- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 9. Fruktodling - Gossensass /
849-850

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ge'ez-språket ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

lynettbilder. – Hans broder Johannes G.,
f. 1855 i Hamburg, har i målning och teckning
mest skildrat den germanska fornsagan.

G–g N.

Gehäg, ty., förv., gammal benämning
på mindre inhägnad kronopark, jakthage eller djurgård.

Kbg.

Gehör, ty., hörsel, nyttjas vanligen i betydelsen
"musikaliskt" gehör. Detta begrepp kan tagas
antingen i vidsträcktare omfattning, d. v. s.
lika med förmågan att urskilja, jämföra och
sammanfatta ett musikstyckes toner på sådant sätt,
som kompositören velat ha dem urskilda, jämförda
och sammanfattade, eller ock i en inskränktare
omfattning, d. v. s. lika med förmågan att
uppfatta och återgifva en ton eller melodi
och bedöma toners renhet. – Dessutom nyttjas
ordet gehör i bemärkelsen lyssnande (med bifall)
till någon framställning, godkännande, aktning,
förmåga att göra sig åtlydd.

A. L.*

Geibel [ga’jbel], Franz Emanuel August von,
tysk skald, f. 17 okt. 1815 i Lybeck, d. där 6
april 1884, studerade vid universiteten i Bonn
illustration placeholder

och Berlin, var 1838–39 huslärare hos ryska
sändebudet i Aten, erhöll 1843 ett årsanslag på
300 thaler af Fredrik Vilhelm IV af Preussen och
kallades 1852 af Maximilian II till professor
i tysk litteratur och metrik vid universitetet
i München. 1869 lämnade han denna plats och
återvände till Lybeck, där han sedan vistades
med en pension af 1,000 thaler från Preussen,
för hvars politik han vid flera tillfällen funnit
ypperliga lyriska uttryck. G:s första arbete var
en samling öfversättningar af grekiska dikter,
"Klassische studien" (1840),
som han verkställt tillsammans med E. Curtius.
Hans första originalarbete,
Gedichte (1840; 130:e uppl. 1903),
uppmärksammades till en början föga, medan däremot
Zeitstimmen (1841; 3:e uppl. 1846),
som tillhör tidens politiska lyrik, väckte betydligt
uppseende (jfr Chr. Petzet, "Die blütezeit des
deutschen politischen lyrik von 1840 bis 1850", 1902).
Sorgespelet König Roderich (1844) är liksom
G:s senare dramer,
Brunhild (1858; 5:e uppl. 1890),
Sophonisbe (1868; 5:e uppl. 1901),
hvilken belönades med Schillerpriset,
Echtes gold wird klar im feuer (3:e uppl. 1882), och
lustspelet Meister Andrea (1855; 2:a uppl. 1873)
endast lyriskt lyckadt. De kraftigt manande
Zwölf sonette für Schleswig-Holstein (1846),
eposet König Sigurds brautfahrt (1846; 4:e uppl. 1877)
och senare dikter förenade G. i samlingen
Juniuslieder (1848; 33:e uppl. 1903).
Neue gedichte (1856; 24:e uppl. 1897) och
Gedichte und gedenkblätter (1864; 9:e uppl. 1885)
visa G:s lyrik på dess höjdpunkt, hvarefter blott
Spätherbstblätter (1877; 7:e uppl. 1893)
är att nämna. Hans politiska lyrik samlades i
Heroldsrufe (1871; 6:e uppl. 1902).
Gesammelte werke utgåfvos 1883 (4:e uppl. 1906),
hvartill komma
Gedichte aus dem nachlass (5 uppl. 1897);
ett urval utkom 1904 och en del af hans bref 1885.
G. öfversatte dikter från spanskan

("Spanisches liederbuch", 1852, 3:e uppl. 1904,
jämte Paul Heyse, samt
"Romanzero der spanier und portugiesen", 1860,
jämte F. A. von Schack), franskan
("Fünf bücher französischer lyrik", 1862,
jämte Leuthold) och de klassiska språken
("Klassisches liederbuch", 1875, 7:e uppl. 1906). –
G:s poesi tillhör den bästa eftergoetheska lyriken,
varm, äkta och rik på känsla som den är. Efter
Platens bortgång fortsatte G. dennes kamp mot den
heineiserande ironien och spiritualiteten samt
likgiltigheten för formen. Själf behärskade han
formen som få och odlade såväl antika versmått
som Eichendorffs och Uhlands folkliga rytmer.
Hans betydelse för den tyska dikten beror därjämte
på den centrala ställning han intog i Münchens
litterära värld under sin vistelse där. Politiskt
fortsatte han Uhlands och Walthers diktning och
siade om det blifvande tyska kejsardömet. Många
af G:s dikter äro tolkade på svenska. Se arbeten
om G. af
Goedeke (1869, ofullb.),
Strackerjan (1882),
Arno Holz (1884),
Litzmann (1887),
Gaedertz (1886 och 1897),
Leimbach-Trippenbach (1894) och
Werner i "Vollendete und ringende" (1900). –
G:s staty restes 1889 i Lybeck.

R–n B.

Geiger [ga’jger], Peter Johann Nepomuk,
österrikisk målare, f. 1805 i Wien, d. där 1880,
målade bataljer och historiska tilldragelser –
äfven monumentalt i slottet i Budapest –, men
var mera illustratör och berättare än historiemålare
i ordets vanliga betydelse. G. var från 1853
professor vid konstakademien i Wien.
Monografi af Wiesböck (1868).

G–g N.

Geiger [ga’jger]. 1. Abraham G., tysk rabbin,
f. 1810 i Frankfurt a. M., d. 1874 i Berlin,
blef rabbin 1832 i Wiesbaden, 1838 i Breslau,
1863 i Frankfurt a. M. och 1870 i Berlin, där
han tillika var lärare vid högskolan för judisk
vetenskap. Af hans många skrifter må nämnas
Was hat Mohammed aus dem judenthum aufgenommen? (prisbelönt täflingsskrift 1833),
Lehr- und lesebuch zur sprache der mischnah (1845),
Urschrift und übersetzungen der bibel (1857),
Das judenthum und seine geschichte (3 bd, 1864;
en del är öfv. till svenska under titeln "Judendomen och dess historia", 1872).
G. utgaf tidskrifterna
"Zeitschrift für jüdische theologie" (6 bd) och
"Jüdische zeitschrift für wissenschaft und leben" (11 bd).
Till svenska har öfversatts hans broschyr,
"Nödvändigheten af en reform inom den judiska gudstjänsten och grunddragen för en sådan"
(tryckt som manuskript, 1893).

2. Ludwig G., den föregåendes son, tysk
litteraturhistoriker, f. 5 juni 1848 i Breslau,
vardt 1880 e. o. professor i nyare litteratur
vid Berlins universitet. G. har skrifvit ett
stort antal arbeten i modern litteratur, såsom
Nicolaus Ellenbog (1870),
Johann Reuchlin (1871),
Petrarca (1874),
Deutsche satiriker des 16. jahrhunderts (1878),
Renaissance und humanismus in Italien und Deutschland (i Onckens "Allgem. geschichte", 1882; 2:a uppl. 1899),
Augustin,
Petrarca,
Rousseau (1893),
Karoline von Günderode und ihre freunde (1895),
Dichter und frauen (2 saml. 1896 och 1899),
Aus Alt-Weimar (1897),
Goethe in Frankfurt a. M. 1797 (1899),
Das junge Deutschland und die preussische cenzur (1900),
Therese Huber (1901),
Bettina v. Arnim und Friedrich Wilhelm IV (1902) och
Aus A. v. Chamissos frühzeit (1905)
samt flera arbeten rörande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 01:28:45 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbi/0443.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free