- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 9. Fruktodling - Gossensass /
1001-1002

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - George ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

lyckades bringa till stånd en mot Frankrike
riktad defensivallians mellan kejsaren,
kurfursten af Bajern samt de bajerska,
öfverhessiska och öfverrhenska kretsarna
(recessen i Laxenburg 1682; "Waldeckska
recessen"), "hans lifs största triumf",
som förskaffade honom furstetitel. I spetsen
för alliansens trupper bidrog han till Wiens
befrielse från turkarna (1683) och kämpade
sedermera i Ungern. Såsom generalkapten
kommenderade han 1688–90 holländarna mot
fransmännen, segrade 1689 vid Walcourt
(i Namur), men blef 1690 slagen vid
Fleurus. 1691–92 var han Vilhelm III:s
generalstabschef. Då G. afled sonlös, utslocknade
med honom huset Waldecks Eisenberglinje. Enligt
P. L. Müllers omdöme (i "Allg. deutsche
biographie") var G. "näst den store kurfursten
måhända den bäste man, som Tyskland då egde". Jfr
Erdmannsdörfer, "Graf Georg Friedrich von
Waldeck, ein preussischer staatsmann" (1869),
och P. L. Müller, "Wilhelm III von Oranien und
Georg Friedrich von Waldeck" (2 bd, 1873–80). –
En kusin till G., grefve Josias af Waldeck,
och en annan frände, grefve Johan af Waldeck,
tjänade samtidigt med honom i svenska hären, den
förre som öfverste, den senare som generalmajor.

b) G. Viktor, furste af Waldeck-Pyrmont, f. 1831,
d. 12 maj 1893, efterträdde 1845 sin fader,
Georg Henrik Fredrik, och öfvertog 17 aug. 1852
själf regeringen. Genom accessionsfördraget
af 18 juli 1867 och militärkonventionen af
6 aug. s. å. öfverlät G. (från och med 1
jan. 1868) åt Preussen den civila och militära
förvaltningen af furstendömet. G. förmäldes
26 sept. 1853 med Helena af Nassau (f. 1831,
d. 1888), en syster till änkedrottning Sofia af
Sverige, och fick med henne en son, Fredrik
(f. 1865, sedan 1893 furste af Waldeck),
och fem döttrar, bland dem Emma (se d. o.),
änkedrottning af Nederländerna. 1891 gifte han om
sig med prinsessan Lovisa af Glücksburg (f. 1858).

1–7. (V. S–g.) 8 a. J. Th. W.

George [dʃå’dʃ], engelsk namnform för Georg.

George, Lake [lei’k dʃå’dʃ], sjö i nordöstra
delen af nordamerikanska staten New York,
s. ö. om Adirondack-bergen, 57 km. lång, 1–6
km. bred och ända till 120 m. djup. Sjön är 119
kvkm. stor, ligger 104 m. ö. h. och afflyter
vid nordöstra ändan till den 74 m. lägre Lake
Champlain. Sjön omgifves af skogbevuxna berg, som
mångenstädes stupa brant i vattnet, och har 250
öar och holmar. Den besökes mycket om sommaren
af turister och är omgifven af en mängd hotell.

George [dʃå’dʃ], kustfort i Skottland utanför Inverness.

L. W:son M.

George [ge’årge], Leopold, tysk filosof,
f. 1811, d. 1874 som professor i filosofi
i Greifswald. I sin filosofi visar han
sig påverkad af Hegel och Schleiermacher,
hvilkas åsikter han på ett originellt sätt
förbinder med hvarandra. Skrifter:
Über princip und methode der philosophie (1842),
System der metaphysik (1844),
Die fünf sinne (1846),
Lehrbuch der psychologie (1854),
Die logik als wissenschaftslehre (1868) m. fl.

–e.

George [dʃå’dʃ], Henry, nordamerikansk
nationalekonomisk skriftställare och agitator,
f. 2 sept. 1839 i Philadelphia, d. 29 okt. 1897 i
New York, företog i sin ungdom vidsträckta resor,
arbetade en tid som typograf i sin födelsestad och

begaf sig 1858 till Kalifornien för att söka sin lycka
som guldgräfvare. Men han hade ingen framgång
och egnade sig åt tidningsmannayrket, inom
hvilket han ådagalade stor skicklighet. 1871
uppsatte han "San Francisco post" och därefter
ett billighetsblad. Sedan han innehaft ett
par kommunala tjänster, flyttade han från
San Francisco till New York, där han var
verksam bl. a. som redaktör för veckotidningen
"Standard". Såsom "det förenade arbetarpartiets"
kandidat till borgmästare i New York vid
valet 1886 samlade han en öfverraskande hög
minoritetssiffra. Han var "nominerad" till samma
kandidatur, när döden träffade honom.

illustration placeholder


G. utvecklade utomordentlig energi som
skriftställare och talare; i sistnämnda egenskap
korsade han Förenta staterna och Canada i olika
riktningar, besökte flera gånger Storbritannien
och Irland samt 1890 Australien och Nya Zeeland.
Bland hans skrifter märkas
Our land and land policy (1871),
Progress and poverty (1879; "Framåtskridandet och fattigdomen", 1884),
hans förnämsta arbete,
The irish land question (1880),
Protection or free trade (1886; "Protektionism eller frihandel?", 1888),
The condition of labor (1891; "Den sociala grundorätten", 1907),
ett öppet bref till påfven Leo XIII som
svar på dennes encyklika i arbetarfrågan,
The science of social problems (1898).
Jordfrågan var hufvudtemat i G:s verksamhet. Han
betraktade det sociala spörsmålet icke som ett
produktions-, utan som ett fördelningsproblem.
Samtidigt med att framåtskridandet ökade jordräntan,
utgjorde den oinskränkta privata eganderätten
till denna ränta orsaken till fattigdomen och
de sociala missförhållandena i allmänhet. Botemedlet
däremot låge i jordräntans konfiskering.
Utgångspunkten för detta G:s stora reformprogram
är det skarpa särskiljandet mellan å ena sidan de
värden, som utgöra resultatet af enskildas
ansträngningar, och å andra sidan de värden, hvilka
skapats af samhället själft. På det sålunda
samhällsskapande "nakna jordvärdet" (unimproved
value
), men icke å det värde, som uppstått
genom nedlagdt kapital och arbete, skulle läggas
en skatt, så långt som möjligt motsvarande den på
samma "nakna värde" uppkomna jordräntan. Enär denna
skatt komme att vara tillräcklig för fyllande af
alla samhällets behof, skulle alla andra skatter
upphäfvas i sammanhang med införandet af denna
enda (single tax). Privatkapitalet skulle
förbli oantastadt, och den privata innehafvande-
och bytesrätten till jorden skulle bibehållas.
G. sökte bevisa, att denna stora omläggning af
skattesystemet skulle enormt öka samhällets
produktionsförmåga. Kapital, arbete och företagsamhet
komme ej längre att lida af en tryckande skattebörda,
och medan skatt på kapital inskränkte detta, kunde
skatt på jordvärdet icke medföra inskränkning af
själfva jorden. Genom "single tax" komme jorden
att blifva bättre åtkomlig för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 01:55:18 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbi/0519.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free