- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 9. Fruktodling - Gossensass /
813-814

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gauháti ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

813

Gauquié-Gauss

814

2. Friedrich L u d w i g G., f. 1832, d. 1901,
1884 docent och 1897 honorarieprofessor i
Tübingen, utgaf bl. a. en kommentar till tyska
civilprocessordningen (3 bd, 1879-81; 5:e uppl.,
i 2 bd, 1901-02).

Gauquié [gåkie], Henri Desiré, fransk skulptör,
f. 1858, har gjort sig känd framför allt
genom det behagfulla monumentet öfver Watteau
i Luxem-bourgparken (1896) och kandelabrarna
med lekande barn vid Pont Alexandre (1900). Han
har utfört äfven statyer (Villars till häst,
1896, i Denain), byster och statyetter.
G-g N.

Gaur, fordom hufvudstad i Bengalen. Se Gäuda 2.

Gaura L., bot., växtsläkte af fam. Onagraceæ
med omkr. 20 örter i Nord-Amerikas varmare
delar. G. Lindheimeri Engelm. är en elegant
prydnadsväxt med talrika hvita eller rödlätta
blommor i långa klasar, som odlas i trädgårdarna.
G. L-m.

Gauren, Bos gaurus, zool., en art af nötkreatur,
som har en viss yttre likhet med bisonoxen,
med hvars namn han plägar betecknas af
sportmännen. De första ryggkotornas taggutskott
äro synnerligen

höga, hvilken egenskap i det yttre framträder
som en hög puckel. Pannan är bred och konkav,
hornen till färgen grönaktiga, flata och
utåtriktade vid Dasen, spetsarna böjda inåt och
bakåt. Färgen är brun, hos gamla tjurar nästan
svart; hufvudet ofvanom ögonen är gråaktigt;
benen fr. o. m. hand-lofven och fotvristen nedåt
hvita. Den fullvuxna tjuren blir nära 3 m. lång
och 1,9 m. hög öfver bogarna. Gauren förekommer
i alla skogiga bergstrakter i Ostindien, Assam,
Burma och på Malajiska halfön. Djuren lefva i
sällskap af 5-20, stundom flera individer. De
äro mycket skickliga klättrare. Ehuru gauren
är skygg och undviker människor, är jakten å
densamma ingalunda ofarlig; sårad angriper den
människan med kraft. Ingenstädes har gauren
blifvit husdjur. Jfr Gayalen. L-e.

Gaurisankar, bergstopp i Himalaya, i Nepal
förväxlad med Mount Everest (se E v e r e s
t). 7,143 m.

Gauro’tes, zool. Se L e p t u r i d æ.

Gausdal, en sidodal till Gudbrandsdalen
(se d. o.), genomflytes af Laagens biflod
Jöra med Gausa. Areal l,148,?i kvkm. 5,029
inv. (1900). Dalen utgör två pastorat, östra
G. och Västra G., hvartdera bestående af två
socknar, det förra af Gausdal och Follebu (2,692
inv.), det senare af Nykirke (med Aulstad)
och Svatsum (2,337 inv.). De högsta punkterna
omkring dalen äro Kili-

kampen, Præstkampen och Skeidkampen. Vid
foten af sistnämnda berg ligger det
af ett bolag 788 m. ö. h. 1876 anlagda
Gausdal sanatorium, bland Norges kurorter
den äldsta och en af de mest besökta.
O. A. ö.

Gauss, Karl Friedrich, tysk matematiker och
astronom, f. 30 april 1777 i Braunschweig,
d. 23 febr. 1855 i Göttingen, var son af
obemedlade föräldrar, men lyckades genom sina
utmärkta anlag vinna gynnare, som satte honom
i tillfälle att studera. Under gymnasietiden
skötte G. på egen hand sina matematiska studier
och med den framgång, att han vid sin ankomst
till universitetet i Göttingen 1795 icke hade
något vidare att inhämta af den där meddelade
undervisningen. Redan vid denna tid gjorde
han åtskilliga märkliga upptäckter, t. ex. den
minsta-kvadrat-metoden (1795) samt om cirkelns
delning (1796), hvilka dock ej publicerades
förrän senare. G :s första offentliggjorda arbete
var afhandlingen Demonstratio nova theorematis
omnem functionem algebraicam rationalem integram
unius variabilis in factores reales primi vel
secundi gradus resolvi posse (1799). Samtidigt
med utarbetandet af denna afhandling
var han sysselsatt med sitt stora arbete
Disquisitiones arithmeticæ (1801, tysk öfv., 2:a
uppl. 1889). Detta verk är viktigt icke blott
för alla de nya resultat, som däri förekomma,
utan äfven för de nya egendomliga metoder för
problemens behandling, hvilka där meddelas,
samt för den i egentlig bemärkelse matematiska
stränghet i framställningen, som genom detsamma
åter infördes i vetenskapen. G. brukade kalla
matematiken för vetenskapernas drottning samt
aritmetiken för matematikens drottning. Den
förkärlek han sålunda uttryckte för den
högre aritmetiken eger vittnesbörd i en mängd
afhandlingar i talteori, hvilka dels komplettera,
dels fortsätta undersökningarna i sistnämnda
arbete, och af hvilka särskildt bör framhållas
Theoria residuorum biquadraticorum (1831),
genom hvilken de komplexa talen infördes i
analysen, hvars område därigenom ofantligt
ökades. - I början af 1801. observerades en
ny planet, Ceres, men den bana, som beräknades
ur dessa observationer, blef så felaktig, att
då observationerna några månader senare ånyo
upptogos, planeten icke kunde återfinnas. Detta
gaf G. anledning att uttänka en ny metod för att
beräkna planctbanorna. Med de af honom angifna
elementen återfanns verkligen också Ceres. Det
var egentligen genom dessa beräkningar G. först
blef ryktbar inom den lärda världen, ty hans
föregående arbeten hade ännu icke tilldragit
sig tillbörlig uppmärksamhet. 1807 mottog han
kallelse till Göttingen såsom direktor för
det astronomiska observatoriet. Vid denna tid
utgaf han sitt andra stora arbete, Theoria
motus corporum coelestium etc. (1809; 2:a
uppl. 1871), hvari han på grund af den newtonska
gravitationslagen utvecklar metoden att på det
enklaste och på samma

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:15:23 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbi/0425.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free