- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 9. Fruktodling - Gossensass /
1069-1070

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gersdorff ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1069

Geryon-Geser

1070

af det konstitutionella systemet och
för Tysklands omdaning till en fast
förbundsstat. 1848 var G. ledamot af
nationalförsamlingen i Frankfurt. Redan
i aug. 1848 vände han sig nedslagen från
det politiska lifvet och sysselsatte sig
därefter nästan uteslutande med vetenskapligt
skriftställen. - G. slöt sig till Schlossers
skola och blef vägbrytande genom sin Geschichte
der poeti-schen nationalliteratur der deutschen
(1835- 42; 5:e uppl. med titel Geschichte der
deutschen dichtung, 1871 -74). I Grundzüge
der historik framlade han sitt vetenskapliga
program. 1849-52 utkom hans Shakespeare <4:e
uppl. 1872) och 1855-56 hans Geschichte des
19:ten jahrhunderts seit den wiener-verträgen
("Det nittonde århundradets historia ifrån
fördragen i Wien", 1863-65). Hans Einleitung
in die geschichte .des I9:ten jahrhunderts
("Inledning till nittonde århundradets historia",
1853, och "Inledning i det nittonde århundradets
historia", 1863), som utkom 1853, ådrog honom
en anklagelse för högförräderi, fivarifrån han
likväl frikändes. G. verkade också mycket för
att göra Handels musik populär i Tyskland och
utgaf 1868 ett arbete om Handel und Shakespeare,
ett bidrag till tonkonstens estetik. G :s
Hinterlassene schrijten utgåfvos 1872, hans
själfbiografi 1903 och hans brefväxling
med Dahl-mann och bröderna Grimm i 2 bd
1885-86. G. bidrog mycket till väckande af den
tyska nationalkänslan. Som Shakspere-kommentator
skattas han .särdeles högt. Se biografier öfver
G. af Lehmann (1871) och Gosche (s. å.) samt
Dörfel, "G. als historischer denker" (1904).
(C. H. H.)

Geryon 1. G e r y’o n e s (grek. Frjpvcbv,
Frjovovrjg i. FrjQvorevg, lat. Geryon),
grek. hjältes., ett tre-höfdadt vidunder,
son af Chrysaor och Kallirrhoë, härskare
öfver den i den yttersta västern i Oceanen
üggande ön Erytheia. Han dödades af Herakles,
hvilken af Eurystheus fått i uppdrag
att bortföra G :s sköna boskapshjordar.
A. M. A.

Ges, hamnplats vid Kaspiska hafvet. Se A s
t erabad.

Ges (G h e s), sammanfattningsnamn på flera
indianstammar i östra och inre Brasilien,
bl. a. botokuder, kaingang, shakleng, kayapo,
allakuä. üe tre sistnämnda äro undergrupper,
som omfatta flera stammar. De stå i regel
synnerligen lågt, känna ej konsten att göra
lerkärl och förstå ej att begagna sig af
flottar eller kanoter, ej heller använda de
hängmattor. Några gësfolk lefva fortfarande i ren
"stenålder". Af de indianstammar, som bebo östra
och inre Brasilien, äro gësfolken säkerligen de
ursprungligaste. De människokranier, som dansken
Lund funnit i grottor i Brasilien och hvilka
möjligen varit från en tid, då jättehögdjur
och andra nu utdöda stora däggdjur lefde
där, anser man vara af någon gësstam. Litt.:
Ehrenreich, "Archiv fur anthr." (1904, h. I).
E. N-d.

Gesa’nt, ty. gesandte(r], diplomatiskt
sändebud.

- Gesantskap, en gesants ämbete; en gesant och
hans biträden, legation, beskickning; dennas
lokal. Se Beskickning.

Geschenen [ge’-]. Se Göschenen.

Geschwo’rner [ge-], ty. (af schicören, svärja,
gå ed), förv., var i Sverige intill 1855
bergmästarens närmaste man och ställföreträdare
inom hvarje bergslag. Honom ålåg att öfvervaka
grufarbetets drift och efterse, att det gick på
"rätt bergsmansvis". Äfven i Norge är geschworner
titel på en tjänsteman, hvilken har till
åliggande att å det allmännas vägnar vaka öfver,
att de för bergshandteringen gällande lagarna
och bestämmelserna efterlefvas. Kbg. O. A. ö.

Geschä’ft [ge-], ty., affär (ofta i ringaktande
bemärkelse); göromål, sysselsättning, yrke.

Gese’lsehap [ge-]. 1. E du ar d G., holländsk
målare, f. 1814 i Amsterdam, studerade 1834-41
i Düsseldorf, d. därstädes 1878. Efter att ha
behandlat romantiska, bibliska och historiska
ämnen öfvergick han till genremåleriet,
målade Faust i sin studerkammare, Valenuns
död, Återfinnandet af Gustaf II Adolfs lik,
Wallensteinska soldaters nattkvarter i en kyrka
m. m. Han är representerad i flera tyska museer.

2. Friedrich G., den föregåendes son,
tysk målare, f. 1835 i Wesel, d. 1898 i Rom
(genom själfmord), utbildade sig i Dresden och
Düsseldorf, företrädesvis i dekorativt måleri,
och reste 1866 till Rom. Vid återkomsten slog
han sig ned i Berlin och blef 1882 medlem af dess
akademi. G :s största verk äro målningarna öfver
krig och fred i Berlins Ruhmeshalle. Vilhelm I:s
lefnad skildrade han i en fris i Berlinakademien,
gjorde utkast till dekorering af Fnedenskirche i
Potsdam, teckningar till glasfönster m. m. Hans
tecknade studier stå högre än hans målningar. Jfr
V. Donoy, "F. G. und seine wandgemälde in der
Ruhmeshalle" (1890), och v. öttingen, "Friedrich
G." (1898). G-g N.

Gesënius [ge-], Friedrich Heinrich Wilhelm,
tysk orientalist och bibelkritiker, f. 1786
i Nordhausen, d. 1842 i Halle, blef 1811
ord. professor i exegetik i Halle. G. var en
vägbrytare för det semitiska språkstudiet. "Han
löste den hebreiska språkforskningen ur
dess beroende af teologien och gjorde den
likställd med de öfriga vetenskaperna." Han
utgaf en mängd skrifter, hvilka utmärkas
genom klarhet och grundlighet. De förnämsta
bland hans arbeten äro Hebräische grammatik
(1813; 27:e uppl., omarb, af E. Kautzsch, 1902;
"Hebreisk grammatik", två öfv., den ena, 1836,
från ll:e, den andra, 1849, från 15:e uppl.),
He-bräisches lesebuch (1814; ll:e uppl. 1873;
"He-bræisk läsebok", 1833), Kritische geschichte
der hebräischen sprache und schrift (1815),
Ausführ-liches grammalisch-kritisches lehrgebäude
der hebräischen sprache (1817), Hebräisches
und chal-däisches handwörterbuch über das
alle testament (1812; 14:e uppl., omarb,
af F. Buhl, 1905: "He-bræiskt och chaldæiskt
handlexicon öfver Gamla testamentet", 1829-32),
Thesaurus philologico-criticus linguæ hebraicæ
et chalclaicæ veteris testa-menti (1829-42;
fullbordad 1858 af Rödiger) och G :s förnämsta
verk, Scripturæ linguæque phæniciæ monumenta
(1837). Ur G :s skola utgingo de förträfflige
orientalisterna v. Bohlen, Hoffmann, Hup-feld,
Rödiger, Tuch, Vatke och Benfey. (K. V. Z.)

Geser (Gaser), kanaanitisk konungastad i På-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 01:28:45 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbi/0553.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free