- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 9. Fruktodling - Gossensass /
869-870

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Geijer ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Geikie-Geirmundr heljarskinn

870

och Efterlämnade skri/ter (1899; med biografisk
inledning af Ellen Key).

Geikie [gl’ki], Cunningham, engelsk exeget,
f. 1824 i Edinburgh, d. 1906, präst i Canada
och England, författade bl. a. The lif e
and icorks of Christ (1877, ny uppl. 1884;
"Kristi lif", 1906), Entering ön lif e (1879,
2 :a uppl. 1883; "Utträdet i verlden" 1883),
Hours with the bible or the scriptures in the
light of modern discovery and knowledge (1880-84;
"Bibeln i vetenskapens ljus",

1. Från skapelsen till patriarkerna, 1897-98,
II. Från Mose till domarna, 1898, III.
Från Simon t. o. m. Salomo, 1898) och The lioly
land and the bible (1887; "Det heliga landet
och bibeln", 1892).

Geikie [gi’ki]. 1. Sir A r c h i b a l d
G.. engelsk geolog, f. 1835 i Edinburgh, blef
1867 chef för Skottlands geologiska undersökning
samt 1870 professor i mineralogi och geologi
vid universitetet i Edinburgh. 1882 utnämndes
han till generaldirektör för Storbritanniens
och Irlands geologiska undersökningar samt
till chef vid Museet för praktisk geologi i
London. 1891 upphöjdes han i adligt stånd. Han
är korresp, led. af Geologiska föreningen i
Stockholm (1889), led. af Vet. akad. (1896)
och kreerades till hedersdoktor vid Uppsala
universitet 1907. Rcsul-taten af sina geologiska
forskningar har han offentliggjort dels i
engelska tidskrifter, dels i "Memoirs of the
Geological survey". Dessutom har han författat
flera såväl rent vetenskapliga som populära
geologiska skrifter, t. ex. The phenomena of the
gladd drift of Scolland (1863), Geology (1873;
"Geologi", 1876) och Physical geography (1874;
"Fysisk geografi", 1876), de båda senare i serien
"Science primers", Textbook of geologi/ (1882;
3:e uppl. 1893), Classbook of geology (1886), The
hi-story of volcanic action in the area of the
British isles (1892), The f ounders of geology
(1897). -

2. James G., den förres broder,
specialist i glacialgeologi, f. 1839,
var under många år geolog vid Skottlands
geologiska undersökning och utnämndes 1882
till professor i geologi och mineralogi vid
universitetet i Edinburgh. Korresp, led.
af Geol. föreningen i Stockholm 1889.
Han har författat bl. a. The great ice-age
(1874; 3:e uppl. 1894), Prehistoric Europé
(1881), Outlines of geology (1886) och StrucLural
and field geology (1905). E. E.

Geijer von Kaissrsberg [ga’jlcr fann-], Johannes,
tysk predikant, f. 1445. d. 1510",’blef 1478
domkyikoprcdikant i Strassburg. Plan var en af
de lärdaste och originellaste män på sin tid,
och hans predikningar utmärkas för hänsynslös
robusthet och slagfärdighct, parade med djupt
sedligt allvar. Af hans numera sällsynta skrifter
må nämnas Das narrenschiff (på latin 1511, på
"tyska 1520: utgörande 142 predikningar öfver
Seb. Brants "Xarrenschiff"), Das irrig schaf
(1510), Der scelen paradies (s. å.;

ny uppl. 1S12). ( 7 rhüiclie
pilgerschaft znm e u’i g en vaterland
(1512) och Das schiff des heils

(1512; ny uppl. 1864). Själf utgaf G. nästan
intet; strid råder om, huru mycket af
ofvannämnda skrifter är autentiskt. Litt.:
L. Dacheux, "Un réformateur catholique ä la
fin du 15:e siëcle" (1876), och H. Hering,
"Die lehre von der predigt" (1905).
Hj.H-t.

Geiinau [ga’jl-], by i preussiska
reg.-omr. Wies-baden (Hessen-Nassau), vid Lahn,
har två alkaliska kalkhaltiga källor, hvilkas
vatten utsändes som läskedryck. Preussiska
staten är egare af källorna och utarrenderar dem.
Ln.

Geinitz [ga7]-]. 1. HannsBrunoG., tysk geolog,
f. 1814, d. 1900, blef 1850 professor i
mineralogi och geologi vid polytekniska skolan i
Dresden, 1846 inspektor vid mineralogiska museet
därstädes och 1857 föreståndare för detsamma samt
afgick från båda dessa befattningar 1894. Han
författade en mängd geolpgisk-paleontologiska
arbeten öfver hufvudsakligen Sachsens
sekundära bergformationer, t. ex. Das
quadergebirge öder die kreideformation in
Sachsen (1850), Die versteinerungen der
grauwac-kenformation in Sachsen (1852-53),
Die versteinerungen der steinkohlenformation in
Sachsen (1855) och Geognostische darstellung der
steinkohlenformation in Sachsen (1856). - 1863-79
utgaf G. (jämte G. Leonhard) "Neues jahrbuch
fur mineralogie, geologie und palæontologie".

2. Franz Eugen G., den föregåendes son,
tysk geolog, f. 1854 i Dresden, professor
i geologi vid universitetet i Rostock,
har författat bl. a. Beitrag zur geologie
Mecklenburgs (1880), Die flötzformationen
Mecklenburgs (1883), Geologischer führer durch
Mecklenburg (1899) och Die eiszeit (1906).
E. E.

Geirangerfjorden, den sydligaste och smalaste
armen af Storfjorden på Söndmöre (Norge), intager
genom sin storartade, vilda naturskönhet en hög
rang bland de norska fjordarna. Den omslutes
på båda sidorna af lodräta, ända till 1,700
m. höga fjäll i vackra formationer. Här och
där störta mindre älf var ned i fjorden, och
de få gårdar, som ligga omkring dess stränder,
tyckas hänga, likt fågelbon, på fjällväggarna.
Ö. A. ö.

Geiregat [chéVrechat], Pieter, flamsk författare,
f. 1828 i Gent, d. 1902, fördes af sin läslust
öfver från faderns handtverk, ljusstöperiet, till
litteraturen och var 1855 med om att uppsätta
"Gazette van Gent", hvars hufvudredaktör han
blef. Han l författade en mängd arbeten inom
olika grenar af vitterheten, företrädesvis
skildrande de lägre ståndens lif, såsom Het
werkmansleven (1849), Verhalen nit den ouden tijd
(1854), Volksverhalen (1860). Sofia (1872),
eller historiska berättelser, såsom Karel de
stoute (1876), samt sorgespel och farser.

Geirmundr heljarskänn [ge7 j r-;-skin n],
norsk vikingakonung, nybyggare på Island,
f: omkr. 845, d. omkr. 915, var son till en
kung Hjorr i Rogaland eller Horöaland, som
gift sig med en härtagen konungadotter från
Bjarmaland, Ljüfvina. Sitt binamn Ji el jar
skinn ("helvetesskinn") fick G. liksom brodern
Håmundr på grund af sin mörka hy. Då kampen om
herraväldet öfver Norge pågick mellan Harald
Hårfager och fylkeskonungarna, var G. ute i
vikingafärd, och vid sin hemkomst fann han,
att Harald lagt under sig äfven hans rike,
Rogaland. Hellre än att underkasta sig Harald
drog G. till Island (omkr. 895), där han tog
land på västland^

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 18:27:46 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbi/0453.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free