måste hämtas från aflägset håll, de senare
alltefter trafikens storlek och beskaffenhet
samt anspråken på beläggningens tillstånd. Några
upplysningar angående Stockholmsförhållanden
torde vara af intresse. Anläggningskostnaden
per kvm. för nedannämnda slag af beläggningar
är f. n. (1908) följande: trä, svensk furu, 14
kr., tuktad sten 12 kr. och makadam 3 kr. Dessa
beläggningars lifslängd i en medelstarkt
trafikerad gata kan, med behörigt underhåll,
uppskattas till 12 år för trä, 48 för sten
och 4 för makadam. Årliga kostnader per kvm.,
inberäknadt ränta på anläggningen, kan under
angifna förhållanden uppskattas på följande sätt:
trä l,50 kr., sten O,GO kr., makadam O,so kr. I
en med tunga arbetsåkdon lifligt trafikerad gata
kan däremot den årliga kostnaden för makadam
blifva betydligt dyrare än för tuktad sten. Att
makadam stundom bibehålles, äfven sedan detta
ogynnsamma förhållande inträdt, beror därpå,
att den tuktade stenen är så väsentligt dyrare i
anläggning och således kräfver på en gång en stor
utgift. - De olika beläggningarnas fördelning
i Stockholms gator i proc. af hela gatarealen:
Grus
32 34
1870., 1905.
Tuktad
sten
... 15
... 44
Fältsten
52 10
Makadam
l
12
Härvid må påpekas, att gatarealen under
angifna period tillväxt med närmare 70 proc. De
för tuktad sten angifna siffrorna innefatta
äfven trä, asfalt, cement och klinker, hvilka
tillsammans utgöra 46,500
Art af beläggning:
Ytans tillstånd:
torr
fuktig
våt
Tuktad sten
125
359 1,040
270 202 311
964 309 695
Asfalt . .
Trä ...........................
kvm., nära 2 proc. af hela gatytan. Till
jämförelse må anföras, att vid början af 1900
voro i Paris förhållandena följande: tuktad sten
65, trä 16, asfalt 14,5 och makadam 4,5 proc. af
hela gatarealen.
Med afseende på en gatbeläggnings säkerhet
mot halka har man, enligt i London verkställda
undersökningar, kommit till de resultat, som
angifvas i följande tabell.
Antal kilometer, som en häst tillryggalagt å de
resp. beläggningarna, innan han fallit:
Med afseende på de olika beläggningarnas
egenskaper i öfrigt har man, i fråga om körbanor,
gjort följande iakttagelser:
Största till-
Höjning på
Förhåll.
Art af beläggning :
låtna stigning i gatans längdrikt-
midten i förh. till körbanans
mellan dragkraft och last på hori-
ning
bredd
sontell bana
Makadam .....
obegränsad
1:40
1:7-1:33
Tuktad sten . . .
1:20
1:45-1:80
1:25-1:75
Asfalt
1-70
1-100
1-133
Trä
1-25
1-80
1.50-1-60
Snöbana, fast
npVi iämn
1 .QO
O. F.
Gatschet [gä’tjit], Albert Samuel, amerikansk
etnograf, f. 1832 i Bern, Schweiz, d. 1907,
studerade historia och filologi vid universiteten
i Bern och Berlin, reste 1868 till New York
och anställdes 1877 i byrån för amerikansk
etnologi i Washington. G., som ursprungligen
sysslade med romanska dialektstudier, egnade
sig i Amerika åt utforskningen af indianspråken
och offentliggjorde bl. a. Classification into
7 linguistic stocks of Western Indian dialects
contained in åO vocabularies (i Whee-lers "Keport
upon United states geographical sur-veys", bd
7), Analytic report (1875 och 1876) och Zwölf
sprachen ans dem südwesten Nordamerikas (s. å.).
Gatsdorfer skans, en Sverige fordom
tillhörig skans i Bremen, som anlagts midt
på dammen mellan Stade och Brunshauser
skans till skydd för förbindelsen dem
emellan. G. intogs af danskarna 8 juni 1676.
L. W:sonM.
Gatsten. Se Stenindustri.
Gatstensstruktur, petrogr. Se Struktur.
Gått, sjöv., sund, hål, förekommer mest i
sammansättningar, t. ex. Kattegatt, Danziger gått
(ett af inloppen till Stockholms södra skärgård),
skifgatt, skifgattsöppning, spygatt, till gåtts
(till hands, färdig att inpassas) o. s. v. Äfven
fristående användes ordet emellanåt, t. ex. "styr
midt i gattet!" En egendomlig sammansättning
är rundgattad (om ett fartygs akterskepp, när
detta saknar akter-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
