- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 9. Fruktodling - Gossensass /
877-878

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Geirröd ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förvärfvade stor skicklighet i latinska språkets
behandling, blef kansler hos påfven Urban II och
senare kardinal. På synoden i Rom 1116 stödde
han Paschalis II:s mera försonliga politik
i investiturfrågan gentemot det oförsonliga
partiet. Omedelbart sedan han efter Paschalis’
död 1118 valts till påfve, tillfångatogs han
af Cencius Frangipani, men blef snart åter
frigifven. Vid underrättelsen om G :s val
ryckte kejsar Henrik V, missnöjd öfver att valet
företagits utan hans medverkan, i ilmarscher mot
Rom. G. flydde då till Gaëta, där han mottog
vigning. Sedan kejsaren förgäfves sökt med
G. komma till en förlikning i investiturfrågan,
uppsatte han Mauritius Burdinus, ärkebiskop
af Braga, till motpåfve under namnet Gregorius
VIII. Sedan G. bannlyst kejsaren, återvände han
efter dennes af tåg till Rom, men måste snart
åter fly, denna gång till Frankrike, där han 1119
holl en synod i Vienne. Därifrån begaf han sig
till Cluny, där han 18 jan. s. å. afled. Litt.:
Langen, "Geschichte der römischen kirche
von Gregor VII. bis Innocens III." (1893).
T. H-r.

Gelasius a Sa’ncta Catharina. Se Dobner.

Gelatin [ʃelatīn; af lat. gelare, bringa till
stelning]. Se Lim.

Gelatina caragheen [-gin]. Se Caragheen.

Gelatindynamit [ʃel-]. Se Dynamit, sp. 1168.

Gelatinera [ʃel-; se Gelatin], kem., öfverföra
ett löst kolloidalt ämne (sol) till det fasta,
geléartade tillståndet (se Gelé). I det dagliga
lifvet åstadkommes gelatinering vanligen genom
afkylning af limhaltiga vätskor, såsom buljong,
fiskspad eller pektinhaltiga fruktsafter
(fruktgelé). H. E.

Gelatineradt bomullskrut [ʃel-]. Se Bomullskrut,
sp. 1061.

Gelatinglycerin [ʃel-], bot., ett
inbäddningsmedel för mikroskopiska preparat,
bestående af en blandning af i vatten upplöst
gelatin, glycerin och något antiseptiskt
ämne, såsom karbolsyra, kamfer eller tymol.
G. L-m.

Gelatinkapslar [ʃel-]. Se Lim.

Gelatinkräfta [ʃel-], med. Se Kräfta.

Gelatinplåt [ʃel-] 1. Bromsilfvergelatinplåt. Se
Fotografi, sp. 991.

Gelbholz [ge’lbhålts], ty. Se Gulholts.

Gelcich [geltsitj], Eugen, österrikisk
nautiker, f. 1854 i Cattaro, direktör för
navigationsskolorna i Cattaro, Lussinpiccolo
och Trieste, 1898 direktör för handels-
och nautiska akademien i Trieste och 1902
centralinspektor för den kommersiella och
nautiska undervisningen i Österrike vid
undervisningsministeriet i Wien. Den 1897
genomförda reformen af navigationsskolorna är
till största delen hans verk. Utom afhandlingar
i facktidskrifter (bl. a. Kritische studien
zur Colnmbusgeschichte
, i "Zeitschrift
d. gesellschaft f. erdkunde") har han
bl. a. författat Theorie des schiffsmagnetismus
etc. (1878), Grundzüge der physischen
geographie des meeres
<1881), Kartenkunde
(med Sauter, 1894, 3:e uppl. 1901; i "Sammlung
Goschen"), Die astronomische bestimmung der
geographischen koordinaten
(1904; 7:e delen af
Klars "Erdkunde") samt handböcker i urmakarkonst.
Wbg.

Gelderland [che’l-], ty. Geldern, provins i
Nederländerna, omgifven af Zuiderzee, Overijssel,
Westfalen, Rhenprovinsen, Limburg, Nord-Brabant,
Syd-Holland och Utrecht. 5,081 kvkm. 620,363 inv.
(1906), 122 inv. på 1 kvkm., däraf 2/3
protestanter och 1/3 katoliker. Landet vattnas
af floderna Maas (gränsflod mot Nord-Brabant)
och Rhen med dess mynningar: Waal, Lek och
Ijssel (med tillflödena Oude Ijssel och Berkel)
samt flera kanaler. Landskapet Veluwe,
mellan Zuiderzee, Ijssel och Rhen, har några
lägre åsar och är ett magert geestland,
hvaremot Betuwe, mellan Maas och Waal,
är flackt och synnerligen bördigt. Af hela
arealen äro endast 24 proc. åker, medan 26
proc. äro ängs- och betesmarker, 24 proc. naken
hed och 15 proc. skogsmark. Hufvudstad är
Arnhem. Om G:s historia se Geldern.
(J. F. N.)

Geldern [ge’l-], fr. Gueldre. 1. Hertigdöme
i det forna Tyska riket, vid Nedre Rhen och
Ijssel, gränsade till Friesland, Westfalen,
Brabant, Holland och Zuiderzee. Det beboddes
ursprungligen af sigambrer och bataver,
sedermera af franker och utgjorde en del af
deras rike (af konungariket Austrasien). Efter
karolingiska rikets upplösning kom det till
Tyskland och bildade på 1000-talet tillsammans
med Wassenberg ett rikslän, som 1079 af Henrik
IV upphöjdes till grefskap. Efter grefve Gerhard
III
:s död sönderföll detta län i två delar,
af hvilka sonen Gerhard IV (1104–31) erhöll
endast G., med hvilket Henrik I (1131–82)
förenade Zutfen (1179). Rainald II (1320–43)
blef till belöning för de tjänster han gjort
kejsar Ludvig af Bajern upphöjd till hertig
1339. Det hertigliga husets manliga linje
(Geldern-Nassau) utdog redan 1371, då en häftig
arfsstrid utbröt (geldernska arfföljdskriget
1371–79) mellan två adelspartier, af hvilka det
ena hyllade Rainald II:s dotter Matilda, änka
efter grefve Johan af Kleve, och det andra den
sjuårige Vilhelm af Jülich, den aflidne hertigens
systerson. Den senares seger (1379) medförde
för en kortare tid G:s och Jülichs förening
till ett hertigdöme (1383–1423). Huset Egmont
erhöll 1423 genom arfsrätt G. och regerade
första gången t. o. m. år 1472, då G. jämte
Zutfen genom köp införlifvades med hertigdömet
Burgund. 1492 lyckades emellertid Karl af Egmont
(d. 1538) komma i besittning af sitt arfland,
men råkade därigenom med kejsar Karl V i en
långvarig strid, som först 1528 slutades genom
ett fördrag i Gorinchem, då G. förklarades för
kejserligt län. Mot nämnda fördrags bestämmelser
testamenterade Karl emellertid sitt land åt
hertig Vilhelm af Kleve-Jülich-Berg, hvilken
dock redan 1543 måste afstå sin nya besittning
till habsburgska huset. G. införlifvades då
definitivt med Nederländerna. Under nederländska
frihetskriget slöt sig en del af G., holländska
G
., 1579 till unionen i Utrecht, medan den andra,
spanska G., blef huset Habsburg trogen. Genom
westfaliska freden blef det holländska G.,
Nedre G. (se Gelderland), en af
Förenta Nederländernas provinser, medan den
andra delen, Öfre G., fortfor att tillhöra
huset Habsburg (Spanien). Genom freden i
Utrecht (1713) skiftades Öfre G. mellan
Preussen, Österrike och Nederländerna,
förenades under franska revolutionskrigen
genom frederna i Basel (1795) och Lunéville
(1801) till ett franskt departement, Roer, men
delades enligt Wien-kongressens beslut (1815)
mellan Preussen och Nederländerna. Jfr Nijhoff,
"Gedenkwaardigheden uit de geschiedenis van
Gelderland" (ny uppl., i 6 bd, 1851–75) och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:46:22 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbi/0457.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free