- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 9. Fruktodling - Gossensass /
1059-1060

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Germanoman ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1059

Gérondif-Gersdorf

1060

Ter. 15,787 inv. (1900). Biskopssäte. Märkligaste
byggnaden är katedralen (från 1500-talet),
en af de största gotiska kyrkobyggnaderna i
Spanien. - G. (lat. Gerunda) har i alla tider
ansetts för en mili-täriskt viktig punkt. Enligt
spanska historieskrifvare skall det ha utstått 25
belägringar (den märkligaste 1809, då det först
efter sju månaders motstånd under Mariano Alvarez
gaf sig, tvingadt af hungersnöd, åt fransmännen
under Augereau), men blifvit intaget endast
fyra gånger. G:s befästningar utgöras nu af en
bastionerad enceinte med delvis våta grafvar
samt flera detacherade fort på det staden
behärskande Kapucinerberget och ett sådant
på den n. om detta belägna Montjuich-höjden.
J. F. N. L. W:sonM.

Gérondif [jerådi’f], fr. (af lat. geru’ndium,
se d. o.), oböjlig fransk verbalform, som ändas
på -ant, förenas med prepositionen en (såsom
temporalt eller instrumentalt adverbial till
predikatet) och ofta förblandas med partidpe
present.

Geronimo de San Yuste [cherå’nimå de san jo’ste],
hieronymitkloster i spanska prov. Cåceres,
förstorat 1809 genom Soult. Det är historiskt
märkligt såsom den ort, där Karl I (V) efter
sin tronaf-sägelse tillbragte sina återstående
år och dog (21 sept. 1558).

Gero’nter (grek. ge’rontes, gamle män, de äldste)
kallades hos forntidens greker folkets ledare
eller förmän, åt hvilka den närmaste vården
om statens angelägenheter i mer eller mindre
vidsträckt omfång var anförtrodd. I det äldsta,
patriarkaliska konungadömet, sådant det skildras
hos Homeros, utgjordes geronterna af landets
yppersta män, hvilka genom högättad härkomst,
rikedom och personlig öfverlägsenhet voro
själfskrifna att bilda konungens omgifning
och med honom rådpläga rörande de offentliga
angelägenheterna. Någon viss ålder synes icke
ha varit föreskrifven, och icke heller var
gränsen skarpt uppdragen mellan konungens och
geron-ternas ömsesidiga myndighet. I Sparta
bildade under den historiska tiden geronterna
ett formligen organiseradt statsråd, kalladt
gerusi’a (lakon. geron-tira 1. gerochi’a)
och motsvarande romarnas senatus (af senex,
gammal man). Medlemmarna af denna rådsförsamling
voro 28, alla öfver sextio år, oansvariga och
af folket valda på lifstid. Ursprungligen var
denna gerusia ("de äldstes råd") afsedd att
bilda en motvikt mot konungamakten å ena sidan
och folkförsamlingen å den andra. Gerusian synes
under äldre tider ha hos sig förenat statsmaktens
väsentliga funktioner, men ofverflyglades
sedermera af eforatets tillväxande makt (se Ef o
r). Gerusian egde i vissa fall äfven domsrätt,
bl. a. vid anklagelser mot konungarna. Dessa
hade för öfrigt säte och stämma i rådet, och en
af dem förde ordet vid dess sammankomster. Ett
på liknande sätt inrättadt "äldstes råd" torde
ha förekommit äfven i öfriga, aristokratiskt
styrda, doriska stater, och särskildt var
detta fallet på Kreta, hvars geronter valdes
bland afgångna regenter eller s. k. k o s -mer.
A. M. A.

Geronto’xon (af grek. ge’ron, gubbe, och to’xon,
båge), med. 1. G. co’rneæ, lat. arcus seriilis,
en på fettvandling i hornhinnelamellerna
beroende ring-forrnig grumling i hornhinnan
(cornea), som på ett särdeles karakteristiskt
sätt förändrar ögats utseende. Parallellt med
hornhinnans periferi på ung. l mm :s

afstånd innanför densamma förlöper en l-l1/»
mm. bred, hvitgrå, ogenomskinlig ring, som
utåt periferien, inom centrum mera omärkligt,
med skarp gräns-öfvergår i normal - klar och
genomskinlig - hornhinneväfnad. Förändringen
uppträder ofta ho& äldre personer, vanligen
samtidigt i bägge ögonen, hos yngre personer
förekommer den endast undantagsvis. Då hela den
centrala delen af hornhinnan, förblir oförändrad,
minskas ej synförmågan. - 2. G. lentis, en viss
hos äldre personer förekommandeform af perifär
grumling i ögats lins. G. F-r.

Gerresheim [ge’rreshajm], stad i preussiska
reg.omr. Düsseldorf, Rhenprovinsen, vid
statsbanan, 6> km. ö. om Düsseldorf, med hvilket
det snart kommer att inkorporeras. 14,431
inv. (1905). Glasbruk (det största i Europa,
2,300 arb.), sidenväf-veri och annan industri.
(J. F. N.>

Gerris, zool. Se Vattenlöpare.

Gerröd. Se G e i r ro d.

Gers [jär]. 1. Biflod till Garonne i
Frankrike, Den rinner upp på Lannemezan-platån
(dep. Hautes-Pyrénées) och flyter igenom
det efter floden uppkallade dep. samt
Lot-et-Garonne. Längd 170 km. Floden
är vattenfattig. - 2. Departement i
sydvästra Frankrike, en del af landskapet
Gascogne. 6,291 kvkm. 231,088 inv. (1906), 37
på l kvkm. Folkmängden, som sedan 1840 varit
stadd i aftagande- (beroende på utvandring och
ringa nativitet), var 1866 295,692. Landet är
bergigt i s., hvarifråa mellan utgreningar
af Pyrenéerna, hvilka dock ej öfverstiga
400 m. höjd, smala längddalar utbreda, sig
strålformigt mot n., där de vidga sig till 5 å
7 km. bredd. Med undantag af en liten del i v.,
som vattnas af Adour, tillhör dep. Garonnes
flodområde. Dep. är företrädesvis jordbrukande
och producerar under vanliga år spannmål till
utförsel. Vinbergen lämna i allmänhet dålig
produkt, hvarför mesta vinet förvandlas
till brännvin ("armagnac"). Industrien
är obetydlig. Dep. indelas i 5
arrondisse-mang: Auch, Condom, Lectoure,
Lombez och Mi-rande. Hufvudstad: Auch.
(J. F. N.>

Gersau [ge’rsäu], by i schweiziska kantonen
Schwyz, vid Vierwaldstättersjön och södra foten
af Rigi, 444 m. ö. h. 1,450 inv. (1900). Mildt
klimat med skyddadt läge. Mycket besökt
luftkuranstalt,. besökt äfven af bröstpatienter
och öppen året om. Frekvens 2,000-2,500
gäster. G. var en själf-ständig republik, den
minsta i Europa (15 kvkm.), från 1390 till 1798^
då Napoleon upphäfde fristateu och förenade den
med dåv. kantonen Waldstätte. 1803 införlifvades
G. med Schwyz. J. F. N. L«,

Gerschom ben Jehuda, kallad Meor h a g o
l & ("exilens lykta"), betydande rabbinsk
personlighet, f. 960 i Lothringen, d. 1040 i
Mainz, genom-dref på en synodalförsamling
i Worms viktiga sociala bestämmelser
(takkanõt), hvilka sedermera erkändes som
bindande för alla judar i Europa. Till dessa
bestämmelser hörde bl. a. förbudet mot polygami.
G. K-n.

Gersdorf [gërs-]. 1. (N eu gers d or
f) By i kretsen Bautzen, konungariket
Sachsen, nära Böhmens gräns, med betydande
textilindustri samt fabrikation af redskap för
väfnadsindustrien m. m. och en folkmängd af
10,913 inv. (1900). - 2. By i sachsiska kretsen
Chemnitz. 7,007 inv. (1900). Stenkolsgrufvor,
tillverkning af trikåvaror, vantar m, m.
(J. F. N.>

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:19 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbi/0548.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free