Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Generalrapport ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
organismernas synnerligen stora motståndskraft mot
alla de inverkningar, genom hvilka forskarna afse
att i försöksvätskorna döda allt i dem möjligtvis
befintligt lif. Om kritiken af försöksmetoderna
i detta ämne ha särskildt Pasteur och Tyndall
inlagt stora förtjänster. Om man
således hittills icke lyckats i försöken öfver
uralstring, är det å andra sidan ingalunda
afgjordt, att någon sådan icke kan ega rum
eller att den icke i verkligheten förefinnes,
ty idén om en uralstring innebär intet omöjligt
eller med vår nuvarande kunskap om naturen
oförenligt. Huruvida en uralstring under jordens
nuvarande geologiska utvecklingsskede kan ega
rum, därom veta vi icke något, lika litet som
vi med visshet kunna påstå, att en sådan under
någon tidigare geologisk period lär försiggått,
enär man ju också kan tänka sig, att de lefvande
varelsernas första frön från världsrymden kommit
till jorden med det kosmiska stoftet. Sistnämnda
åsikt har förfäktats af flera mycket betydande
författare, men lämnar obesvarad hufvudfrågan,
huru det vi kalla lif en gång uppstått. En
närmare redogörelse för denna och andra
hithörande hypoteser torde med så mycket större
skäl kunna underlåtas, som de dock knappast
kunna anses ega någon annan betydelse än den
att vara snillrika fantasier af snillrika män.
R. T-dt.
Generation (fr. generation, lat. generatio, af
genus, se d. o.), afling, alstring, afkomma,
släkte, släktled, mansålder.
Generationsväxling, zool., bot. Se
Fortplantning. Jfr Gall-löss och Gallsteklar.
Generatio spontanea. Se Generatio æquivoca.
Generativ (se Generation och Generera), som
hör till framalstringen, fortplantnings-. -
Generativ cell, bot. Se Pollen.
Generator, tekn. (lat., frambringare),
kraftkälla, begagnas vanligen som beteckning
dels på gasgenerator (se Generatorgas),
dels på elektrisk generator (se Elektriska
maskiner). Äfven en ångpanna kallas stundom
ånggenerator. G. H-r.
Generatorgas, tekn., gemensam benämning på
en del brännbara gaser, som tillverkas
för olika ändamål, såsom eldning af
glas-, tegel-, metallurgiska och andra
ugnar, eldning af ångpannor samt drift
af gasmaskiner. Generatorgaserna kunna
indelas i egentlig generatorgas (förr äfven
kallad Siemensgas), halfvattengas samt
vattengas. Samtliga generatorgaser framställas
i s. k. gasgeneratorer (gasalstrare) genom
förgasning (ofullständig förbränning) af kol.
Gasgeneratorn är en vertikal schaktugn, nedtill
begränsad af en rost samt upptill försedd med
en påfyllningsanordning för bränsle. Det i
generatorn införda bränslet kommer att hvila
på rosten, och så mycket bränsle måste alltid
finnas i generatorn, att bränslelagret alltefter
generatorns arbetssätt, bränslets beskaffenhet
m. m. har en höjd mellan O,5 till 2,0 m. Under
rosten finnas anordningar för införande af
förgasningsluft och eventuellt vattenånga,
och i generatorns öfre del är afloppet för de
bildade gaserna. Gasalstringen är grundad på
följande principer: Då luft kommer i beröring med
glödande kol, förbrännes kolet af luftens syre
till kolsyra enligt formeln C2+202 = 2C02. Härvid
frigöras 8,000 värmeenheter per kg. förbrändt
kol. Finnes emellertid kol i tillräckligt
öfverskott, d. v. s. om man tvingar de vid
första reaktionen bildade förbränningsgaserna
att ytterligare passera genom ett högt lager
glödande kol, sönderdelas kolsyran till koloxid
enligt formeln C2+2C02 = 4CO. Härvid bindas
åter 5,600 v. e. af det förut frigjorda
värmet, hvilket återfinnes i den bildade
koloxiden. Återstoden, 2,400 v. e. per kg. kol,
förlänar kolet i generatorn samt de bildade
gaserna en hög temperatur. Det med luften
tillförda kväfvet deltager ej i reaktionerna,
utan medföljer oförändradt. Den erhållna
produkten 5,35 kbm. "teoretisk generatorgas"
per kg. förgasadt kol har en sammansättning af
34,7 proc. koloxid och 63,3 proc. kväfve med
en värmeeffekt af 1,060 v. e. pr kbm. och en
temperatur af omkr. 1,500° C. Af de ofvan angifna
siffrorna framgår, att om det frigjorda värmet
kan tillgodogöras, processens verkningsgrad
teoretiskt är 100 proc. Då emellertid detta
värme vanligen går förloradt, blir processens
verkningsgrad teoretiskt 70 proc. I verkligheten
kommer verkningsgraden att utfalla 10 å 15
proc. lägre än den teoretiska, dels emedan en
del värme förloras genom ledning och strålning,
dels emedan en del kolsyra alltid passerar
osönderdelad genom generatorn, så att den
erhållna produkten, "egentlig generatorgas",
alltid kommer att innehålla några procent
af denna gas. För att tillgodogöra det
vid framställning af egentlig generatorgas
frigjorda värmet blandas förgasningsluften
med vattenånga, hvilken af de glödande kolen
sönderdelas i sina enkla beståndsdelar, väte och
syre, hvarvid syret förenar sig med kol till
koloxid enligt den slutliga formeln C2+2H20 =
2CO+2H2. Vid sönder-delning af l kg. vatten af
15° temperatur bindas 3,830 v. e., hvaremot
vid det frigjorda syrets förening med kol
till koloxid frigöras 1,600 v. e. Resultatet
blir alltså, att 2,230 v. e. per kg. vatten
bindas. Det värme, som vid tillverkning af
egentlig generatorgas frigjordes, kommer alltså,
då vatten tillföres med förgasningsluften,
att bindas genom vattnets sönderdelning. För
att vattnet skall sönderdelas enligt den ofvan
angifna formeln, måste processen försiggå vid
en temperatur, som ligger öfver 1,000° C.,
och detta bestämmer gränsen för den tillförda
vattenmängden. Under antagande af att det med
de bildade gaserna bortförda värmet användes
för att förånga förgasningsvattnet och alltså
åter tillföres generatorn, blir den teoretiska
vattenmängden 0,627 kg. per kg. kol, och man
erhåller 4,8 kbm. "teoretisk half vattengas"
med en värmeeffekt af 1,667 v. e. per kbm.,
innehållande 40,0 proc. koloxid, 16,7 väte och
43,3 proc. kväfve. Vid halfvattengasprocessen kan
alltså teoretiskt allt det bundna värmet i kolen
öfverföras till bundet värme i gasen, hvarför
den teoretiska verkningsgraden är 100 proc. Den
praktiska verkningsgraden blir emellertid äfven
vid halfvattengasprocessen 10 å 15 proc. lägre
än den teoretiska, beroende därpå, att en
del värmeförluster uppstår samt en del kolsyra
passerar osönderdelad genom generatorn. Dessutom
försiggår ej all vattensönderdelning enligt den
angifna formeln, utan en del af vattnets syre
förenar sig med kol till kolsyra enligt formeln
C2+4H20 = 2C02+4H2. Denna reaktion absorberar
en mindre värmemängd än den föregående samt
försiggår vid lägre temperatur. Som temperaturen
i generatorn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
