- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 9. Fruktodling - Gossensass /
811-812

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gauháti ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

811

Gauhåti-Gaupp

812

Han uppehöll sig sedan mest i Bretagne,
målade bönder, by motiv och landskap samt
hade rätt stort inflytande på den krets af
unga målare, som flockade sig omkring honom
och som blef kallad P o n t-Aven-skolan. G :s
sträfvan var först och sist att sammanfatta
det personliga intrycket af ett stycke natur
i dess hufvudsakliga, bestämmande drag, i
stora linjer och plan. Det var med andra ord
en dekorativ verkan han sökte nå genom att i
ett bestämdt syfte ej blott sammanhålla, utan
också skärpa eller mildra naturens valörer. -
1887 gjorde G. en resa till Martinique, återvände
genom södra Frankrike till Bretagne 1888. 1891
reste han till Tahiti, stannade där till 1893,
vistades sedan i Paris, till dess han 1895
återvände till Tahiti. Konstnärligt sökte han i
tropikerna en ny, oupptäckt värld, nya former
och färger. Hans framställningssätt blef en
ytterligare utveckling af hans tidigare stil
med stora plan, bestämda färgytor, dekorativ
ytutsmyck-ning, med försök att återgå till
en primitiv ståndpunkt, att lära sig konsten
att se om igen från början. Som målare var
han nog aldrig färdig, var "in-complet",
men de uppslag han gaf voro beaktans-värda,
och han var själf en konstnärsindividualitet af
intresse. På Tahiti målade han massor af studier
af människor och natur. På sitt sätt beryktade ha
hans Kristus och Kristi födelse blifvit - såväl
Kristus som hans moder äro svarta infödingar
från ön i Söderhafvet. G. var äfven litograf,
skulptör, gjutare, gjorde reliefer i fajans och
i trä (Kriget och freden m. m.), skref ock en
tahitisk dikt No Noa (1893). Bland de målare,
som påverkats af honom, äro van Gogh, A. Seguin,
E. Bernard, P. Séruzier, M. Denis, Edv. Munch
och F. Willum-sen. Jfr monografi af Ch. Morice i
"Mercure de France" 1903. G. är representerad
i Göteborgs museum af ett bretagneskt bymotiv
Vinter (1888), i Folkwangmuseet i Hagen af 5
målningar från hans olika skeden. Eljest finnas
hans alster i privat ego. På höstsalongen
i Paris 1906 voro 227 af dem samlade.
G-s N.

Gauhåti, hufvudstad i distriktet Kamrup, östra
Bengalen och Assam, Indien, vid vänstra stranden
af Brahmaputra. 11,661 inv. (1901). G. är
förnämsta handelsstaden i Assam och var till
1874 hufvudstad i hela provinsen.

Gaulanitis. Se D j o l a n.

Gaulli [gao’lli], Giovanni Battista, kallad il
Baciccio, italiensk målare från Genua, f. 1639,
d. 1709, utbildade sig i Eom under Berninis
inflytande och utförde en mängd stora, kraftigt
målade bilder. Bäst lyckade äro hans fresker
(takmålningarna i kyrkan del Gesü i Eom m. fl.).

Gaulois, Le [lo gåloa’], fr. ("gallern"), en
fransk, i Paris sedan 1868 utgifven daglig
tidning af legitimistisk och klerikal färg
samt i ton och stridssätt hänförlig till
bulevardpressen. Dess huf-vudredaktör är Arthur
Meyer.

Gault [galt], geol., ett urspr. i
Cambridgeshire användt namn på en lera,
som ligger emellan undre och öfre grönsanden
(Neokom- och Cenomanetagerna). Sedermera har
namnet användts för att, i likhet med albien
1. albien-etage, beteckna den mellan nämnda
etager liggande underafdelningen af kritsystemet,
hvarhelst den förekommer, och oafsedt af hvad
bergart den består. Se vidare Kritsystemet.
B. L.*

Gaulterin, kem., detsamma som betulin (se d. o.).

Gaulthëria L., bot., växtsläkte af
fam. Ericaceæ. Arterna äro ständigt gröna buskar
eller halfbuskar, med små, hvita eller röda
blommor. Frukten är en kapsel, som vanligen
är omgifven af det utvuxna köttiga fodret;
därigenom blir den lik ett bär. "Bären" af flera
arter, t. ex. G. Shallon (Canada) m. fl., äro
ätliga. De flesta arterna äro amerikanska. Af
bladen hos G. procumbens L. och andra arter fås
en eterisk olja, gaultheriaolja (parfymörernas
oil of wintergreen, vintergrön-olja), som
utgöres af salicylsyrans metylester. De nyttjas
äfven som surrogat för te ("bergs-te"). Växten
odlas stundom i trädgårdar till prydnad på
klippiga, skuggade ställen. Den amerikanska
"vintergrönan" nyttjas mot krampsjukdomar
(astma) och såsom urindrifvande medel.
Ldt. O. T. S. (G. L-m.)

Gaulthëria-olja, farm. Se Gaulthëria.

Gaultier [gåtië], Bon, pseudonym. Se Martin,
sir Th.

Gaunilon [gånilå’J, fransk filosof, munk under
11 :e årh. från Marmoutier i närheten af Tours,
har blifvit ryktbar genom den mot Anselms
onto-logiska bevis för Guds existens riktade
kritiken i Liber pro insipiente (utg. tills,
med Anselms "Mono-logium" och "Proslogium" samt
replik på G :s kritik af G. Haas, 1863). Anselm
hade slutit på följande sätt: vi ega en idé om
Gud som ett väsen, än hvilket intet fullkomligare
kan tänkas; nu är existens en fullkomlighet, så
att det är högre att vara i verkligheten än blott
i tanken; alltså måste Gud existera. Häremot
invände G., att på samma sätt kunde man bevisa
t. ex., att en förtrollad ö vore verklig,
blott man föreställde sig den som fullkomlig.
S-e.

Gaunö (Gavnö), dansk herrgård, 8 km. från
Næstved på Själland, ursprungligen på en ö i
Susåns utlopp, nu i förbindelse med Själland
genom en fördämning. På G. upprättade drottning
Margareta 1402 ett åt den heliga Agnes invigdt
nunnekloster, dit hon flyttade nunnorna från
Gladsax i Skåne. Efter växlande öden kom
G. 1682 till ätten Thott, hvars siste manlige
ättling, grefve Otto Thott, 1755 ombyggde
G. och samlade ett stort tafvelgalleri där. Af
G. och två andra herrgårdar upprättades 1794
ett stamhus för Otto Thotts morbrors sonson,
som antog namnet Reedtz-Thott. Stamhuset, som
1805 upphöjdes till baroni, innehas sedan 1862
af geheimerådet T. 0. Eeedtz-Thott. Baroniet
omfattar 2,040 har jord samt 1,160 har
skog, vidare höra dit 4,s mill. kr. i
fideikommisskapital och stora inkomster
från ärftliga arrenden. Se P. E. Jensen,
"G. kloster og hovedgaard 1402-1902" (1902).
E.Ebg.

Gaupp, tyska jurister. 1. Ernst Theodor G.,
f. 1796, d. 1859, blef 1821 e. o. och 1826
ord. professor i Breslau samt 1832 medlem af
Ober-landesgericht därstädes. Han egnade sig
förnämligast åt studiet af den germanska rätten
och utgaf öfver densamma flera arbeten, bland
hvilka märkas Ueber deutsche städtegründung,
stadtverfassung und weich-bild im mittelalter
(1824), Das alte magdeburgische und haUische
recht (1826), Das schlesische land-recht (1828),
Lex frisionum (1832), Deutsche stadt-rechte des
mittelalters (1851-52), Lex francorum Chamavorum
(1855) och Von fehmgerichten (1857).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:33 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbi/0424.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free