Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Génin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
935
Genomdragning-Genoveva
936
i dec. 1870, kan dock en
genombrytning vara berättigad.
C. O. N.
Genomdragning, krigsv., den förrättning vid
ett vaktombyte, då den gamla och den nya
vakten vid byte af plats, i flankmarsch,
på öppnade led marschera genom hvarandra.
c- °- N-
Genomföring, mus. 1. Den mellandel af i
sonatform hållna satser, i hvilken de förut
framförda hufvudtankarna (tema) fritt bearbetas,
utvecklas och sinsemellan kombineras i alltjämt
nya vändningar och modifikationer, genom motivens
ombildning o. s. v. (tematiskt arbete). Efter
genomföringen återupprepas i regel satsens första
del, med återvändande till tonikan. - 2. I fugan
hvarje temats lopp igenom de olika stämmorna (se
Fuga). Den kallas fullständig, om alla stämmorna
upptaga temat, i annat fall ofullständig. E. F-t.
Genomförsel. Se Införsel och T r a n s i t o.
Genomgående konossement. Se Ko n oss e- me n t.
Genomgående noter, mus., sådana för den
rådande harmonien främmande toner, hvilka
melodiskt förmedla öfvergången från en harmonisk
huf-vudton till en annan. De kallas regelbundna
(Iran-situs regularis), om de falla på svag
taktdel, oregelbundna (transitus irregularis,
växelnoter), om de falla på stark taktdel.
A. L.*
Genomgångar, miner., kallas de riktningar,
i hvilka kristaller med största lätthet kunna
delas eller kl y f vas. Den form, som begränsas
af genomgångsytorna, kallas grundform (Hauy)
eller, om man så vill, de primära molekularytorna
äro ytor för den största kohesionen. Genomgångar
uppmärksammades först af J. G. G a h n, som
fann, att kalkspat, i hvilken form den än är
kristalliserad, alltid kan delas genom slag, så
att en rombocdcr uppstår. Hos många kristaller
äro genomgångarna mycket tydliga, t. ex. hos
kalkspat, fältspater, koksalt, flusspat,
blyglans, gips, glimmer, hos andra, t. ex. augit
och fluorit, mindre tydliga, hos åter andra,
såsom granat och vesuvian, mycket ofullkomliga.
P. T. C.*
Genomgångsceller, bot. Se Endodermis.
Genomgångståg, järnv. Se D - z u g e.
Gendmgångsvagn, järnv. Se D-w a gen.
Genomkomponerad, mus., kallas en sångkomposition,
hvari textens olika strofer icke ha en gemensam
melodi, som omtages (såsom i den enkla visan),
utan äro försedda hvar och en med särskild
musik, lämpad efter det olika innehållet.
A. L.*
Genomluftningssystem, bot. Se C e 11 v ä f n a d,
sp. 1406.
Genomlysande, lys., är ett ämne, som visserligen
genomsläpper ljus, men utan att man genom
detsamma kan se det lysande föremålet. Detta
beror därpå, att ljuset på ett oregelbundet
sätt reflekteras och brytes antingen vid det
genomlysande ämnets yta, såsom förhållandet är
vid mattslipadt glas, eller inuti detsamma,
t. ex. i vatten, som är mycket uppblandadt
med luftblåsor eller på annat sätt grumladt.
K. L.*
Genomskinlighet och Genomskinlighetskoefficient,
fys. Se Dia f a n.
Genomslag. 1. Bergsv., den punkt, där två
mot hvarandra drifna grufarbeten (orter eller
sänkningar) träffas, så att direkt kommunikation
dem emellan vinnes. - 2. Elektrot., ett
elektriskt isolationsmaterials
genombrytande på grund af den elektriska
spänningen. Isolationsmaterial profvas på
genomslag genom att utsättas för en successivt
stegrad växelspänning af sinusform. Det
volttal, vid hvilket genomslag sker,
benämnes ämnets isolationshållfasfc-het.
1. Th. N-m.* 2. A. E-m.
Genomsläpplighet, landtbr., den egenskap
hos jorden, att den är öppen för luftens
inträngande och lätt genorntränglig för
nedsjunkande vatten. Genomsläpplighet i
måttlig grad är en fördelaktig egenskap, men en
starkt genomsläpplig jord blir lätt för torr.
H- J- DH>-
Genomtrampning, veter., en felaktig rörelseform
hos hästen, som består däri, att kotan vid steget
sänker sig alltför djupt mot marken. Genom en
dylik sänkning af kotan blir rörelsen visserligen
mjukare, men spänningen i böjsenorna på samma
gång betydligt starkare, och en alltför stark
genomtrampnirig kan därför lätt förorsaka en
försträckning (böjseneförsträckning, senklapp)
eller t. o. m. partiell bristning af dessa seuor,
hvilket i synnerhet lätt inträffar i hastigare
gångarter, t. ex. vid kupplöpningar. Vanligen
säges då, att hästen blifvit "nedbruten" eller
"brutit ned". E. T. N.
Genomväxling, bot. Se Diafys och Proli-f i k a
t i o n.
Genoude [fanod], Antoine Eugéne de, fransk
publicist, f. 1792 i Montélimar, d. 1849 i
Hyëres, studerade teologi, egnade sig från 1817
åt tidningspressen, uppsatte 1821 tidningen
"L’étoile", adlades 1822 och öfvertog 1823
"Gazette de France", där han, som vän till
Lamennais, förfäktade den allmänna rösträtten
och demokratien jämte legitirnismen. G. lät
prästviga sig 1836. 1846 blef han medlem
af deputeradekammaren. Han utgaf bl. a. en
bibelöversättning (1820-24, flera uppl.),
en öfversättning af kyrkofäderna ("Les përes
de l’église", 9 bd, 1837-43) samt La raison
du chrixlianisme (1834-35, flera uppl.), den
medelmåttiga kompilationen Histoire de France
(23 bd, 1844-48) m. fl.
Genova [djënåva], italienska namnformen för G e
n u a (se d. o.). - Genovësare, invånare i Genua.
Genovese fdjenåvëse], il p re t e, namn på den
italienske målaren B. S t r o z z i.
Genovesi [djenåvësi], Antonio, italiensk
filosof, f. 1712, d. 1769, var den förste,
som från den akademiska katedern begagnade
sig af italienska språket. Påverkad af Locke
och Leibniz, framställde han antimetafysiska
åsikter, som i mycket erinra om den sedan af Kant
utvecklade kritiska filosofien. På grundvalen
af sina filosofiska teorier sträfvade han för
en omgestaltning af de sociala och politiska
förhållandena i frisinnad och humanitär
riktning och var en af de förste, som i Europa
uppträdde som lärare i nationalekonomi. Bland
hans många skrifter må nämnas Elemenli di
scienze melafinicke (på lat. 1743; på it.,
i 5 bd, 1766) och Arte logica (på lat. 1745;
på it. 1766). S-e.
Genoveva (fr. Geneviéve), franskt helgon,
stadea Paris’ skyddspatronessa, föddes enligt
legenden omkr. 422 i Nanterre nära Paris af
fattiga föräldrar. Efter föräldrarnas död kom
hon vid omkr. 15 års ålder till Paris, där hon
tog slöjan. Vid hunner-invasionen i Frankrike
451 berättas hon genom sin förutsägelse om
fiendehärens snara undergång ha
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
