Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Geografiska namn ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
svarande sällskapet har en geografisk sektion,
föranstaltat geografiska kongresser. Italien
hade sin första geografiska kongress i Genua
1892 i samband med Columbusfesten.
Geografiska namn. Se Ortnamn.
Geografiska sällskap, föreningar, som bildats för
att befordra den geografiska vetenskapen. Det
äldsta, det 1788 i London bildade sällskapet
African association, riktade sin verksamhet
endast på forskningar i Afrika. Det första
egentliga geografiska sällskapet (Société de
géographie) stiftades i Paris 15 mars 1821,
genom Malte Brun och Barbié du Bocage. Därefter
följde sällskapet i Berlin 1828 och i London
1830. Sedan den tiden ha geografiska sällskap
uppstått i Europas flesta länder liksom i Amerika
och Asien samt nyligen äfven i Afrika. Alltefter
platsen, de ledande krafterna och dem till
buds stående penningmedel ha de geografiska
sällskapen utvecklat sig på mycket olika sätt;
många kunna verka endast i inskränkta kretsar,
andra gagna endast genom publikationer, under
det några kunna utrusta expeditioner och på
ett storartadt sätt ingripa i den geografiska
vetenskapens utveckling. Synnerligast under de
sista åren har de geografiska sällskapens antal
ökats. Af de europeiska staterna är det endast
Grekland, Turkiet och Serbien, som sakna ett
geografiskt sällskap. Frankrike hade 1904 27, af
hvilka det viktigaste är det ofvannämnda Société
de géographie i Paris, som räknar omkr. 2,000
medlemmar och har en inkomst af omkr. 72,000
frcs i årsafgifter, en kapitalförmögenhet af
150,000 frcs och 500,000 frcs i stiftelser. Det
utger sedan 1900 "La géographie. Bulletin
de la Société de géographie", som efterträdt
"Bulletin de la Soc." (1822–99) och "Compte
rendu des séances" (1882–99). –
Det förnämsta af alla geografiska sällskap är
Royal geographical society
i London (stiftadt 1830), som har öfver
4,400 ledamöter, en årsinkomst af 11,500 pd och
en kapitalförmögenhet af 25,700 pd. Det utgaf
1830–80 en "Journal" och därjämte fr. o. m. 1855
som bihang, sedan 1871 själfständigt månatliga
"Proceedings" (1879 sammanslogs med de senare
"Geographical magazine"). Dessa publikationer
ha fr. o. m. 1893 titeln "Geographical journal.
Including the proceedings of the R. G. S."
Genom de betydande understöd, som det lämnat
upptäcktsresande, har det inlagt
stora förtjänster om geografien, i synnerhet
om Afrikas utforskande, samt har därmed också
kraftigt bidragit till utvidgandet af Englands
kommersiella och politiska maktsfär. Intill
1884 var detta Englands enda geografiska
sällskap; sedermera ha ytterligare 6 andra
bildats, af hvilka det viktigaste är Royal
scottish geographical society (1884, 2,000
led.), som utgifver den värdefulla "Scottish
geographical magazine". –
Ryssland har 5
geografiska sällskap, af hvilka det förnämsta
är kejs. ryska geografiska sällskapet i
Petersburg (1845), med 1,196 led. 1901. Det
utger "Izvjestija" (Förhandlingar), sedan 1865,
"Ottjet" (Årsberättelse), sedan 1848, "Zapiski"
(Skrifter), 1846–59, 1867 ff. och har 6
själfständiga afdelningar i olika delar af
ryska riket, och några af dem ha i sin ordning
filialer. Det har inlagt stora förtjänster
särskildt om Asiens genomforskande och har
utgifvit en mängd skrifter, bl. a. Semenovs
geogr.-statistiska ordbok öfver ryska riket. –
Tyskland har 24. Det äldsta och förnämsta är
Die gesellschaft für erdkunde i Berlin (1828),
som utger (sedan 1866) "Zeitschrift" och
"Bibliotheca geographica" (sedan 1891); åren
1853–65 utgaf det "Zeitschrift für allgemeine
erdkunde". Det räknade 1907 1,236 led. och hade
en kapitalförmögenhet af 500,000 mk. Dessutom
finnas i Berlin Berliner gesellschaft für
anthropologie, ethnologie und urgeschichte
(1869; 660 led.), som utger "Zeitschrift
für ethnologie", Deutsche gesellschaft für
anthropologie, ethnographie und urgeschichte
(1870; 2,000 led.), som utger "Archiv" etc.,
Zentralverein für handelsgeographie etc. (1878;
5,000 led.) m. fl. besläktade föreningar. Af
de andra tyska geografiska sällskapen märkas
sådana i Frankfurt a. M. (1836), Leipzig (1861),
Dresden (1863), München (1869), Bremen (1870),
Hamburg (1873), Jena (1882), Köln (1887),
Strassburg (1897) m. fl. –
Österrike-Ungern
har 4 geografiska sällskap, viktigast
är K. k. geographische gesellschaft i Wien
(1856) med 2,000 led. Det utger "Mittheilungen"
(sedan 1856) och "Abhandlungen" (sedan 1899);
mest intresserar det sig för Orienten. –
I Italien finnas 5 sällskap; det största är
Società geografica Italiana i Rom (stiftadt
i Florens 1867, 1,000 led.), som utger en
"Bolletino" (sedan 1868) och "Memorie"
(sedan 1878). –
I Nederländerna finnes sedan
1851 Koninklijk instituut voor taal-, land-
en volkenkunde van Nederlandsch Indië i Haag,
hvilket utger "Bijdragen", och ett par andra,
yngre, i Amsterdam. –
I Danmark bildades 1876
det K. danske geografiske selskab, som sedan 1877
utger "Geografisk tidsskrift" (1877 under titel
"Det danske geografiske selskabs tidsskrift"). –
I Sverige, där man finner ett slags geografiskt
sällskap redan i det af T. Bergman m. fl. 1758
bildade Kosmografiska sällskapet i Upsala,
stiftades 15 dec. 1877 Svenska sällskapet för
antropologi och geografi (se d. o.) därigenom,
att det sedan 1873 bestående Antropologiska
sällskapet upptog äfven geografi på sitt program. –
1889 stiftades i Kristiania Det norske
geografiske selskab, som sedan 1889 utger
"Aarbog"; det har omkr. 1,250 led. –
I Finland
bildades 1888 Sällskapet för Finlands geografi
(se d. o.) och Geografiska föreningen
i Helsingfors, som utger dels "Tidskrift"
(sedan 1888), dels "Vetenskapliga meddelanden"
(sedan 1892). I Asien grundlades 1831 ett
geografiskt sällskap i Bombay, hvilket
1873 förenades med Royal Asiatic society i
London. Dess "Journal" behandlar hufvudsakligen
södra Asiens länder. (Jfr Asiatiska sällskap.) –
I Japen (Tokio) består sedan 1879 ett
geografiskt sällskap. –
I Afrika finnas sådana
i Kairo (1875), i Oran (1878), i Alger (1896;
jfr Afrikanska sällskap). –
I Amerika är det
äldsta sällskapet det i Rio de Janeiro (1838),
det näst äldsta det i Mexico (1839). Äfven
Argentina och Peru ha dylika sällskap. Inom den
nordamerikanska unionen finnas de i New York
(1852), i San Francisco (1881), i Washington
(1888), i Philadelphia (1891). I Australien
uppstod 1883 ett Royal geographical society of
Australasia i Sydney, med filialer i Melbourne
(1883), i Brisbane och Adelaide (1885). – Som
ett slags geografiska föreningar kunna äfven
turistföreningarna anses. – En förteckning
öfver geografiska och närsläktade föreningar med
angifvande af deras publikationer finnes i Haacks
"Geographen-kalender" (4:e årg., 1906–
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
