- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 9. Fruktodling - Gossensass /
939-940

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Génin ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

939

Genstämning-Gent

940

försättande i anklagelsetillstånd (l jan. 1792),
liksom äfven krigsförklaringen mot Österrike
(20 apr. s. å.). Han uppträdde ifrigt mot
hofvet och "den österrikiska kommittén",
men började efter 20 juni 1792 allvarligt
frukta det otyglade pöbelväldet i Paris. I
samverkan med andra deputerade från Gironde,
de s. k. girondisterna (se d. o.), sökte han
därför hjälpa konungen, som dock af-visade
deras bistånd. G. uppträdde med skärpa mot
septembermordens anstiftare och föröfvare samt
fordrade deras bestraffning. Som medlem af
nationalkonven-tet talade han mot Pariskommunen,
men röstade i processen mot konungen för
dödsstraff och vädjan till folket. Han uppträdde
med stor skärpa mot "Berget" både i konventet och
i försvarskommittén, som han tillhörde (jan. och
mars 1793), och yrkade på sammankallandet af
primärförsamlingarna. 2 juni 1793 blef han
jämte andra girondister häktad och anklagades
jämte dessa inför revolutionstribunalet, där han
holl ett glänsande försvarstal 24 okt. s. å.,
samt giljotinerades, ehuru intet annat än en
brefväxling med Du-mouriez kunde läggas honom
till last. G. var en nobel och upphöjd karaktär,
en stor begåfning och en utmärkt talare.
E. A-t.

Genstämning, jur. Se Genkärande.

Gent., förkortning för eng. gentleman,
gentlemen.

Gent [gent], fr. Gand, hufvudstad
i belgiska prov. Öst-Flandern, fordom i hela
grefsk. Flandern, ligger vid Lys’ förening med
Schelde samt genomskäres af flera flodarmar och
kanaler, hvilka dela staden i 23 öar, förenade
med hvarandra genom 63 större broar. Staden har
en ytvidd af 26,6 kvkm. och hade 1906 163,079
inv. och med förstäderna Ledeberg, S:t Amandsberg
och Gentbrugge öfver 200,000 inv. Det råder en
ovanligt stor numerisk öfvervikt af kvinnokönet
(1900: 115 kvinnor mot 100 män). Staden
innesluter många trädgårdar, öppna fält och
promenader. Från det i stadens midt belägna,
118 m. höga tornet Belfried (fr. Beffroi), byggdt
1183–1339, erbjudes en förträfflig utsikt öfver
staden och dess omgifningar. På dess 36 m. höga,
af gjutjärn förfärdigade spets är anbragt såsom
väderflöjel en 3 m. lång förgylld drake (från
1380). Tornet innehåller ett klockspel af 44
klockor. De inre stadsdelarna ha trånga och mörka
gator samt ålderdomliga hus, med trappgaflar,
utsprång och skottgluggar, men de yttre ett
modernt utseende, med breda gator och eleganta
hus. Bland torgen är Vrijdagsmarkt, på hvilket
grefvarna af Flandern plägade hyllas, det för
G:s historia betydelsefullaste, på detsamma
står (sedan 1863) en kolossalstaty af Jacob
van Arteveide; det vackraste torget är Kouter,
där det hålles blomstermarknad. Den förnämsta
af kyrkorna är katedralen, S:t Bavo, genom sin
inre utsmyckning en af de vackraste i Belgien. De
24 kapellen i koret och sidoskeppen innehålla en
mängd berömda målningar, bl. a. delar af bröderna
van Eycks ryktbara arbete, det s. k. Gent-altaret
(se Eyck). Kryptan i katedralen daterar sig från
941, koret byggdes 1274–1300. Af grefvarnas af
Flandern äldsta borg (från 9:e årh.) återstår
endast en hög, med skottgluggar försedd port,
Oudeburg l. ’s Gravenkasteel; af det senare
uppbyggda slottet, Prinsenhof, där Karl V
föddes, återstår endast en portbåge. Bland
öfriga byggnader må nämnas det gotiska
rådhuset (ej långt från Belfried), i hvars
tronsal pacifikationen undertecknades
1576, universitetsbyggnaden (från 1826),
justitiepalatset (1844), teatern (1848),
det till stadens försvar västerut 1822–30
anlagda citadellet. Märkvärdigt är det 1234
vid Brugesporten grundade Begynhof, som 1874
flyttades till förstaden Mont S:t Amand (S:t
Amandsberg). Det är en liten stad för sig med
många små hus, 18 konvent och en kyrka, allt
omgifvet af murar och grafvar och bebodt
af omkr. 700 beginer, hvilkas uppgift är
religiösa öfningar och barmhärtighetsverk och
som mestadels sysselsätta sig med sömnad och
spetsknyppling. Af verkliga kloster hade G. 1901
50 med 1,917 inv., däraf 1,468 kvinnor. – G. är
säte för en biskop och en appellationsdomstol
för hela Flandern. De förnämsta anstalterna
för vetenskap och konst äro det 1816 inrättade
universitetet (med fyra fakulteter), med hvilket
äro förenade en teknisk skola, en konst- och
industriskola samt en École normale des sciences
(utbildningsanstalt för gymnasiallärare) och
det forna stadsbiblioteket (med omkr. 350,000
bd), vidare en botanisk trädgård (från 1797), en
zoologisk trädgård (från 1852), en konstakademi,
ett musikkonservatorium, ett landsarkiv
m. fl. G. är rikare på välgörenhetsanstalter
än någon annan stad i Belgien (barnbördshus,
hittebarnshus, det stora borgarhospitalet
Byloke). – Ehuru G. uti industriellt hänseende ej
intager samma plats nu som i 14:e och 15:e årh.,
då det räknade 40,000 väfvare, har det dock ännu
ganska viktiga manufakturer. De viktigaste äro
bomullsspinnerier, linspinnerier, bomulls- och
linneväfverier, kattuntryckerier, garfverier,
sockertillverkning, järn- och metallindustri,
tillverkning af papper, tobak, kemikalier
m. m. Storartad är trädgårdsodlingen i och
kring G., och dess blomsterhandel sträcker sig
öfver hela Europa och Förenta staterna. Äfven
G:s öfriga handel är betydlig. Genom en 25
km. lång kanal, som är 17 m. bred och 8,75
m. djup, står G. i förbindelse med hafvet
(i Terneuzen vid Scheldes mynning); ea annan
kanal förenar Lys med kanalen mellan Bruges
och Ostende. Stadens fyra hanmbassänger upptaga
30 har och ha en kajlängd af 4,405 m., men man
håller på att utvidga dem. 1901 inlöpte 1,133
fartyg om 716,723 ton. – G. omtalas först i
7:e årh. och vann mot slutet af medeltiden
stor blomstring. Denna tillintetgjordes
under nederländska frihetskriget. Under
1800-talet, i synnerhet efter införandet af
bomullsindustrien, har staden åter rest sig.
(J. F. N.)

Historia. G. omnämnes redan i 7:e årh., och
dess handel fick under medeltiden från 11:e
årh. starkt uppsving genom stadens gynnsamma
läge. Mot sina herrar, grefvarna af Flandern,
gjorde sig de myndige borgarna ofta med vapenmakt
gällande, framför allt under Jakob van Artevelde
och hans son Filip van Artevelde (se d. o.). Den
förre förjagade grefve Ludvig af Nevers (1338)
och utöfvade som stadens styresman,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:46:22 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbi/0488.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free