- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 9. Fruktodling - Gossensass /
873-874

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Geirröd ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

873

Geisha-Geistinger

den prokonsulariska provinsen Afrika). Vandaliska
sjöröfvarflottor hemsökte esomoftast Medelhafvets
öar och norra kustländer med sina plundringar,
och G. knöt äfven förbindelser med hunnernas
konung Attila, hvilkens tåg till Gallien 451
han anses ha föranledt. Efter mordet på kejsar
Valentinianus III 455 lär den mördades änka
Eudoxia ha påkallat G :s hjälp mot Valentinianus’
baneman och efterträdare, senatorn Petronius
Maximus, hvilken hon nödgats taga till äkta. I
alla händelser kom G. med sin flotta till Tiber
samtidigt med att den nye kejsaren mördades af
sammansvurna. Kom plundrades under fjorton dagar,
och jämte det rika krigsbytet hemförde G. äfven
kejsarinnan Eudoxia och hennes båda döttrar,
af hvilka den ena, Eudoxia, förmäldes med hans
son och efterträdare Hunerik. G. fortsatte under
de följande båda decennierna sina härjningståg,
och det stora anfall de båda kejsarhofven 475
gemensamt planlade mot honom, misslyckades
fullständigt. G. dog 477, och därefter sjönk
snart vandalernas makt. Se vidare Vandaler.
S. F. H.*

Geisha [ge j a], jap., benämning på de japanska
sångerskor och danserskor, som i tehus,
vid samkväm o. s. v. uppträda till gästernas
förnöjelse. Musikaliskt begafvade flickebarn
pläga i tidig ålder af föräldrarna för ett
bestämdt antal år och mot en viss summa afträdas
till något geishahus. Dessa etablissemang,
som stå under myndigheternas stränga kontroll,
äro musik- och dansskolor på samma gång som
internat. De utbildade geishornas prestationer
sakna icke ett visst behag. Sedligheten berättas
stå högt bland dessa unga glädje-spriderskor,
och de ingå i regel giftermål med ansedda män.

Geisler, Johan Tobias, vitter författare, f.
20 febr. 1683 i Uppsala, d. 29 maj
1729 i Falun, studerade i Geisha
Efter ett färgUppsala, ingick 1711 i BergS-
träsnitt af Utarnaro

kollegium och blef 1714 (1715)
(1790-taiet).

markscheider i Falun. Af G :s dikter, som utgöras
af högtidspoem och tillfällighetsvers, meddelas
en ofullständig samling i Hansellis "Samlade
vitterhetsarbeten af svenska författare",
del. IV (1866). Se E. Wrangel, "Frihetstidens
odlingshistoria" (1895).

Geisler [ga’js-], Paul, tysk tonsättare,
f. 1856 i Pommern, har verkat hufvudsakligen
i Posen som orkester- och kördirigent samt
konservatorielärare. Han har komponerat
de folkliga och i formellt afseende
wagneriserande operorna Ingeborg (1884),
Hertha (1891), Fridenens rex (1899) m. fl.,
de symfoniska dikterna Der rattenfänger
von Hameln (1880), Till Eulenspiegel,
körverken Sansara och Golgatha m. m.
E. F-t.

Geislingen [ga’js-], stad i württembergska
Donaukretsen, vid foten af Die rauhe alp. 7,050
inv. (1900). Järn- och träindustri, ben-
och elfenbens-

sniderier ("Geislingerwaaren"), en stor
fabrik för metallvaror med galvanoplastisk
konstanstalt och egen glashytta (3,000
arbetare), betydlig fruktmarknad. _
(J. F. N.)

Geison [géir-], grek., bygnk., namn på de
antikgrekiska byggnadernas hufvudgesims
eller kranslist. Se G es i m s.
Upk.*

Geiss [gajs], Philipp Konrad Moritz, grundläggarc
af zinkgjutningen, f. 1805 i Berlin, d. där
1875, utbildade sig till järngjutare och
anlade 1832 ett zinkgjuteri i Berlin, hvilket i
synnerhet tack vare Schinkel fick åtskilliga
arkitektoniska* beställningar och äfven
tillverkade antikafgjutningar m. m. G. utgaf
en samling afbildningar af fabrikens arbeten,
Zinkgnssornamenle nach zeichnungen von Schinkel,
Stüler, Persius (21 hftn, 1841 -52).

Geissel [ga’js-], Johannes von, tysk kardinal,
f. 1796, d. 1864, blef 1819 lyceiprofessor och
1837 biskop i Speier, 1841 koadjutor och 1845
ärkebiskop i Köln samt 1850 kardinal. G., som
i Köln hade den ömtåliga uppgiften att ordna
förhållandena efter den skarpa konflikten
mellan ärkebiskop Droste zu Vischering
(se d. o.) och preussiska regeringen,
tillhörde själf och gynnade afgjordt den
strängaste ultramontana riktningen, men
förstod dock genom sitt klokt diplomatiska
uppträdande i såväl teologiska som politiska
stridsfrågor att för-värfva sig preussiska
regeringens synnerliga ynnest och bidrog sålunda
mäktigt att konsolidera den katolska kyrkan i
Tyskland. Jfr Pfülf, "Cardinal v. G." (1895-96).
E. Bg.

Geissler [ga’js-], Heinrich, tysk
instrument-makare, ’f. 1814, d. 1879, började
1846 arbeta i sitt yrke i Nederländerna och
bosatte sig 1854 i Bonn. Genom sina förträffligt
arbetade instrument vann G. stort anseende som
glasblåsare för vetenskapliga ändamål. Hans
viktigaste uppfinning äro de efter honom
benämnda Geisslerska rören. I samband med denna
uppfinning gaf han åt kvick-silfverluftpumpen
en ny form, lämpad för noggranna vetenskapliga
undersökningar.

Geisslerska rör, fys., efter glasblåsaren
H. Geissler (se denne) uppkallade glasrör af
växlande form med insmälta metallelektroder,
innehållande någon förtunnad gas. Geisslerska
rör begagnas särskildt för undersökning af
gasspektra.

Geissospe’rmum Allem., bot. farm., växtsläkte af
fam. Apocynaceæ med 2 arter (träd) i tropiska
Syd-Amerika. Barken af G. læve Baill. lämnar
drogen Corlex Pereiro, som innehåller alkaloiden
pereirin och användes som febermedel. G. L-m.

Geist [sv. utt. gä’jst], ty., ande, själ,
intelligens, eld, eldigt sinne, inspiration,
hänförelse; högfärd.

Geistingen [ga7]-], stor fabriksby i preussiska
reg.omr. Köln. Omkr. 1,400 inv. (i kommunen 6.352
inv. 1900). Tillverkning af landtbruksmaskiner,
motorer, motorvagnar m. m.

Geistinger [ga’j-], Marie, österrikisk
skådespelerska, f. 1836 i Graz, d. 1903 i
Klagenfurt, uppträdde från 1852 i Wien, Berlin,
Hamburg och Eiga samt förvärfvade sig efter 1865
i Wien hederstiteln af "alla operettsångerskors
drottning", framför allt genom sin graciösa
framställning af Sköna Helena och Storhertiginnan
af Gerolstein. Äfven i talpjäser uppträdde hon
(bl. a. som Kamelia-damen, Adrienne Lecouvreur,
Medea samt i Anzen-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:46:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbi/0455.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free