- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 9. Fruktodling - Gossensass /
1015-1016

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Georgijevsk ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1015

Geotrupes-Gepider

1016

endast hos rötter under längdtillväxt. Den
beror därpå, att rotens öfre, från jordytan
vända sida tillväxer starkare än den undre. Vid
böjningen utvecklas en icke obetydlig kraft. Den
växande rotspetsen iörmår t. ex. nedtränga i
kvicksilfver, därvid öfver-vinnande ett motstånd
mycket större än rotspetsens egen vikt. Negativt
geotropiska äro i regel upprätt

Geotropisk böjning hos en horisontellt lagd
groddplanta

(a-ö) af ärtväxten Pisum. Stängeln (s)
har under det

fortsatta växandet böjt sig uppåt till a1, roten
(r) nedåt

till &1.

växande organ, såsom stammar, blomskaft
etc. Äfven här visar sig den geotropiska
böjningen starkast i de delar, där en liflig
längdtillväxt försiggår. Men äfven äldre
stammar förmå utföra geotropiska rörelser. Så
t. ex. förmå barrträd, som af någon anledning
rubbats ur sitt vertikala läge, genom böjning
af stammen intaga sin ursprungliga upprätta
ställning. Äfven denna böjning försiggår genom
olikformig tillväxt. Diageotropiska äro många
grenar och rotgrenar af första ordningen,
som bilda en sned vinkel mot tyngdkraftens
riktning. Bland dia-geotropiska organ märkas
särskildt de transversalt geotropiska, som
växa horisontellt, t. ex. många rotstockar
(Gonvallaria Polygonatum). En egendomlig form
af geotropism, lateralgeotropism, utmärker
slingerväxter. För att påvisa, att det är
tyngdkraften, som reglerar de geotropiska
rörelserna upphäfver man tyngdkraftens ensidiga
inverkan genom att placera de växter, som skola
studeras, å en vertikal skifva, som långsamt får
rotera (kl i n ost a t, se d. o.). Härigenom
utsättas organen för en liksidig inverkan af
tyngdkraften, hvarigenom alla böjningsfenomen
undvikas. Eötter och skott hos groddplantor,
placerade å en dylik roterande skifva, växa i
olika, sinsemellan obestämda riktningar.

Såsom förnimmelseorgan för tyngdkraften har
man i senare tid ansett sig kunna tolka små
stärkelsekorn, som finnas i geotropiskt retbara
organ (statoliter). Dessa förändra i cellen sitt
läge, alltefter organets läge, och utöfva därvid
ett tryck å cellens proto-plasmaskikt. Någon full
enighet i denna fråga har man emellertid ännu
icke nått. Hos rötter finnas dessa stärkelsekorn
i rotspetsen, där man sedan gammalt vet, att
tyngdkraftsförnimmelsen försiggår.

Geotropismen uppdagades först af engelsmannen
Thomas Andrew Knight 1809. Genom att fästa
groende frön i kanten på en snabbt roterande
vertikal skifva ersatte han tyngdkraften med
centri-fugalkraften. Rötterna växte då in mot
skifvans centrum, stammarna från densamma.
H. .Un.

Geotrupes, zool. Se T ord y f lar.

Gepa’rdsläktet 1. Jaktleopardsläktet, Cynailurus,
zool., ett rofdjurssläkte hörande till fam.

kattdjur (Felidæ). Sitt latinska namn,
som betyder "hundkatt", ha dessa kattdjur
fått, enär de i några afseenden ha fått
ett hundlikt yttre. Sålunda äro klorna ej
fullständigt indragbara såsom hos kattsläktet,
utan utsatta för nötning liksom hos hundar och
många andra rofdjur. Lemmarna äro längre än hos
flertalet kattor. Bortsedt dessutom från några
egendomligheter i skallens och tändernas byggnad,
öfverensstämmer gepardsläktet med kattsläktet. I
allmänhet antages numera ej existera mer än en
art, gepard, cheetal. fahhad, C. jubatus, smärt,
med korta och breda öron, pälsen sträf och delvis
långhårig, ofvan röd- eller gulaktig med

mörkare fläckar, under hvitaktig. Hufvud och
bål äro omkr. 125, svansen 75 cm. lång. Djuret
lefver i större delen af Afrika och i sydvästra
Asien ända till Central-Indien. Medan geparden
i Syd-Afrika vanligtvis jagas å stäpperna,
äro i Indien isolerade bergstrakter dess
favorituppehållsorter. Hvarjehanda däggdjur
(antiloper, hjortar, harar m. m.) äro dess
byte; däremot uppgifves den ej anställa större
förödelse bland husdjuren, och människan
angriper den aldrig. Ifrån flertalet kattor
skiljer den sig därigenom, att den gärna jagar
parvis eller i smärre flockar. I fångenskap
blir geparden lätt tam. I Indien och Persien
dresseras den till jakt på antiloper m. m.
L-e.

Gephy’rei, zool. Se Stjärnmaskar.

Gepfder, en östgermansk, goterna nära stående
folkstam, som, vid goternas utvandring (i
senare hälften af 2:a årh.) från trakterna vid
nedre Weichsel till’Svarta hafvets kustland,
kvarstannade på ön "Gepidaios" (Weichseldeltat),
men slutligen äfven-ledes utvandrade i sydöstlig
riktning. I trakten af Karpaterna besegrade
de under sin konung F a s t i d a i midten af
200-talet en annan östgermansk stam, burgunderna,
som utvandrat dit från Pommern och Bornholm,
hvilket nederlag sannolikt föranledde Bornholms
kort därpå inträffade affolk-ning, i det de
besegrade burgunderna erhöllo förstärkning
genom en ny utvandring från denna ö (se Stjerna,
"Bidrag till Bornholms befolkningshistoria under
järnåldern", 1905). Men då gepiderna omedelbart
efter segern sökte bemäktiga sig Dacien (se
d. o.), besegrades de själfva af goterna. Vid
hun-nernas infall i Europa (375) underkufvades de
af dessa och måste följa Attilas (se d. o.) tåg
(451) till Gallien. Efter Attilas död (453)
gjorde de sig emellertid under sin konung A r d æ
r i k oberoende och upprättade ett mäktigt rike i
sydöstra Ungern och Siebenbürgen. Där utkämpade
de med ett annat germanfolk, langobarderna
(se d. o.), väldiga strider,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 18:27:46 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbi/0526.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free