- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 9. Fruktodling - Gossensass /
1055-1056

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Germanoman ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

lOöõ

Gerner-Gernsheim

1056

men utan skolning, åt språkstudier samt utgaf
det .egendomliga arbetet Der gottesbegriff der
alten ægypter dargestellt in einem studienentwurf
Über die idee von dem göttlichen schöpfer, dem
menschen und der sprache mit einem schlüssel bei
studien in -dogmatischer hierographie (1905)
med bilagan Die dynastische jreimaurerei
der alten ægypter etc. (s. å.). G. lämnade
den ekonomiska grundvalen till den 1889
uppsatta Stockholmstidningen. I början af
1893 sålde han denna till ett aktiebolag,
och s. å. drog han sig tillbaka äfven från sin
öfriga affärsverksamhet, i det att tryckeriet
såldes till Iduns tryckeriaktiebolag och förlaget
genom köp öfvergick till W. Landgren, som lämnade
affären till C. & E. Gernandts förlagsaktiebolag
(uppkalladt efter de störste delegarna, G :s
söner ? h r i s t i a n och Ernst G.). Detta
bolag utgaf 2 bd supplement till Nordisk
familjebok (1895-99) och ett ej ringa antal
arbeten i modern skönlitteratur (företrädesvis
Geijerstams romaner), men upphörde 1903.

2. Jane Elise Vilhelmina G.-Claine [klän],
den föregåendes brorsdotter, författarinna,
f. 4 okt. 1864 i Lund, gift 1893 med franske
konsuln Jules C l a i n e, har författat flera
samlingar noveller, F äta morgana och andra
berättelser (1893), Hella och andra historier
om kvinnor (1896), Det främmande landet (1898),
En hemlös och undra berättelser (1901) samt
romanerna Pampan (1900), I pagodernas land
(1903), När sjön går hög .(1905; 2:a uppl. 1908)
och Lifsmakter (1908). Fru G., som sedan sitt
giftermål varit bosatt utom Sverige, först på
Madagaskar, sedan i Argentina, Burma och på
Korfu, har på grundval af sina -erfarenheter
från vistelsen i de exotiska länderna lämnat
färgrika och åskådliga skildringar från folk och
länder, som sällan om ens någonsin lämnat motiv
för svenska författare. Det förnämsta intresset
vid hennes verk knyter sig likväl ej vid denna
geografiska .och etnologiska nyhet i ämnesvalet,
utan vid den fina och skickliga behandlingen
af psykologiska konflikter och kriser. Hon eger
stor människokännedom, och särskildt är hennes
återgifvande af unga kvinnors själslif mycket
lofordadt. Äfven rent tekniskt, där hon rönt
franskt inflytande, står hennes novellkonst
högt genom sin säkerhet och elegans. På det hela
taget af en utprägladt allvarlig läggning, har
fru G. äfven lämnat uddiga satiriska skildringar.
2. R-n B.

Gerner [ger-]. 1. Henrik Thomesen G., .dansk
biskop och författare, f. 1629 af skotsk
härkomst, d. 1700, blef 1656 präst i Birkeröd
i norra Själland. I mars 1659 deltog han i
planen att öfver-rumpla svenska besättningen
på Kronborg; men den misslyckades, och G. blef
f ängslad, underkastad tortyr .och dömd till
döden, men benådades genom konung Fredrik III
:s personliga ingripande. Dock måste G. sitta i
järn till fredsslutet (maj 1660) och erlägga en
stor lösen. 1690 blef han prost och 1693 biskop i
Viborg. Som författare tillfredsställde G. i hög
grad sin tids smak, och hans skrifter kunna till
följd af stilens ovanliga friskhet ännu läsas
med ett visst nöje. Detta gäller i synnerhet
om de moraliskpolitiska afhandlingarna De vises
oeconomia och De vises politica (1662). Vidare
utgaf han en postilla, Hellige dages hellige
tanker (öfver evangelierna 1684 och öfver
epistlarna 1693). Dessutom öfversatte han

Hesiodos (1670) och skref dikter om "Christian
V :s lykkelige Ilias eller landtog og Ulysses
eller sötog" (1681). Särskildt minnesvärd är
han som en af de förste, som gjorde modersmålet
till föremål för studium. I Ortographia danica
(1679) och Epitome philologiæ danicæ (1690)
ifrade han mot bruket af utländska ord, och om
rättskrifningen stred han med E. Pontoppidan och
Peder Sy v, som ville, att språkvetenskapliga
grunder skulle bli bestämmande för densamma,
under det G. häfdade språkbruket som dess
norm. - 2. Henrik G., den förres sonsons
son, dansk skeppsbyggare, f. 1741, d. 1787,
sedan 1772 verkmästare vid Holmen (kungl,
örlogs-varfvet i Köpenhamn). Under hans ledning
byggdes 25 större och 10 mindre krigsfartyg,
de bästa Danmark någonsin hade haft. G. blef
äfven mycket berömd för uppfinningen (1784) af
ett pumpverk för tömmandet af örlogsdockan. Se
P. F. Giödesen, "Mindeskrift om H. G." (1888).
E. Ebg.

Gerner. 1. A n d e r s G., ämbetsman, f. 18
nov. 1632 i Stockholm, d. 23 febr. 1683,
tillhörde en ursprungligen skotsk släkt, gjorde
vidsträckta utrikes resor såsom guvernör först
för grefve Gustaf Adolf de la Gardie, därefter
för två baroner Leijon-sköld, utnämndes 1665
till förste protokollssekreterare i kansliet
och valdes 1671 till politieborg-mästare i
Stockholm. Vid 1672 års riksdag var han talman i
borgarståndet. 1676 blef han adlad. - 2. Albrekt
G., den föregåendes son, krigare, f. 1681 eller
1682 i Stockholm, d. 29 sept. 1755 på Vängarn i
Uppland, blef 1704 volontär vid Lif-regementet
och deltog fr. o. m. detta år i Karl XII :s
krig. 1707 eller 1708 befordrades han till
kornett vid lifdragonerna och utmärkte sig i
slaget vid Holowczin genom att med lifsfara
rädda sitt regementes standar. I slaget vid
Poltava (1709) blef han tillfångatagen, deltog
i tsarens lysande intåg i Moskva och sändes
sedan till Sibirien. 1716 lyckades G., förklädd
till bonde, företaga en äfventyrlig flykt till
Archangelsk, hvarifrån han på ett portugisiskt
skepp begaf sig till Lissabon. Från Portugal
afreste han på svenskt fartyg till Göteborg,
uppsökte konungen i Ystad och aflade inför honom
berättelse om sina öden. G. blef då utnämnd till
kapten vid lifdragonerna (1716 eller 1717) och
deltog i de båda norska fälttågen samt därefter
i försvaret af Eoslagen mot ryssarna. 1747 blef
han öfverstelöjtnant vid Östgöta kavalleri och
erhöU 1752 afsked med öf-verstetitel. - Med
hans son, öfverste Jakob G., f. 1722, d. 1794,
utgick adliga ätten G. på svärdssidan.

Gernrode [ge’rnråde], stad och luftkurort i
hertig-dömet Anhalt, på norra sluttningen af
Harz, 230 m. ö. h. 2,966 inv. (1900). G. var
urspr, ett riksfurstligt nunnekloster (stiftadt
960). Den ännu bestående stiftskyrkan är ett
märkligt minne af medeltidens byggnadskonst.

Gernsbach [ge’rns-], stad i ’badensiska
kretsen Baden, vid Murg, 176 m. ö. h. 2,679
inv. (1900). Klimatisk kurort, öppen maj-slutet
af sept. Ln.

Gernsheim [ge’rnshajm], stad i Hessen,
prov. Starkenburg, vid Ehen. 4,133
inv. (1900). Staty af Peter Schöffer, som föddes
där 1502.

Gernsheim [ge’rnshajm], Friedrich, tysk
tonsättare och pianist, f. 1839 i Worms, utbildad
vid Leipzigs konservatorium, fick anställningar
i Saarbrücken (1861), Köln (1865) och Kotterdam

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:33 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbi/0546.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free