Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Generatris ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Gaseldning ställer sig därför i
många fall fördelaktigare än eldning med fast
bränsle. E. H-ck.
Generatris (lat. generatrix, alstrarinna),
mat. Se Alstringslinje och Direktris.
Generell, fr. général (lat. generalis, af
genus; se d. o.), som är eller tillhör genus,
allmän, allmängiltig. - Generell bestämning,
bestämning, som är gemensam för flera föremål och
tillhör det genus, under hvilket dessa höra. Vid
generella bestämningar gäller den axiomatiska
satsen, att allt, som utsäges (eller nekas) om
genus, det kan jämväl utsägas (eller nekas) om
de species och individer, som därunder höra. -
Generell odödlighet, den odödlighet, som,
enligt vissa panteisfciska åsikter, tillkommer
människan därigenom, att hon vid lifvets slut
uppgår i ett allmänt och endast befrias från de
tillfälliga inskränkningar, som enligt denna
åsikt vidlåda henne såsom individ, hvaremot
allt det väsentliga hos henne fortlefver. Det
allmänna, hvari individen uppgår, är naturligtvis
ytterst det absoluta själft, ur-enheten i
världen, men så vidt det för detta är väsentligt
att uppenbara sig i ett människosläkte, brukar
dettas fortbestånd på ett eller annat vis
sättas i samband med den generella odödligheten,
hvarigenom denna anses skola blifva för individen
mindre afskräckande. Så lär man nu att, emedan
människonaturen, som en uppenbarelse af det
eviga, städse blir sig i det väsentliga lik,
skola de intressen, som lifvat en människa
under hennes individuella lif på jorden, så
vidt de varit värda att af människan omfattas,
evigt där fortlefva (Hegelianismens vänster). I
krassare former framträder läran då, när man
framhåller, att människan skall fortlefva i
sin afföda, eller att hennes odödlighet låge
däri, att hennes verk eller hennes minne skall
fortbestå bland människor, hvaraf konsekvensen
ytterst blir, att odödligheten likställes med ett
"odödligt namn" (yttersta vänstern). Antagandet
af den generella odödligheten utgår ytterst
därifrån, att naturanalogier blifvit
öfverflyttade på det personliga området.
L. H. Å.*
Generera (af lat. generare, alstra). 1. Tekn.,
alstra. Se Generator. - 2. Mat. En alstringslinje
eller generatris (se d. o.) säges vid
sin rörelse generera den yta, som utgör
den geometriska orten för generatrisen.
I. F.
Generificera (af lat. genus, släkte,
och facere, göra), sammanföra (arter) i
släkten, bilda släktbegrepp. - Generifikation,
sammanföring i släkten.
Generisk (fr. générique, af lat. genus, se
d. o.), som har afseende på ett släkte, släkt-,
t. ex. generiskt kännetecken, släktkännetecken.
Generositet [ fr. générosité; se Generös],
ädelmod, frikostighet.
Generoso, Monte, schweizisk
bergstock i Ticinoalperna, 1,701 m. hög, fyller
landskapen mellan Lugano- och Comosjön och
erbjuder en härlig utsikt öfver hela Alpkedjan
från Savojen till Bernina. Luftkurort. Sedan
1890 går en 9 km. lång bergbana från Capolago
vid Luganosjön till bergets topp.
Generös [fr. généreux, af lat. generosus,
eg. ädelboren], ädelmodig, frikostig, gifmild.
Gênes, franska namnformen för Genua (se
d. o.).
Genesaret (Gennesaret, efter den på västra sidan
belägna slätten Gennesar; i bibeln äfven kalladt
Kinneret, Kinnerot, Galileiska
sjön och Tiberias sjö; arab. Bahr Tabarîje),
insjö i norra Palestina, i en naturskön, men
numera ödslig trakt, i ö. och v. omgifven af berg
och kullar, i n. och s. af Jordandalen. Den är
20 km. lång och 8-9 km. bred; dess yta ligger
208 m. under Medelhafvets, och djupet är 50-
70 m., i norr t. o. m. öfver 250 m. Vattnet,
som stundom uppröres af häftiga stormar, är
tämligen klart och fiskrikt såsom på apostlarnas
tid; men vingårdarna och olivlundarna samt de
många folkrika städerna, som då gjorde sjöns
stränder så lifliga, ha försvunnit, och mycket få
fiskarbåtar synas numera på dess yta. Vid dess
stränder bodde de fleste af Jesu apostlar, och
där uppehöll sig ofta Jesus själf. Omgifningen
är nu mycket glest bebodd och sparsamt
odlad. Jfr E. Stave, "Sjön Gennesaret" (1892).
(E. S-e.)
Genesee, flod i Nord-Amerikas
förenta stater, rinner upp i norra Pennsylvania,
flyter i nordlig riktning genom staten New
York och faller ut i Ontario, 12 km. nedanför
Rochester, där den bildar nästan midt i staden
ett lodrätt, omkr. 30 m. högt fall och något
längre ned två andra fall, om resp. 8 m. och 26
m. Eriekanalen går där öfver floden i en 260
m. lång, 14 m. hög akvedukt. Äfven högre upp,
vid Eriejärnvägens öfvergång öfver floden,
finnas flera fall, de vackra Portagefallen,
resp. 21, 33 och 45 m. Flodens längd är 233 km.
(J. F. N.)
Genesios , Josef (grek.????),
bysantinsk historieskrifvare från 10:e årh.,
tillhörde den skara lärde, som kejsar Konstantin
VII Porfyrogennetos samlade omkring sig,
och till denne kejsare äro också G :s fyra
böcker Basileion biblia (Kejsarhistoria)
dedicerade. De behandla tiden 813-886. Som
G. själf tillhörde de politiskt aktiva kretsarna,
hade han rikligt tillfälle att använda muntliga
berättelser och traditioner, och dessa utgöra
också den förnämsta källan för hans arbete. Som
historiker är G. okritisk och tendentiös;
som ortodox är han särskildt partisk mot de
"bildstormande" kejsarna. Trots detta och
trots ett barbariskt och konstladt språk är
emellertid G:s verk som primär källa för
800-talets bysantinska historia af synnerlig
betydelse. Det finns lättast tillgängligt
i Mignes "Patrologia græca", vol. 109.
V. Lm.
Genesis (grek., uppkomst). 1. Skapelse,
uppkomst, ursprung, upprinnelse. - 2. Namn på
l Mosebok därför, att den bl. a. innehåller
en berättelse om världens och de första
människornas skapelse och första utveckling,
den s. k. "urhistorien" (kap. 1-11). Den
innehåller en ännu utförligare redogörelse
för Israels förfäders historia, den
s. k. "patriarkalhistorien" (kap. 12-50). I
den första delen hvilar innehållet till
stor del på mytologiska föreställningar,
hvilka Israel tagit upp från främmande folk
och påtryckt sin högre religiösa prägel. Den
andra delen innehåller en familjehistoria,
hvilken dock till icke ringa del torde vara att
uppfatta såsom en historia om stammar. Om bokens
sammansättning gäller i allmänhet detsamma som
den pentateuk-kritiska forskningen ådagalagt
ang. de öfriga Moseböckerna, nämligen att
framställningen är sammansatt af flera
källor. Jfr Pentateuken. E. S-e.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
