- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 9. Fruktodling - Gossensass /
907-908

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Genera ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

907

Generalkommando-Generalpoststyrelsen

908

1746 miste det sin betydelse
och upphörde 1771 som själfständigt
regeringskollégium, men upphäfdes först 1791.
-U- Ebg.

Generalkommando, krigsv., kallas vanligen
chefskapet för en tysk armékår, och chefen
benämnes vanligen kommenderande general. C. O. N.

Generalkommission [gen-] der gewerk-schaften
Deutschlands. Se Fackförening, sp. 1237.

Generalkoncessionen, kyrkohist. Se Evangeliska
unionen 2.

Generalkonfessor (af general, se d. o. 2, och
lat. confessor, biktfader). Se Birgittinorden,
sp. 457.

Generalkongregation (se Kongregation),
sammanträde, i hvilket alla medlemmarna af
ett konsilium, en synod o. s. v. deltaga;
generalkapitel (se Jesuitorden och Kloster).

Generalkonkurs. Se Konkurs.

Generalkonsistõrium. Se Consistorium
ecclesiasticum general e.

Generalkonsul. Se Konsul.

Generalkort. Se Sjok o r t.

Generalkrigskommissarie, chefen för
Arméförvaltningens civila departement,
hvilket handlägger de flesta ärenden
rörande utgifter från anslaget till fjärde
hufvudtiteln (se Arméförvaltningen).
C. O. N.

Generalkurs. Se Generaldistans.

Generalkvartermästare, senare äfven
öfver-stekvartermästare, fordom benämning
på den officer, som i fält hade ledningen
af en armés marsch och förläggning,
befästningars uppkastande och belägringars
utförande m. m. Titeln bars första gången i
Sverige af Arendt Asserij, som 8 juli 1579
fick beställning som generalkvartermästare
öfver allt krigsfolket i Livland. När senare
en fältfortifika-tionsstat anställdes vid
hvarje armé, blef generalkvartermästaren dess
chef, men fortfor att såsom sådan tillhöra
äfven generalstaben; och när slutligen en
fortifikationsstat upprättades äfven hemma i
landet, öfvergick benämningen också till dennas
främste man, och i Sverige kallades sedan chefen
för Fortifikationen så ända till 1812. (Jfr
Fortifikationen och Generalstab.) L. W:sonM.

Generalkvartermästarlöjtnant, ursprungligen
(i Sverige första gången 1579) benämning
på generalkvartermästarens närmaste man
och ställföreträdare, öfvergick sedan till
en officersgrad vid Fortifikationsstaten
med öfverstelöjtnants rang. Benämningen
utbyttes 1807 mot öfverstelöjtnant,
men i Ingenjörkårens fältmätuingsbrigad
upptogs den åter under åren 1811 och 1812.
L. W:sonM.

Generallandtmäterikontoret. Se L a n d t m ä-t
e r i.

Generallptsdirektör. Se Lotsstyrelsen.

Generallöjtnant. Se General 3.

Generalmajor. Se General 3.

Generalmarsch, krigsv., kallas den signal,
som enligt svenska tjänstgöringsreglementet
skall gifvas, då trupper skola göra sig
redo till uppbrott eller till samling
för visst ändamål, äfvensom signalen för
utförande af bajonettanfall. Denna signal
kan gifvas äfven af hela musikkåren. I
utländska arméer förstår man vanligen med
generalmarsch en larmsignal, genom hvilken
man kallar alla trupper att hastigt utrycka.
C. O. N.

Generalmili’tie-afräkningskontoret, förv.,
var, jämlikt 1719 års regeringsform,
en af de många underafdelningarna i
Kammarkollegium och benämndes från år 1734
Militie-1. Andra a f r ä k-ningskontoret.
Kbg.

Generalmönstring, krigsv., kallades den
mönstring, som förrättades af därtill af
K. M:t särskildt för hvarje gång förordnad
generalmönsterherre, biträdd af en på samma
sätt förordnad generalmönstringskommissarie,
senare af vederbörande arméfördelningschef
eller vapeninspektör, biträdd af regementets i
fråga auditör, för att undersöka personalens,
hästarnas och materielens tillstånd samt
äfven, huruvida manskapet åtnjutit sin
rätt. Generalmönstringen har sitt ursprung i de
vapensyner eller "munstringar", som alltifrån
14:e årh. höllos med frälset för att efterse
rustningstjänstens riktiga fullgörande. Sedermera
utsträcktes de till alla stående trupper,
när sådana upprättades. Efter det yngre
indelningsverkets genomförande af Karl XI
verkställdes noggranna mönstringar, som då fingo
benämningen generalmönstring, af konungen själf
eller af den generalsperson, som han därtill
utsåg. Småningom bestämdes, att generalmönstring
skulle hållas än hvart femte, än hvart tredje
år, äfven med värfvade trupper. Vid denna
förrättning, där landshöfdingen var närvarande
för att bevaka rote- och rusthållares rätt,
godkändes eller kasserades efter senaste
generalmönstringen antagna rekryter och
rcmonter, beviljades afsked för korpraler
och manskap, anmäldes pensionsberättigade
korpraler och mi.nskap till pension, godkändes
nyanskaffad mundering o. s. v. Till hvarje
generalmönstring upprättades utförliga
generalmönsterrullor, hvilka utgöra den bästa
källan för våra regementens historia, och själfva
förrättningen egde rum med stor ceremoni. 1887
blefvo generalmönstringarna årliga för alla
indelta trupper, hvart tredje år återkommande
för värfvade, och tillvägagångssättet
jämte rullorna förenklades betydligt. 1905
afskaffades förrättningen, sedan åliggandet
att bevilja manskap afsked öfverflyttats till
regementscheferna. - Äfven med flottans manskap
förrättades generalmönstring, med sjömans-
och skeppsgossekårerna hvart tredje år och vid
båtsmanshållen hvart femte på ofvan beskrifvet
sätt. I det från 1908 gällande reglementet
för marinen (Flottan och Kustartilleriet)
ha bestämmelserna om generalmönstring utgått.
C. O. N. H. W-l.

Generalorder, krigsv., kallas i Sverige alla
befallningar rörande armén och flottan, hvilka
vederbörande statsråd och departementschef
utfärdar "på nådigste befallning". Förr gafs
denna benämning äfven åt de befallningar,
som högste befälhafvaren för en armé utgaf.
C. O. N.

Generalpardon. Se Pardon.

Generalpaus, mus., en af alla medverkande
stämmor i ett tonstycke på en gång
gjord paus af mer än en taktdel.
A. L.*

Generalpostdirektör. Se Generalpoststyrelsen.

Generalpoststyrelsen, förv., svenska
postverkets centralförvaltning, till 1850
kallad öfverpost-direktörsämbetet, åligger,
jämlikt instruktion af 31 dec. 1902, att tillse,
det postverket uppehälles i ett med god ordning
och tidens förd-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 9 14:19:00 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbi/0472.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free